Östrogen – det viktiga kvinnliga könshormonet
Östrogen är mycket mer än ett könshormon. Det hjälper till att reglera humör, energi och hälsa. Lär dig mer om kroppens dolda superhjälte – och vad som händer när dina östrogennivåer hamnar i obalans.
Östrogen är mycket mer än ett könshormon. Det hjälper till att reglera humör, energi och hälsa. Lär dig mer om kroppens dolda superhjälte – och vad som händer när dina östrogennivåer hamnar i obalans.
Östrogen är ett kvinnligt könshormon som spelar en avgörande roll för din hälsa och ditt välbefinnande.
När hormonbalansen är balanserad ger östrogen regelbundna menstruationer, god fertilitet och en kvinnlig form.
När det finns för mycket eller för lite östrogen i blodet kan det dock vara ganska störande för kvinnors fysiska och psykiska välbefinnande.
En betydande förändring av östrogennivåerna sker vanligtvis under kvinnans klimakterie. Men även unga kvinnor kan uppleva en obalans i hormonerna, vilket kan orsakas av en rad olika saker – från äggstockssjukdom till kraftig undervikt.
Vi frågade gynekologen Dorthe Blirup Snejbjerg om hur östrogen fungerar och utvecklas under hela livet.
Östrogen är ett av två kvinnliga könshormoner. Det andra kallas progesteron.
Både män och kvinnor producerar östrogen. Östrogen kallas dock för ett kvinnligt hormon eftersom kvinnor har de överlägset högsta nivåerna av hormonet.
Det manliga könshormonet testosteron produceras också av både män och kvinnor. Det är dock männen som ligger i topp när det gäller mängden.
Kvinnor producerar merparten av östrogenet i äggstockarna och en del i fettvävnaden och binjurarna. För män produceras det i binjurarna och testiklarna.
Läs också: Är kvinnor mer påverkade av hormoner än män?
Östrogen är avgörande för många av de viktigaste funktionerna i kvinnokroppen.
Under puberteten utlöser det utvecklingen av typiska kvinnliga former som bröst, det hjälper till att mogna ägg i äggstockarna och det bygger upp livmoderslemhinnan som förberedelse för en eventuell graviditet.
Östrogen påverkar också din energi, ditt humör och din kropps allmänna hälsa och välbefinnande.
Sist men inte minst är östrogen det som sätter igång och upprätthåller en menstruationscykel.
Den kvinnliga månadscykeln kan delas in i fyra faser, var och en med olika nivåer av östrogen i kroppen:
De flesta människor förknippar östrogen med livmodern, men i själva verket börjar produktionen av hormonet i hjärnan, särskilt i hypotalamus. Den sänder signaler i form av ett hormon som kallas gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) till hypofysen, en liten körtel under hjärnan.
Hypofysen svarar med att frisätta två viktiga hormoner:
De två hormonerna färdas genom blodomloppet till äggstockarna där de stimulerar produktionen av östrogen.
En kvinna producerar mest östrogen under de år då hennes kropp är som mest fertil. Detta är vanligtvis från tonåren till slutet av 20-årsåldern eller början av 30-årsåldern.
Efter 35 års ålder börjar nivåerna sakta sjunka och under klimakteriet sker en mer betydande minskning av östrogenet.
Det är inte så att vi behöver hålla koll på våra östrogennivåer hela tiden.
Vanligtvis testas östrogennivåerna endast vid utebliven menstruation, infertilitet, när en kvinna har svåra klimakteriebesvär och under bröstcancerbehandling.
Östrogennivåerna testas också i fall där män bildar bröst.
En kvinnas östrogennivå fluktuerar fysiologiskt varje månad i cykeln. Dessutom finns det också en stor skillnad från kvinna till kvinna:
”Det är svårt att entydigt säga vad som är en normal östrogennivå. Man måste ta hänsyn till att det finns stora ålders- och könsvariationer och även individuella skillnader i hur högt östrogenet bör vara.”— Dorthe Blirup Snejbjerg, Ph.d., specialist i gynekologi och obstetrik på GynCare
Östrogennivån bestäms genom att ta ett blodprov. Utifrån provet bedömer läkaren om nivån är för hög eller för låg och om behandling behövs.
Östrogen mäts i pmol/L (pikomol per liter).
Och man antar – med reservation – att normalintervallet för östrogen är:
Det kan finnas flera olika anledningar till att östrogennivåerna blir för låga. Nedan kan du läsa om några av de vanligaste orsakerna till att din östrogennivå är låg.
Den naturliga förklaringen är klimakteriet: När kvinnor är 45–55 år gamla minskar äggstockarnas produktion av könshormoner gradvis – inklusive produktionen av östrogen.
Ungefär 1/3 av kvinnorna upplever inga obehag i samband med förändringarna - blödningen upphör helt enkelt. Men det stora flertalet, cirka 2/3, upplever symtom som mer eller mindre stör det dagliga livet.
Det kan också hända att östrogennivåerna sjunker innan en kvinna når klimakteriet – detta är ofta ett fall av hormonell obalans.
Denna minskning kan bero på att kvinnan är kraftigt underviktig - östrogen lagras i fettvävnad. Överträning och höga stressnivåer kan också leda till att östrogenproduktionen sjunker kraftigt. Detta beror på att de delar av hjärnan som styr hormonproduktionen kan påverkas av känslomässiga faktorer som stress och stora viktförändringar.
Hypotalamus kan också hamna ur balans på grund av tumörer, strålbehandling eller trauma. Och om hypotalamus inte fungerar normalt påverkas hypofysens funktion och därmed produktionen av östrogen i äggstockarna.
Låga östrogennivåer kan också orsakas av sjukdomar i äggstockarna, t.ex. cystor eller polycystiskt ovariesyndrom (PCO).
Vissa kvinnor går igenom klimakteriet mycket tidigare än förväntat. Detta kan bero på ett antal faktorer, bland annat ärftlighet, kromosomförändringar eller kemoterapi mot cancer.
Lösningen beror till stor del på orsaken.
För tidig menopaus
Kvinnor som saknar östrogen vid en för tidig ålder behöver behandling. Detta beror på att för tidig menopaus är en sjukdom där östrogennivåerna bör återföras till normala, åldersanpassade fysiologiska nivåer genom hormonbehandling.
Kvinnor med för tidig menopaus som inte får hormonbehandling med östrogen har en ökad risk för osteoporos och hjärt- och kärlsjukdomar.
Åldersrelaterat klimakterium
Om din klimakterieperiod är naturlig, dvs åldersanpassad, kan du själv försöka komma till rätta med problem som sömnlöshet, värmevallningar och humörsvängningar innan du påbörjar hormonbehandlingen:
Hormonbehandling är en effektiv behandling, men den kan ha biverkningar. På den lättare sidan av biverkningar finns illamående, huvudvärk, tendens till vätskeansamling och ömhet i brösten.
Många kvinnor är dock främst oroliga för att hormonbehandling ska öka risken för bröstcancer. Eftersom östrogen kan påskynda celldelningen kan överdrivna mängder östrogen faktiskt orsaka cancer – särskilt bröst- och livmodercancer.
Läs också: Så här undersöker du dina bröst för knölar
Men idag är läkare mycket noga med att anpassa mängden och varaktigheten av behandlingen. Det rekommenderas att östrogenbehandling ges i lägsta möjliga dos under kortast möjliga tid – och efter 5 år bör behandlingen omprövas.
Särskilt i förhållande till andra livsstilsfaktorer som rökning, kolesterol, BMI och högt blodtryck. Om det inte finns några riskfaktorer kan behandlingen med östrogen fortsätta om du upplever att symtomen lindras.
Din risk att drabbas av bröstcancer till följd av östrogenbehandling är därför ganska liten. I själva verket mindre än att dricka i genomsnitt två enheter alkohol om dagen.
Läkaren kommer alltid att göra en individuell riskbedömning för varje kvinna och jämföra den med de besvär kvinnan upplever i samband med låga östrogennivåer innan hon förskriver ett hormontillskott.
”Risken skiljer sig naturligtvis från kvinna till kvinna, eftersom faktorer som livsstil, vikt, hälsa och genetik också spelar en roll.”— Dorthe Blirup Snejbjerg, Ph.d., specialistläkare i gynekologi och obstetrik vid Gyncare
Du kan också försöka äta dig till en högre nivå av östrogen. Växtöstrogener finns i många växtbaserade livsmedel. Koncentrationen av fytoöstrogener är dock i allmänhet ganska låg i livsmedel, så det kommer förmodligen att ha en begränsad effekt. Det finns dock några få livsmedel som har ganska höga halter av fytoöstrogener.
Fytoöstrogener kan delas in i tre typer: isoflavoner, lignaner och kumestaner. Det finns skillnader i hur aktiva dessa typer är.
Här kan du se vilka livsmedel som har ett högt innehåll av fytoöstrogener och som – kanske – kan öka ditt östrogen:
Om du har kommit in i klimakteriet är det inte möjligt att påverka dina östrogennivåer med motion. Regelbunden motion kan dock minska många av symtomen på låga östrogennivåer under klimakteriet. Se till att införliva dessa träningsformer i din dagliga rutin. Då kommer du att vara väl rustad för att bekämpa obehaget.
Styrketräning motverkar förlusten av muskelmassa som utlöses av minskningen av östrogen – och är också bra för benskörhet. Det ger också stabilitet runt lederna, så att du är mindre benägen att drabbas av ledvärk.
Konditionsträning, där du blir andfådd och får upp din puls, är viktigt för att hålla din cirkulation frisk – och det stärker ditt skelett.
Avslappning och yoga är också bra. Speciellt om du är stressad och producerar för mycket kortisol och adrenalin, vilket kan förvärra symtomen på lågt östrogen. Lugna ditt nervsystem för att återställa balans och energi i kroppen.
Läs också: Lyssna dig ner i varv med guidade andningsövningar
När mängden östrogen är för hög i förhållande till mängden av det andra kvinnliga könshormonet progesteron har man vad som kallas östrogendominans. En typisk orsak till detta är övervikt. Fettceller producerar östrogen, så ju mer överviktig du är, desto mer östrogen producerar du.
En annan orsak till att östrogennivåerna blir för höga är jodbrist. Leversjukdomar och tumörer kan också öka östrogenproduktionen.
När kvinnor blir gravida ökar också östrogenproduktionen – det är en naturlig del av graviditeten.
Höga östrogennivåer kan orsaka ett antal symtom. Vilka symtom du upplever och hur allvarliga de är varierar från kvinna till kvinna.
De vanligaste tecknen på östrogendominans är:
KÄLLA: Dorthe Blirup Snejbjerg, Ph.d., specialistläkare i gynekologi och obstetrik vid Gyncare