Illamående kan bero på allt från åksjuka till trötthet och virus. Om du mår illa under lång tid bör du söka läkare, för då kan det vara ett tecken på allvarlig sjukdom. Lär dig mer om illamående och hur du blir av med det.
ILLAMÅENDE - En kvinna håller en hand på pannan. Hon mår illa, och det kan vara ett symptom på allvarlig sjukdom.
Illamående är inte en sjukdom i sig, men en del allvarliga sjukdomar kan utlösa illamående. De är dock så många att du inte själv kan veta om du har någon eller vilken det isåfall är.
Därför besvarar vi här de vanligaste frågorna om illamående. De kan hjälpa dig på vägen, men du bör alltid söka vård om du är osäker på om obehaget beror på något helt ofarligt, eller om det beror på någon allvarligare, bakomliggande sjukdom.
Det finns ingen entydig definition för vad illamående är. Men vi kan alla nicka igenkännande till beskrivningen av tillståndet som en obehaglig och tryckande, men smärtfri känsla i mellangärdet och runt matstrupen.
Med illamåendet kommer ofta en minskad aptit. Många av oss upplever illamåendet som mer obehagligt än att kräkas. Att kräkas kan kännas förlösande och få illamåendet att gå över.
Illamående uppstår när kräkcentrum i hjärna aktiveras. Kräkcentrum sitter i den nedersta, bakre delen av hjärnan – den ursprungliga delen. Det är rimligt att illamåendet har sin kontrollcentral just där, för vi människor har alltid behövt kunna reagera mot farliga bakterier och virus för att säkerställa vår överlevnad.
När vi blir illamående händer följande:
Receptorerna i de fyra områdena reagerar på olika saker. Blodbanans receptorer reagerar bl a på kemiska ämnen, medicin, alkohol och nikotin. Tarmsystemet påverkar av infektioner och virus. När vi är åk- eller sjösjuka är det receptorerna i örat som reagerar och vid migrän är det receptorerna i hjärnan.
Här kan du se de fyra områden i kroppen som påverkas före du blir illamående. De är utrustade med receptorer som upptäcker att något är fel och skickar ett meddelande till kräkcentrum i hjärnan.
Eftersom att illamående inte är en sjukdom, utan ett symptom på något annat så är det inte alltid lätt att avgöra vad som har utlöst illamåendet. Här ser du några av de vanligaste och mest sällsynta orsakerna till illamående:
Vanliga orsaker till illamående:
Sällsynta orsaker till illamående:
10 tips mot illamående:
AKUPUNKTUR – Pröva denna behandling som ett botemedel mot illamående.
I vissa fall kan illamående vara symptom på allvarlig sjukdom, som kräver behandling. Du ska därför gå till läkaren om:
När du kommer till läkaren med illamående är det skönt att ha förberett sig på frågorna. Det ökar också läkarens chans att ta reda på orsaken, och därmed rätt behandling. Här är de frågor du troligen kommer få svara på vid det första läkarbesöket:
Med illamående följer ofta minskad aptit. Därför kan vikten förändras om illamåendet pågår under längre tid. Det är helt naturligt. Men en viktminskning kan vara ett tecken på allvarligare sjukdom som t ex cancer. Det är därför viktigt att läkaren får veta om du har gått ner i vikt.
Kombinationen av huvudvärk, synrubbningar och illamående kan vara ett tecken på att det är en sjukdom i hjärnan. Därför behöver läkaren veta om illamåendet följs av dessa symptom.
Ännu en anledning till att läkaren vill bilda sig en bra överblick över ditt hälsomässiga tillstånd är att några kroniska sjukdomar kan ge illamående. Det gäller bland annat för diabetes typ 1 och Parkinsons sjukdom.
En stor alkoholförbrukning eller att röka hasch kan ge illamående. Därför behöver läkaren få veta om du dricker mycket eller missbrukar, för att kunna hjälpa dig.
Har du varit utomlands, och diarré är en souvenir därifrån kan det vara därför du mår illa. Du kan faktiskt riskera att må illa i flera månader och år efter att den egentliga magsjukan är över. Därför kommer läkaren försöka att slå fast var och när obehaget egentligen började.
Flera vanliga mediciner har illamående som biverkning – t ex p-piller, blodtrycks- medicin och antidepressiva läkemedel. Läkaren kommer därför skapa sig en överblick över din medicinförbrukning och se om det finns något samband mellan att du har börjat att äta en ny medicin och blivit illamående.
Det är viktigt att berätta för läkaren om du blir illamående i vissa bestämda situationer. Uppstår illamåendet t ex när du åker bil, eller är det primärt på morgonen du mår illa? Om det sistnämnda är fallet kan det vara värt att göra ett graviditetstest.
Läkaren kommer att fråga om du går på toa regel- bundet, och om du lider av förstoppning eller andra utmaningar med magen. Att inte kunna bajsa gör att man blir illamående. Även IBS kan medföra illamående.
Det är aldrig kul att må illa. Man kan bli ganska desperat efter att bli av med obehaget. Men ta det lite lugnt innan du söker vård. Illamående som har uppstått för att du är lite sjuk, eller har ätit eller druckit något som du inte tål kan ofta behandlas utan läkarens hjälp.
Källa: Klaus Krogh, professor och expert på lever-, mag- och tarmsjukdomar
I FORM 13/2023