Ditt BMI (Body Mass Index) beskriver förhållandet mellan din vikt och din längd. Räkna ut ditt BMI här och lär dig mer om vad BMI betyder, vilka fördelar och nackdelar som finns med BMI-värdet och hur du ska tolka det.
Räkna ut ditt BMI, ditt så kallade Body Mass Index, här med I FORMs BMI-räknare. BMI-räknare kan ge en fingervisning om huruvida din vikt är sund och normal, eller om du väger så mycket (eller lite) att det kan skada din hälsa. Kolla ditt resultat i BMI-tabellen under BMI-räknare – och kom ihåg att betrakta värdet med viss reservation (se nackdelar med BMI).
Se här i BMI-tabellen om du har en sund och normal vikt, eller om du kanske är underviktig, överviktig eller svårt överviktig.
BMI-SKALA Se här om ditt BMI-värde visar om din vikt är normal, eller om du behöver gå ner eller upp för hälsans skull.
BMI (Body Mass Index) är det officiella måttet på om din vikt är sund och normal, eller om du väger så lite eller mycket att det går ut över hälsan.
Här kan du enkelt räkna ut ditt eget BMI-värde med vår BMI-räknare och få svar på alla dina frågor om BMI.
BMI-RÄKNARE Räkna ut ditt BMI-värde och se vad det egentligen betyder för din hälsa.
BMI är en förkortning för "Body Mass Index" och använda för att beskriva förhållandet mellan din vikt och längd. Ditt BMI-värde kan ge en grov bild av om din vikt är sund och normal, eller om du väger lite för mycket eller är överviktig.
BMI är det officiella måttet för övervikt, normalvikt och undervikt, och det används bland annat av Världshälsoorganisationen (WHO), som delar in BMI enligt följande
Du räknar ut ditt BMI genom att dividera din vikt (i kg) med din längd (i meter) gånger din längd (i meter). Här kan du se BMI-formeln:
BMI-FORMEL Du behöver veta din längd och vikt för att räkna ut ditt BMI-värde. Slipp räkna själv med hjälp av vår BMI-räknare.
Är du nyfiken och vill veta var gränserna för en normal vikt går och om du vill bevara (eller uppnå) ett normalt BMI, kan du använda vår BMI-räknare och prova att sätta in olika siffror för att se när du hamnar på gränsen till över- respektive undervikt.
Du kan också få en bra bild av det här i vår BMI-tabell, där vi har räknat ut BMI för olika viktklasser och längd.
BMI-värdena markerade med grönt motsvarar normalvikt.
BMI-TABELL Ta reda på din längd och se vad du behöver väga för att ha en sund vikt. Använd vår BMI-räknare för att räkna ut ditt värde. Se tabellen i en större version.
BMI ger en grov bild av om din vikt är sund och normal, eller om din vikt antingen är så låg eller hög att den kan skada din hälsa.
Som utgångspunkt lämpar sig BMI egentligen bäst för att bestämma under- och övervikt i hela befolkningsgrupper, medan du som enskild person ska tolka ditt BMI-värde med viss reservation. (Se nackdelar med BMI).
Ett lågt BMI (under 18,5) betyder undervikt. Som utgångspunkt är det varken farligt eller skadligt för hälsan att vara underviktig, om inte undervikten är markant. Men det finns dock några saker som får varningslamporna att lysa:
1. Snabb viktnedgång. Har BMI-värdet gått ner från en mycket mer normal nivå? Ett snabb fallande BMI kan vara ett tecken på fysisk sjukdom, särskilt cancer, sjukdomar i mag-tarmsystemet eller psykiska sjukdomar så som ätstörningar.
Läkare är vanligen uppmärksamma på oönskade viktförluster, som på mindre än 6 månader utgör mer än 5 % av personens ursprungliga vikt, eller på viktminskningar som utgör mer än 10 % på mindre än ett år – motsvarande om en person på 60 kg på ett halvår går ner mer än 3 kg, eller efter ett år väger under 54 kg.
2. Låg fettprocent hos kvinnor och äldre. Ett lågt BMI betyder som regel också en låg fettprocent. Speciellt kvinnor kan uppleva hormonella störningar om deras fettdepåer blir för små, och detta kan bland annat ge menstruationsrubbningar.
Äldre människor med lågt BMI kan riskera försämrad motståndskraft om de t ex drabbas av långvarig sjukdom. För äldre kan både en låg fettprocent och liten muskelmassa vara ett problem, eftersom sjukdom oftast leder till brist på aptit vilket tär ännu mer på de redan små reserverna. För äldre är det alltså extra kritiskt att ha ett lågt BMI.
LÄS OCKSÅ: Ofrivillig viktnedgång: Varför går jag ner i vikt utan anledning?
Ett högt BMI (över 25) betyder som regel att din fettprocent är för hög. I grunden är en måttlig övervikt (BMI 25-30) som regel relativt harmlös, om du lever sunt i övrigt. Det vill säga om du samtidigt får en halvtimmes motion per dag, äter sunt och efter officiella kostråd, är sparsam med alkohol och inte röker.
Om ditt BMI-värde är uppe över 30 (= svår övervikt / fetma) ökar din risk för olika livsstilssjukdomar drastiskt. Det gäller t ex typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, gallsten, artros, gikt och flera cancerformer. Generellt ökar risken för dessa sjukdomar ju högre BMI du har och ju längre du varit överviktig.
Beror ditt höga BMI-värde på andra saker än en mycket hög fettprocent, t ex att du har börjat styrketräna och har fått en stor muskelmassa, är det inte skadligt för din hälsa (se nackdelar med BMI).
LÄS OCKSÅ: Vad är en normal fettprocent för kvinnor och män? Kolla här!
BMI-värdet ger en fingervisning om din vikt är sund eller inte, än bara din vikt gör. Vikten i sig säger inte så mycket om din hälsa, då t ex en vikt på 80 kg kan vara sund om du är 1,80 m lång, men vara osund om du bara är 1,60 m lång.
Eftersom BMI-räknaren tar med din längd i kalkylen, ger den en tydligare indikation på om din vikt är där den ska vara, än om du vara ställer dig på din badrumsvåg.
En annan fördel med BMI är att det är ett bra verktyg hälso- och sjukvården och läkare. BMI som mått för en sund vikt är enkelt att använda i statistik och forskning. Och läkarna kan använda det för att hjälpa patienter som har ett för högt BMI, och därmed en ökad risk för typ 2-diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar, att komma igång med att gå ner i vikt.
Det finns flera problem med att använda BMI-värdet som enda mått på om man har en sund vikt eller inte:
BMI-värdet kan inte se skillnad på fett och muskler. Det stora problemet med BMI-värdet är att det inte tar hänsyn till kroppens sammansättning. BMI-värdet skiljer inte mellan fett, som i för stora mängder ökar risken för livsstilssjukdomar, och muskler, som väger nästan 20 procent mer än fett och INTE är skadliga för hälsan. Två personer som är lika långa men den enda har stor muskelmassa och mindre fett, och den andra har mycket mer fett på kroppen men mindre muskelmassa, kan alltså enkelt väga lika mycket. Och med samma längd blir deras BMI-värden lika, och de har därför – på pappret – en lika sund vikt. Men i verkligheten är den muskulösa personen mycket sundare än den inaktiva.
BMI-värdet säger inget om kroppens fettfördelning. Hur ditt fett fördelar sig på kroppen har stor betydelse för din hälsa. Sitter ditt fett primärt runt magen är det dåligt för hälsan. Och sitter det koncentrerat på lår, höfter och rumpa är det mycket sundare. Men det säger ditt BMI inget om. Här ska du istället mäta ditt midjemått eller ditt höft-midje-förhållande. (Se alternativ till BMI-räknaren).
Gränserna för ett normalt BMI är rätt vida. Normalområdet för BMI spänner över ganska många kilon. För en person på 1,70 m är det t ex 18 kg från lägsta till högsta (personen kan väga både 54 kg och 72 kg och ändå vara normalviktig). Sitter dessa kilon på ”fel” ställen, alltså primärt i magregionen, kan även ett normalt BMI innebära en ökad risk för livsstilssjukdomar. Detta avslöjas också i de undersökningar som tyder på att risken för diverse livsstilssjukdomar ökar inom det normala BMI-intervallet. De officiella BMI-gränserna definierar primärt de nivåer där du riskerar att drabbas av sjukdom som följd av din vikt.
Din vikt kan svänga mycket. En bra BMI-beräkning förutsätter att du knappar in rätt siffror i BMI-räknaren. Se därför till att mäta din längd korrekt – utan skor. Vikten är svårare – även om du har en bra och tillförlitlig badrumsvåg. Din vikt kan svänga beroende på din menscykel, svettande, förstoppning, tidpunkt på dagen, vad och när du har ätit och druckit, etc. Och när vikten svänger så svänger även BMI-värdet – utan att din hälsa egentligen påverkas.
Totalt sett är det bra att inte låta BMI-värdet vara det enda du tittar på när du ska bedöma om du har en sund vikt. Se alternativen till BMI-räknaren här under.
Ett bra alternativ eller komplement till BMI-räknaren är att mäta ditt midjemått.
Midjemåttet avslöjar nämligen – i motsats till BMI-värdet – om du har för mycket farligt magfett på kroppen. Eftersom det är speciellt magfettet som ökar din risk för hjärt-kärlsjukdom, kan midjemåttet avslöja om din vikt är sund eller inte. Är du under 80 cm runt midjan är allt bra. Är du däremot över 88 cm runt midjan finns det anledning till oro.
Rekommendationen är alltså att kombinera BMI med att mäta midjemåttet, när du ska avgöra om din vikt är sund eller inte.
Så mäter du ditt midjemått – och det betyder det för din hälsa
BMI-räknaren säger inget om fettfördelningen på kroppen. Det gör i gengäld det så kallade midje-höft-förhållandet. Det avslöjar hur tjock du är runt midjan i förhållande till hur bred du är om höften – alltså om du har en sund päronform eller en mer osund äppelform, där det mesta fettet sitter runt magen.
Gränserna för vad ett sunt midje-höft-förhållande är, är olika för män och kvinnor. Du kan se vad ett sunt midje-höft-förhållande är – och enkelt räkna ut det här.
Din fettprocent, alltså hur stor del av din kroppsvikt som utgörs av fett, är en förfinad metod för att avgöra om din vikt är sund, då det främst är fettet (i för stora mängder) som är skadligt för din hälsa. En sund fettprocent för kvinnor ligger mellan 21 och 36 % (beroende på ålder).
En nackdel är att din fettprocent som utgångspunkt inte säger något om fettets fördelning, och alltså inte avslöjar om du har mycket osunt magfett eller om din övervikt består av mestadels harmlöst fett på höfterna.
En annan nackdel är att det kan vara svårt att mäta sin egen fettprocent exakt. Det finns dock ganska bra metoder.
LÄS MER: Så mäter du din fettprocent – och så hög får den vara
Nej, det är ingen skillnad på kvinnors och mäns BMI. Både män och kvinnor ska räkna ut sitt BMI-värde med samma formel, och använda samma BMI-skala för övervikt och undervikt.
Det kan dock verka märkligt när mäns och kvinnors kroppsbyggnad är så olika. Men det är det inte:
Föreställ dig en man och en kvinna som är lika långa och som väger lika mycket.
Mannen har sannolikt kraftigare benstomme och större muskelmassa än kvinnan, som å andra sidan är tunnare byggd och har mindre muskelmassa och mer fett.
Eftersom de är lika långa och väger lika mycket så har de samma BMI-värde och därmed – enligt BMI-skalan – en lika sund vikt trots att kvinnan har mer fett på kroppen.
Att de har en lika sund vikt beror på att kvinnor ska ha en högre fettprocent än män för att vara sunda, medan det räcker med hälften så mycket fett på kroppen för en man som för en kvinna innan det börjar påverka hälsan negativt. Och på det viset går allt ihop.
Barn kan använda själva BMI-räknaren, men de kan inte använda BMI-räknarens gränsvärden (BMI-skalan), då det är andra regler som gäller för vad som är ett sunt förhållande mellan vikt och längd för barn än för vuxna. Huvudregeln är att barn generellt är överviktiga vid ett lägre BMI än vuxna är.
Samtidigt är det för barn – i motsats till för vuxna – också skillnad på vad som ses som ett sunt BMI för pojkar respektive flickor, liksom gränserna för ett sunt BMI ändrar sig med barnens ålder, medan det ligger fast hela livet för vuxna.
Om du vill se om ditt barn har ett sunt BMI, kan du använda vår BMI-räknare och kontrollera siffran mot värdena här under för flickors respektive pojkars BMI.
Siffrorna kommer från worldobesity.org och motsvarar de siffror som hälso- och sjukvården använder när man ska avgöra om ett barn är överviktigt och behöver hjälp.
BMI-värdena ska dock ses med viss reservation då barn utvecklas olika. Tror du att ditt barn är över- eller underviktigt så sök läkare eller gå till BVC.
Tonåringar kan, liksom barn, använda själva BMI-räknaren, men de ska inte använda samma gränsvärden för över- och undervikt som vuxna. Och det är även här skillnad på vad som är ett sunt BMI för pojkar respektive flickor.
Siffrorna i tabellen här under anger vägledande BMI-gränsvärden för flcikor och pojkar mellan 13 och 18 år.
Kom ihåg att betrakta BMI-värdet med viss reservation och sök läkare om du har behov av hjälp.
Nej, utgångspunkten är att man håller sitt BMI på mellan 18,5 och 25 genom hela sitt vuxna liv, och det gäller även för äldre människor (65 år och över). Det beror på att övervikt i äldre åldrar är lika skadligt som när man är yngre.
Enda gången som det kan vara en fördel att vara lätt överviktig är vid hälsomässiga komplikationer, som kan leda till aptitlöshet och en längre tid på sjukhus på grund av t ex cancer, blodproppar, benbrott, etc. Här kan det vara en fördel att ha lite extra att ta av. Därför tittar man också på patienters BMI när de läggs in. Här är ett BMI under 20,5 en av flera indikatorer på en ökad risk för undernäring under sjukhusvistelsen.
Men det är som sagt inte lika med att man rekommenderar äldre att vara lätt överviktiga för att vara förberedda för det värsta.
Det kan dock vara bra att försöka undvika undervikt.
De senaste åren har det kommit uppgifter om nya undersökningar som påverkar de nuvarande gränsvärdena. Undersökningarna har visat att människor med ett förhöjt BMI lever längre än personer med normalt BMI, varför det – isolerat sett – kan vara meningsfullt att rekommendera ett högre BMI.
Men de här undersökningarna har bara tittat själva överlevnaden och inte på alla de följdsjukdomar och komplikationer som övervikt kan medföra. Det är riktigt att lite extra hull på kroppen kan förlänga livet, om du t ex blir inlagd med cancer. Men samma övervikt kan även ge dig en sämre hälsa, där du kanske behöver blodtryckssänkande medicin, insulin, medicin mot högt kolesterolvärde, giktmedicin, etc.
Därför är den officiella rekommendationen (t ex från WHO) att ett sunt BMI (Body Mass Index) ligger mellan 18,5 och 25.
