När det kommer till stress bär hormonet kortisol en stor del av ansvaret för de allvarliga symptom du kan uppleva. Lär dig mer om hormonet här.
KORTISOL Stresshormonet kortisol är både din vän och fiende – det kan hjälpa dig att prestera, men på lång sikt kan det göra sig sjuk.
Om du någonsin läser en artikel om att till exemel choklad eller kattvideor sänker din stressnivå är det troligen nivån av kortisol, man menar. Kortisol är nämligen ett hormon som kroppen producerar i stressade situationer
I akuta stress-situationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre – både fysiskt och mentalt. På lång sikt är höga nivåer av kortisol dock skadligt. Läs varför här – och hur kortisol både kan gynna och skada din kropp.
Kortisol är ett hormon som kroppen producerar i stressade situationer, och en förhöjd nivå av kortisol är därför en bra indikation för stress. Om du någonsin läser en artikel om att choklad eller kattvideor sänker din stressnivå är det troligen nivån av kortisol det syftas på.
I akuta stress-situationer kan kortisol tillsammans med adrenalin hjälpa dig till både styrka och extra mental skärpa och generellt göra sin kropp redo för att prestera sitt absolut yttersta, rent fysiskt.
På lång sikt är höga nivåer av kortisol dock skadligt – både för ditt psyke och din kropp – eftersom vi inte är skapade för att befinna oss i konstant stress.
Tillsammans med adrenalin och noradrenalin är kortisol ett av kroppens tre viktigaste stresshormon. Kortisol produceras i binjurebarken efter signaler från hjärnan. Signalen kommer närmare bestämt från hypofysen, som är en liten körtel med storleken av en ärta, som blir kontrollerad av hypotalamus, en del av mellanhjärnan.
Kortisol produceras när hypotalamus säger till hypofysen att den gärna vill ha kortisol, och hypofysen säger det i sin tur till binjurarna, som utsöndrar det från binjurebarken – det är därför du ibland kan höra talas om kortisol som binjurebarkhormon. Den tredelade kommunikationskedjan, som reglerar produktionen av kortisol kallas HPA-axeln (*H = Hypotalamus, P = Pituitary glands (hypofysen) og A = Adrenal glands (binjurarna*).
[2] Hypotalamus (ett område i mellanhjärnan) sänder omgående besked till hypofysen (en liten körtel nederst i mellanhjärnan) om, att det är fara och färde.
[3] Hypofysen vidarebefordrar beskedet till binjurarna (två körtel-organ, som sitter på toppen av njurarna)
[4] Binjurarna börjar nu att producera hormonet kortisol, som skickas ut i en strid ström i blodet. Härifrån når kortisolen ut i hela kroppen och gör den redo för kamp eller flykt genom att bland annat påverka vårt blodtryck, muskler, ämnesomsättning och matsmältning.
Kortisols roll i din kropp beror på situationen. När allt är lugnt är kortisol med och reglerar din ämnesomsättning, det vill säga nedbrytningen av protein, fett och glykos.
Men kortisol spelar som nämnt också en central roll i kroppens stressrespons. När hjärnan registrerar att det är fara och färde, sänder den signaler till binjurarna om att producera extra kortisol och adrenalin. Man brukar säga att kroppen aktiverar sin kamp/flykt-instinkt, vilket är grunden till att adrenalin också brukar kallas kroppens kamphormon. Medan adrenalin verkar snabbt, verkar kortisol lite långsamma och över längre tid.
Vid många tillfällen kan de extra hormonerna vara väldigt bra. Det är kortisol tillsammans med adrenalin som kan höja dig en extra nivå inför en viktig presentation eller hjälpa dig med en energiboost på löpturen. De flesta har säkert upplevt känslan av fullständigt fokus precis inför något viktigt och krävande – det är kortisol som gör det. Och du känner säkert till uttrycket att få ett adrenalinrus, som faktiskt är ett väldigt precis uttryck för vad som sker: Kroppen producerar adrenalin för att kunna prestera, och om det inte blir aktuellt så pumpar adrenalinet planlöst runt i kroppen och ger dig en nästan lätt känsla.
LÄS OCKSÅ: Vad händer i kroppen när jag är stressad?
Extra utsöndring av kortisol är kroppens naturliga reaktion på stressade situationer. Och kortisol har varit essentiellt för vår överlevnad som art.
Problemet med kortisol uppstår, om stress-situationen bli kronisk, och din kropp hel tiden tror att den måste mobilisera sig för strid eller flykt. Då börjar kortisol göra mer skada än nytta. För mycket kortisol under en för lång tid kan göra dig sjuk av stress och till och med förändra din hjärna.
Här är 3 områden, där forskningen tyder på, att en långvarig förhöjd kortisolnivå skadar din hjärna.
Kortisol förstärker aktiviteten i din amygdala. Amygdalan är det lilla området i hjärnan som hanterar försvarsmeknaismer. En hyperaktiv amygdala gör dig kroniskt mer ängslig.
Kortisol minskar aktiviteten i hippocampus. Hippocampus tar sig bland annat ann ditt korttidsminne, din inlärningsförmåga och stresskontroll. Det är bland annat därför ett klassiskt symptom på stress än ett sviktande minne.
Kortisol krymper din prefrontala cortex. Prefrontala cortex medverkar till att ta beslut, sociala interaktioner och din koncentrationsförmåga. När den blir mindre, ändrar sig din viljestyrka och dina reaktionsmönster i sociala situationer, och du får potentiellt svårare att koncentrera dig. Det är därför den stressdrabbade kan ha enormt svårt med att utföra även små uppgifter och kan uppleva humörsvängningar.
Kortisols skadliga effekter slutar inte vid hjärnan. Hela din kropp lider om din kortisolnivå är för hög, för länge. Här är flera skadliga långtidsverkningar vid en förhöjd kortisolnivå:
Kortisol hämmar ditt immunförsvar och ökar risken för infektioner.
Kortisol får kroppen att pumpa runt ditt blod snabbare, vilket ökar risken för förhöjt blodtryck, det gör också ditt blod lite tjockare vilket ökar risken för hjärtstopp.
Kortisol frigör fett från dina fettdepåer, sänder socker från din lever ut i blodet och förstärker din aptit – totalt sett saker som över risken för övervikt och diabetes.
Trots att kortisols funktioner kan låta våldsamt destruktiva för vår hälsa, så är det viktigt att komma ihåg vilken situation kroppen tror att den reagerar på, når den producerar stora mängder kortisol.
I en akut krissituation, där du ska springa från ett vilddjur är det inte viktigt att immunförsvaret är på topp: Du har inte användning för immunförsvaret om du inte klarar flykten.
I samma scenario fyller det också en funktion att blodet blir lite tjockare, för snabbare blodomlopp betyder snabbare transport av syre till musklerna – kattdjuren på savannen springer snabbt – och det lite tjockare blodet är enormt bra om du skulle bli biten, för då blöder du helt enkelt mindre.
Slutligen finns det också bra skäl till att kortisolen hjälper till att frigöra mer socker från levern och mer fett från fettdepåerna, för när du behöver slåss eller fly behöver kroppen energi. Även den ökade aptiten finns det en mening med, för efter en kris är det naturligt för kroppen att tro att den behöver extra energi för att fylla på depåerna igen.
Kortisol är alltså rätt smart, men inte designat för ett modernt liv, där stress kan bli ett permanent tillstånd, och din kortisolnivå permanent förhöjd.
Här resulterar istället kortisol i förhöjd risk för försämrade kognitiva förmågor, infektioner, hjärt- och kärlsjukdomar och övervikt – på grund av de mekanismer som var ovärderliga för våra förfäder.
Ja, du kan absolut sänka din nivå av kortisol. Men precis som med stress handlar det i hög grad om andra vanor, och du har säkert hört några av råden här förut:
Sömn – tillräcklig sömn är extra viktigt för dig som är stressad.
Motion – lätt till måttlig motion är bra för dig om du är stressad (högintensiv träning kan aktivera några av de mekanismer som du försöker undvika).
Sund kost – en ordentlig kost utan för mycket socker, men med rikliga mängder omega-3-fettsyror hjälper dig att övervinna de negativa tankemönster som får din kortisolnivå att skjuta i höjden.
Husdjur - viss forskning tyder på att husdjur kan sänka vår kortisolnivå.
Med det sagt kan stress vara en ond spiral, när kortisol hela tiden lägger krokben för dig, om du bara kör på som förut. När hjärnan har etablerat ett reaktionsmönster där den svarar med rädsla och ångest så blir den reaktionen mer och mer vanlig – det blir med andra ord en dålig bana, som hjärnan hela tiden faller tillbaka i.
Därför är det viktigt att ta eventuella symptom på stress på allvar så fort de visar sig, och eventuellt söka hjälp av vården om dina symptom ger dig besvär.
STRESSTEST: Testa själv om du är drabbad av stress – eller i riskzonen**
Du kan mäta din kortisol-nivå både i ditt spott, ditt blod och din urin. Det är dock inte säkert att din nivå av kortisol hänger samman med din stressnivå. Andra sjukdomar som till exempel Cushing's syndrom kan öka din kortisol-nivå avsevärt, så det är inte uteslutande en indikator för stress. När du går till läkaren kommer hen därför väldigt sällan avgöra stressnivå med hjälp av ett kortisol-prov, utan snarare fråga din om vilka symptom du upplever.