Du har naturligtvis koll på menstruationen, men du kanske inte är säker på vad som händer när mensen upphör. Få en läkares svar på alla "dumma frågor".
MENSTRUATION - När man kommer upp i 40-årsåldern börjar intresset för klimakteriet att öka.
När klimakteriet närmar sig orsakas det av en särskild sak: Nämligen att du börjar få slut på ägg i dina äggstockar.
Få svar på de mest grundläggande sakerna som händer här, av gynekologen och överläkaren Kasper Aaboe, på Rigshospitalets gynekologiska avdelning.
Först och främst måste du vara i "rätt" ålder. Mellan 45 och 55 år är den ålder då klimakteriet vanligtvis inträffar.
För den enskilda kvinnan markerar denna fas övergången från att kunna bli gravid till att inte längre vara fertil. Perioden varar vanligtvis 1-2 år, men kan vara både kortare och längre.
Många kvinnor får alltmer oregelbundna menstruationer. För 3 av 4 kvinnor åtföljs detta av välkända symptom som:
* Värmevallningar
* Torra slemhinnor
* Humörsvängningar
* Minskad sexlust
Det är svårt att fastställa exakt när klimakteriet börjar och slutar eftersom symptomen varierar från kvinna till kvinna och kan komma och gå. Det är därför man väntar ett år från den sista menstruationen innan man med säkerhet kan säga att menstruationen har upphört och att klimakteriet är över.
"Det som styr när man kommer i klimakteriet är äggstockarna. De består bland annat av ägg som producerar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron. Hormonproduktionen från äggen i äggstockarna styrs av vissa områden i hjärnan", säger Kasper Aaboe.
Det är alltså ett samspel mellan hjärnan, äggstockarna och antalet ägg i äggstockarna som är avgörande. Kort sagt: Många ägg ger hög hormonproduktion och regelbunden mens. Färre ägg resulterar i lägre hormonproduktion och färre menstruationer.
Varje gång en kvinna har mens används ägg från äggstockarna.
"Vissa studier har uppskattat att när man har 1 000 ägg kvar i äggstockarna går man in i klimakteriet", säger Kasper Aaboe.
1 000 ägg kan låta mycket, men antalet ska jämföras med de 100 000 ägg som en flicka föds med. Att stänga ner fertilitetsfabriken är biologins naturliga utvecklingen, eftersom det skulle vara olämpligt för kvinnor över 50 att fortsätta att bli gravida och få barn.
Läs också: 3 faser i ett kvinnoliv som förvärrar ADHD-symptom
Det är frestande att tro att det finns ett samband mellan att börja få mens tidigt och att sluta få mens tidigt. Men den teorin håller inte.
"Det är inte helt entydigt, och vi ser inget starkt samband. Du kommer inte i klimakteriet senare om du fick din mens senare än dina väninnor", säger Kasper Aaboe.
Du måste ha varit mer sen än vanligt innan din mens "förlängs" i andra änden av ditt liv.
"Men, flickor som får sin första mens mycket sent, t.ex. vid 16-17 års ålder, menstruerar i genomsnitt ett år längre än genomsnittet", säger överläkaren.
52 år är den genomsnittliga åldern för sista menstruationen för svenska kvinnor. Genomsnittsåldern för den första menstruationen är 13 år.
Det finns väldigt lite du kan göra åt naturens gång för att påverka din kropp att gå in i klimakteriet senare. Och det finns egentligen ingen anledning till det, för fasen kommer förr eller senare. Oavsett tidpunkt kommer alla att nå andra sidan, där hormonerna har hittat en ny nivå och de flesta blir av med obehaget igen.
Konstgjorda hormontillskott kan dock vara nödvändiga för att ersätta de hormoner som kroppen inte längre producerar under övergångsfasen, råder experten.
"Du behöver hjälp om du har svåra klimakteriebesvär." Tidigare har man varit försiktig med att ge hormontillskott. I dag är det mer accepterat, men vi rekommenderar att man tar hormoner i högst 5 år efter det förväntade slutet på menstruationen", säger Kasper Aaboe.
Läs också: Kom lättare igenom klimakteriet med motion
Varje gång en kvinna menstruerar använder hon ägg från sina äggstockar. När antalet når ca 1 000 upphör menstruationen. För varje månad du inte har mens – till exempel om du äter p-piller eller är gravid – använder du inte något av äggen. På så sätt skjuts tidpunkten för när du slutar menstruera upp.
KÄLLA: Kasper Aaboe, gynekolog och överläkare vid avdelningen för gynekologi vid Rigshospitalet