Kvinna i gym - kan motion påverka ämnesomsättningen?
Kan motion påverka ämnesomsättningen?

Regelbunden motion och hälsosam kost påverkar inte din ämnesomsättning, men håller din kropp sund.

© Jakob Helbig

Har du koll på din ämnesomsättning?

Din ämnesomsättning har en avgörande funktion för att du förbränner det du äter. Problem med ämnesomsättning är, som tur är, väldigt ovanligt och är därför sällan en bra ursäkt för att siffran på vågen inte sjunker. Men vad är ämnesomsättning egentligen? Frågor och krångliga system finns det alldeles för många av. Här får du svaren!

26 september 2019 av Andreas Ebbesen Jensen
 
 

1. Vad är ämnesomsättning?

Det är ämnesomsättningen som gör att din kropp kan förbränna maten som du äter och omvandla den till energi. Ämnesomsättningen påverkar dock inte bara hur snabbt eller långsamt du förbränner kalorier – och därmed vad du väger. Den styr i princip alla celler i din kropp och reglerar allt från din tillväxt och utvecklingen av ditt skelett till hjärtmuskelns samman­dragningar och hur effektivt ditt matsmältningssystem är.

Ämnesomsättnings-hormoner bildas i sköldkörteln
Ämnesomsättnings-hormoner bildas i sköldkörteln



Ämnesomsättningen

Ämnesomsättningen styrs i huvudsak av hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som bildas i sköldkörteln, en fjärilsformad körtel som sitter framför luftröret under strupen. Sköldkörteln styrs av hypofysen, den hormonproducerande körteln under hjärnan, som reglerar produktionen av hormonerna T4 och T3.

 

2. Ämnesomsättning och förbränning – vad är skillnaden?

Förbränning och ämnesomsättning är i princip två sidor av samma mynt. Förbränningen är den samlade mängden energi din kropp behöver för att hålla sig igång och ämnesomsättningen är olika processer i kroppen varav förbränningen är en. Utöver ämnesomsättningen finns flera saker som påverkar förbränningen, bland annat hur aktiv du är. Ju mer fysiskt aktiv du är, desto mer förbränner du.

RÄKNA UT: Så många kalorier förbränner du med din träning (räkna ut på över 70 motionsformer)

 

3. Jag har svårt att gå ned i vikt. Kan jag ha låg ämnesomsättning?

Om siffran på vågen inte ändrar sig trots att du tränar och håller ned ditt kaloriintag kan du ha låg ämnesomsättning, men det är en relativt sällsynt sjukdom. Det är en myt att överviktiga i allmänhet har låg ämnesomsättning. Faktiskt har de flesta överviktiga ofta högre ämnesomsättning än normalviktiga eftersom det krävs mer energi för att bära runt på extrakilon.

Läs mer om bantningsmyter, som inte stämmer

 

4. Vad är skillnaden på hög och låg ämnesomsättning?

Ämnesomsättningen styrs i huvudsak av ämnesomsättnings­hormoner från sköldkörteln. Hos vissa produceras dock för många ämnesomsättningshormoner medan andra producerar för få. De två tillstånden kallas hög respektive låg ämnesomsättning och är två olika sjukdomar.


HÖG LÅG
Vad är det?
När sköldkörteln producerar ämnesomsättnings­hormoner i för hög takt arbetar alla celler konstant på högfart, vilket gör att hela kroppen jobbar för hårt.
Vad är det?
När sköldkörteln producerar för få ämnesomsättnings- hormoner tar det längre tid att omvandla proteiner, kolhydrater, fett och vitaminer till energi.
Symptom på hög ämnesomsättning
Sömnbesvär, vallningar, muskelsmärta, hjärt­klappning, viktnedgång trots stor aptit, koncentrations­besvär, oregelbunden menstruation.
Symptom på låg ämnesomsättning
Trötthet, frossa, ömma muskler, övervikt, sämre aptit, förstoppning, torr hud, långsam puls.
Hur vanligt är hög ämnesomsättning
Det registreras cirka 10 000 nya fall av för hög ämnesomsättning varje år. Sjukdomen debuterar oftast i åldern 20–40 år.
Hur vanligt är låg ämnesomsättning
Låg ämnesomsättning drabbar fem till åtta procent. Omkring 5 000 till 8 000 människor får varje år diagnosen låg ämnesomsättning..
Orsaker till hög ämnesomsättning
Hög ämnesomsättning beror oftast på knölstruma – ett tillstånd där sköldkörteln är förstorad. Den auto­immuna sjukdomen Graves sjukdom är näst vanligast.
Orsaker till låg ämnesomsättning
Den vanligaste orsaken är en autoimmun sjukdom som kallas Hashimotos sjukdom och försämrar sköldkörtelns förmåga att utsöndra hormoner.
Diagnostisering av hög ämnesomsättning
Ämnesomsättningen bestäms via ett blodprov där hormonerna TSH, T3 och T4 mäts. Vid hög ämnes­omsättning är TSH-värdet lågt och T3 och T4 förhöjda.
Diagnostisering av låg ämnesomsättning
Liksom vid hög ämnes­omsättning diagnosticeras låg ämnes­omsättning via ett blodprov. Förhöjda mängder av hormonet TSH är ofta ett första tecken.
Behandling av hög ämnesomsättning
Beroende på den utlösande faktorn till sjukdomen kan hög ämnesomsättning behandlas på tre olika sätt: med medicin, radioaktivt jod eller operation.
Behandling av låg ämnesomsättning
Ofta behandlar man med en syntetiskt framställd variant av ämnes­omsättnings­hormonet T4. 90 procent av patienterna känner inte av sjukdomen efter behandling.

5. Sjunker ämnesomsättningen med åldern?

Du har kanske funderat på hur du efter hand har förlorat förmågan att stoppa i dig två portioner av middagen eller sluka en godispåse varje kväll utan att gå upp i vikt. Orsaken finns bland annat i musklerna som blir mindre med åldern och därmed förbränner mindre energi än när du var yngre. 

Drar du ned på kaloriintaget blir förbränningen också automatiskt mindre effektiv eftersom kroppen ska smälta mindre mat. Forskning visar också att kroppens cellförnyelse minskar när vi blir äldre, vilket reducerar kroppens arbetsbörda och därmed ämnesomsättningen betydligt.

Här kan du räkna ut hur många kalorier du behöver per dag, med I FORMS kaloriräknare.

 

6. Beror problem med ämnesomsättningen bara på sjukdom?

Det korta svaret är ja. Hur många ämnesomsättnings­hormoner sköldkörteln utsöndrar är bestämt från födseln och du kan inte själv påverka hur många hormoner som just ditt system utsöndrar – och därmed hur snabbt du förbränner kalorier. Det enda sättet att öka ämnesomsättningen är att äta mediciner som innehåller ämnesomsättningshormoner, och det rekommenderas inte om du i övrigt är frisk. I gengäld kan du öka din förbränning genom att motionera regelbundet.

7. Kan jag äta mig till en bättre ämnesomsättning? 

Som med många andra aspekter av din hälsa är det i allmänhet klokt att äta nyttigt och varierat. När det gäller att undvika ämnesomsättningssjukdomar är det dock särskilt viktigt att du inte saknar jod. Kroppen innehåller själv 10–20 milligram jod varav två tredjedelar finns i sköldkörteln, men det är också viktigt, att mineralen intas via kosten. Har du jodbrist kan du få en förstorad sköldkörtel, även kallat struma. Rekommendationen är 150 mikrogram jod per dag, men du ska helst inte äta mer än 600 mikrogram.

Tallrik med mat som innehåller jod, som kan gynna din ämnesomsättning

8. Vilka drabbas oftast av dålig ämnesomsättning?

Autoimmuna sjukdomar som slår mot sköldkörteln, bland annat ämnesomsättningsjukdomar, drabbar i allmänhet fler kvinnor än män. Låg ämnesomsättning förekommer fem–tio gånger oftare hos kvinnor än män och 80 procent av de som diagnosticeras med för hög ämnesomsättning är kvinnor. Man vet inte varför, men en del forskare tror att det beror på att kvinnor till skillnad från män har två X-kromosomer och att det kan göra kvinnor mer utsatta för autoimmuna sjukdomar.

Graviditeten störs av låg ämnesomsättning

Ämnes­omsättningsproblem kan göra det svårt att få barn. Både män och kvinnor har betydligt sämre sexlust vid ämnesomsättnings­sjukdomar, och kvinnans fertilitet ligger också en bit under det normala. Faran är heller inte över när man blivit gravid eftersom fostrets egen sköldkörtel inte börjar fungera förrän i tolfte veckan. Det kan få stora konsekvenser för barnets utveckling om moderns ämnesomsättning inte fungerar optimalt.

9. Vad är viloämnesomsättning? 

Viloämnesomsättningen handlar om att som kroppen förbränner bara för att hålla sig själv igång. Denna ”tomgångsförbränning” omfattar all den energi som bland annat hjärtat, njurarna, hjärnan och tarmarna förbränner utan att vi märker det. Viloämnesomsättningen utgör i genomsnitt 70 procent av kroppens totala förbränning. Resten går åt till när du rör på dig och är fysiskt aktiv eller äter och smälter din mat.

RÄKNA UT DIN ÄMNESOMSÄTTNING I VILA

Testa vår viloämnesomsättnings-uträknare, där du kan räkna ut ett snitt av vad din kropp förbränner under en dag, när den är i vila.

 

10. Finns det några tecken på ämnesomsättnings­sjukdomar jag bör hålla utkik efter? 

En av de mest synliga konsekvenserna vid en obalans i ämnesomsättningen är att håret börjar bli tunnare. Håravfall drabbar långtifrån alla, men när sköldkörteln utsöndrar för få ämnesomsättningshormoner blir hårsäckarna understimulerade, vilket kan resultera i att håret blir tunt eller helt faller av. Även för många ämnesomsättningshormoner ger ett tunnare hårsvall.

Kan chili öka ämnesomsättningen?
 

11. Kan chili boosta ämnesomsättningen?

Det är faktiskt inte omöjligt att öka ämnesomsättningens förbränning genom att äta chili. Forskning visar att ämnet kapsaicin, som är det som får chilin att bränna på tungan, kan boosta förbränningen. Du ska dock verkligen gilla stark mat om du ska få någon effekt. En förbränning som är bara en halv procent högre än normalt kräver att du äter sju chilifrukter varje dag.

 

12. Kan jag själv testa min ämnesomsättning?

Symptomen på ämnesomsättningssjukdomar är många och det finns ingen rykande pistol som med 100 procent säkerhet kan avslöja om ämnesomsättningen fungerar som den ska. Om du misstänker att något är fel kan du styrka dina misstankar med nedanstående tester. För att verkligen ta reda på om din ämnesomsättning behöver behandling måste du dock gå till läkaren och ta ett blodprov. Det är i blodet som man kan se om nivån av ämnesomsättningshormoner och antikroppar är onormal.

TESTA DIN ÄMNESOMSÄTTNING: Mät din temperatur

Om du är mycket frusen och har svårt att få ut värmen i händer och fötter kan det vara tecken på att din ämnesomsättning går på halvfart. När det tar längre tid för kroppen att omvandla näringsämnen, som proteiner, kolhydrater, fett och vitaminer, till energi blir blodcirkulationen också sämre – och dålig blodcirkulation ger lägre kroppstemperatur. Genom att ta tempen i flera omgångar – ett så kallat Basal Temperature Test – kan du få en indikation på om din ämnesomsättning är för låg.

TESTA DIN ÄMNESOMSÄTTNING: Ta din puls

Vilopulsen avspeglar ämnesomsättningens tempo så det är en bra idé att mäta den regelbundet. Det gör du genom att mäta pulsen direkt när du vaknar och innan du gått upp. Är ämnesomsättningen låg är vilopulsen ofta under 60 slag per minut (normalt är 72 slag per minut). Hög ämnesomsättning kan ge en vilopuls på 85–90 slag per minut.

13. Kan jag själv påverka min ämnesomsättning?

I de allra flesta fallen är det sjukdomar i sköldkörteln som ger ämnesomsättningsproblem och här är medicin den enda lösningen. 

Om du av naturen producerar för mycket eller för lite ämnesomsättningshormoner kan alltså varken kost eller motion få rätsida på det. Med det sagt är det dock fortfarande en god idé att ta väl hand om din kropp. Regelbunden motion samt en nyttig och varierad kost är självklart ett måste för att din kropp ska prestera på topp. 

Lider du av för låg ämnesomsättning är det dock viktigt att du tränar långsamt med moderat intensitet, till exempel jogging, snabb gång eller cykling kompletterat med styrketräning. När ämnesomsättningen är låg har pulsen nämligen svårt att hänga med, vilket i värsta fall kan utlösa hjärtproblem. Om du tvärtom har för hög ämnesomsättning kan motion överhetta kroppen så mycket att det kan ge hjärtstopp.

14. Vilka är biverkningarna vid dålig ämnesomsättning?

Dålig ämnesomsättning riskerar inte bara att ge insjunkna kinder eller oönskade bilringar. En ämnesomsättning i obalans kan också få dig att åldras snabbare. Det beror på att cellerna antingen förbrukas snabbare eller produceras i färre antal, vilket påskyndar åldrandet. 

För hög eller för låg ämnesomsättning skadar också vår mentala hälsa. Hjärnan behöver socker för att prestera optimalt och en ämnesomsättning i obalans blockerar hjärnans tillgång till socker. Det kan ge allt från koncentrationsproblem och dåligt minne till depression och trötthet. 

När ämnesomsättningen arbetar för långsamt eller för snabbt påverkar det också omsättningen av kalk i skelettet, vilket ökar risken för benskörhet.


Källa: Steen Joop Bonnema, professor och överläkare på Endokrinologiska avdelningen vid Odense Universitetssjukhus


Nå ditt mål 2020

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar