Det är fruktat av de flesta kvinnor, men var fjärde kvinna lider faktiskt inte av övergångsåldern. Lär dig mer om vad du kan förvänta dig av klimakteriet och få tips till hur du lättast tar dig igenom de omtalade åren.
KLIMAKTERIET En av de bästa saker du själv kan göra för att förebygga problem i övergångsåldern är att motionera.
Svettningar och vallningar, torra slemhinnor och nedstämdhet. Ryktena om klimakteriet är många och inte speciellt trevliga, men är det egentligen så illa?
Inte för alla. 25 procent av oss slipper besvär i samband med övergångsåldern, och hos resten av oss är det stor skillnad på hur mycket besvär vi har, hur jobbiga besvären är och hur länge de pågår.
Oavsett om du har besvär eller inte i samband med klimakteriet kan det rent mentalt vara jobbigt att få så tydliga signaler från kroppen om att du inte är fertil längre och nu är på väg att bli gammal.
Men det är också fördelar med den nya perioden i ditt liv. Blir det till exempel inte väldigt skönt att slippa de månatliga blödningarna och PMS-besvären?
Klimakteriet – också kallat övergångsåldern – är den period i livet då mängden av de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, på allvar börjar att minska.
De flesta går in i klimakteriet, när de är mellan 45 och 55 år, och oftast varar det i 2-5 år. De första tecknen på att du är på väg in i klimakteriet är oftast oregelbundna menstruationer.
Ungefär 3 av 4 kvinnor har klimakteriebesvär
Du föddes med ett visst antal ägg – oftast 1-2 miljoner omogna ägg – och det är allt! Det bildas inte fler ägg under ditt liv, och många ägg försvinner redan under barndomen. När du kommer i puberteten är det oftast 400.000 ägg kvar.
När du är i 40-årsåldern börjar äggen ta slut, och det påverkar bildandet av de kvinnliga könshormonerna:
Det första tecknet på att du närmar dig övergångsåldern brukar vara att dina menstruationer blir oregelbundna.
Många, omkring 75 procent, får besvär i samband med klimakteriet. Graden av besvär varierar mycket från kvinna till kvinna. De värst drabbade har mycket besvär i flera år, medan andra bara har mindre besvär. Enligt vissa studier har rökare och smala kvinnor flest besvär i klimakteriet.
Vissa av de vanligaste klimakteriebesvären är:
Andra kända klimakteriebesvär är:
När du har mindre östrogen i kroppen kan du bli mer känslig för temperaturväxlingar. Stiger kroppstemperaturen bara lite grann kommer kroppen att försöka bli av med värmen, och du får de omtalade värmevallningarna som många förknippar med övergångsådern. De är för övrigt vanligast på natten, vilket kan påverka din sömn.
Den goda nyheten är att värmevallningarna normalt försvinner igen efter några år.
Det kan du själv göra vid värmevallningar:
KLIMAKTERIET En dålig nattsömn är ett utbrett problem hos många under klimakteriet. Möjligtvis kan akupunktur hjälpa dig.
Många kvinnor upplever att de har svårt att somna, eller börjar att vakna oftare under natten när de är i klimakteriet. Det beror på att hormonförändringarna ofta även medför minskad produktion av melatonin, som reglerar din dygnsrytm och ser till att du får en god, djup nattsömn. Fenomenet kan pågå i flera år.
Det här kan du själv göra vid sömnbesvär:
Följ de klassiska sömnråden. Undvik till exempel alkohol, kaffe, hård motion samt blått ljus från skärmar nära sänggående. Försök istället att dra ner på din aktivitetsnivå, ta ev. ett varmt bad, läs en bok eller meditera.
Sov svalt. Se till att det är svalt i ditt sovrum.
Testa akupunktur. En studie från Köpenhamns Universitet tyder på att akupunktur kan ha en positiv effekt på sömnproblem.
Det kan finnas många orsaker till att humöret svänger, och att du av och till ser svart på tillvaron. Kanske beror det på humörförändringarna i din kropp, kanske sover du dåligt och har därför inte samma energi, kanske saknar du dina barn som precis har flyttat hemifrån, och kanske har du bara svårt att acceptera det nya stadiet i livet där håret blivit gråare, huden mer slapp och synen börjar svikta.
Det kan du själv göra åt humörsvängningar under klimakteriet:
Motionera mycket. Signalämnet serotonin, som har betydelse för ditt humör ökar nämligen när du är aktiv.
Prata med någon. Det kan hjälpa att prata med en jämnårig kvinna som säkert går runt på samma eller liknande känslor.
Omkring hälften av alla kvinnor upplever torrhet i underlivet efter klimakteriet. Det beror på att äggstockarna har slutat producera östrogen som hittills sett till att hålla underlivet fuktigt och elastiskt via en tjock slemhinna. Nu blir slemhinnan däremot tunn och torr. Med ett torrt underliv kan det till exempel kännas obehagligt och göra ont att ha samlag, vilket i hög grad kan dämpa sexlusten.
Det kan du själv göra när du upplever torrhet i underlivet:
Använd glidmedel. Glidmedel eller vagiatorer med fukt kan vara en bra lösning som kan få fart på sexlivet igen.
Onanera. Onani rekommenderas av flera gynekologer som ett sätt att hålla igång slemhinnorna.
Tålamod, tack! Ett långt förspel är också bra för torra slemhinnor.
De tunna slemhinnorna i urinröret gör att det lättare kommer in bakterier i urinblåsan. Därför kan urinvägsinfektioner plötsligt uppstå flera gånger även om du tidigare inte haft besvär av det.
Det kan du själv göra vid urinvägsinfektion:
Kom ihåg hygienen. Var noga med din underlivshygien. Tvätta med försiktighet och produkter som är utvecklade för just underlivet.
Undvik kyla. Passa upp för att sitta på kalla stenar eller bänkar utomhus.
Drick vatten. För att undvika urinvägsinfektion är det en bra idé att dricka minst 1,5 liter vatten om dagen för att skölja igenom blåsan.
Få hjälp av penicillin. Är skadan skedd kan en urinvägsinfektion behandlas med antibiotika.
Precis som slemhinnorna i slidan blir slemhinnorna i livmodern och urinröret också tunnare när du kommer in i klimakteriet, vilket kan ge problem med att hålla dig, särskilt när du hostar, hoppar och springer.
Det kan du själv göra om du har problem med inkontinens:
En nyare europeisk studie visar att kvinnors lungor blir svagare i och efter övergångsåldern. Lungkapaciteten minskar i samma omfång som om du hade rökt 20 cigaretter om dagen i 10 år, enligt forskarna.
Det kan du själv göra vid försvagade lungor:
Sluta röka. Om du rökar, så fimpa så snart du kan för att inte belasta dina lungor ytterligare under klimakteriet.
Se upp. Tänk på att undvika passiv rökning och onödiga luftföroreningar, till exempel på din arbetsplats.
Det skiljer sig mycket från kvinna till kvinna, men oftast drabbas du av klimakteriet mellan 45 och 55 år. Hos vissa kan symptomen smyga sig på upp till tio år innan din sista menstruation.
Fråga din mamma. De flesta av oss drabbas ungefär vid samma ålder som våra mödrar.
Det typiska klimakteriet varar i 4-5 år, men det kan pågå under både kortare och längre tid. De flesta drabbas i övergångsåldern under perioden mellan 45 och 55 år, men upp till tio år innan kan det smyga sig på symptom.
Tidpunkten för den sista menstruationen kallas för menopausen. För skandinaviska kvinnor är det i snitt kring 52 års ålder. Ett år efter menopausen är klimakteriet "officiellt" förbi.
Här kan vi som tur är svara ett rungande JA. Du kan kanske inte slippa alla klimakteriebesvär, men du kan reducera dem och det är ju inte heller så fel.
Det kan du göra:
Först och främst är det en väldigt bra idé att motionera – och gärna massor. Det mildrar de flesta av dina symptom i samband med klimakteriet, inte minst värmevallningar, humörsvängningar och sömnbesvär. En studie från Köpenhamns Universitet visar till exempel att kvinnor till en viss grad kan kompensera för östrogen-tappet och besvären av det genom att motionera tidigt under klimakteriet.
Det finns också studier som indikerar att ett dagligt intag av rödklöver-extrakt samt akupunktur kan hjälpa dig igenom de kritiska åren i klimakteriet.
Plågas du av torra slemhinnor i underlivet och inkontinensbesvär kan glidmedel och dagliga knipövningar ha en positiv effekt.
Har du våldsamma besvär kan hormonbehandlingar vara en lösning, men här ska du vara uppmärksam på att det kan öka din risk för vissa former av cancer.
Ett tillskott av hormoner kan hjälpa dig om du lider av mycket besvär under klimakteriet. Det kan till exempel förebygga värmevallningar och göra dina slemhinnor tjockare, så du undviker ett torrt underliv. Dock ökar hormonbehandling under klimakteriet risken för vissa former av cancer, samt sänker risken för en enda cancerform.
Ökad risk för bröstcancer: Risken för bröstcancer ökar ju längre du tar hormoner. Tar du ett hormontillskott med både östrogen och progesteron, har du den högsta risken för bröstcancer. Ett tillskott med bara östrogen ökar också risken, men inte i samma grad.
Ökad risk för livmodercancer (icke att förväxla livmoderhalscancer): Tar du ett rent östrogentillskott ökar du din risk för livmodercancer. Risken ökas ju längre du har tagot östrogen – särskilt om det är tio år eller längre.
Kombinationstillskott med både östrogen och progesteron ökar inte din risk för livmodercancer, eftersom progesteron skyddar mot östrogenets effekt.
Ökad risk för cancer i äggstockarna: Risken ökar särskilt om du har tagit ett hormontillskott i mer än 5 år.
Lägre risk för cancer i tjock- och ändtarm: Hormonbehandling skyddar i en viss grad mot cancer i tjock- och ändtarm.
Har du många klimakteriebesvär och överväger en hormonbehandling, så prata med din läkare om vilken typ av behandling som är bäst för just dig.
Man säger att övergångsåldern är förbi ett år efter din sista menstruation. När du kommer dit sker en rad förändringar i din kropp.
Det finns inte längre ägg i dina äggstockar, och du kan inte längre bli gravid.
Dina äggstockar har nu slutat att producera hormonerna östrogen och progesteron. Kroppen bildar fortfarande lite grann av bägge hormonerna, men det sker nu bara i fettvävnaden och binjurebarken.
Bortsett från att du inte längre blöder påverkar den lägre progesteron-nivån inte din kropp. Däremot finns det en lång ras konsekvenser av den lägre östrogen-nivån.
Lägre risk för järnbrist. Det beror på att dina blödningar har upphört, och att du därmed inte blöder varje månad. 40 procent av kvinnorna i barnafödande ålder lider av järnbrist.
Ökad risk för benskörhet. Ditt skelett upprätthålls av östrogen. Du börjar långsamt att förlora benmassa från mitten av 30-årsåldern, och när dina menstruationer upphör, och din östrogennivå störtdyker går det ut över sitt skelett. Under de första tio åren efter klimakteriet tappar du 10-15 procent av den existerande benmassan.
Ju tidigare du går in i klimakteriet, desto större är risken för benskörhet och därmed att dina ben bryts.
Det kan du själv göra för att förebygga benskörhet i övergångsåldern:
Ta gärna tillskott av båda kalk och D-vitamin för att motverka risken.
En studie från Århus Universitet visar att kvinnor som dagligen dricker ett extrakt av fermenterad rödklöver har lägre risk för avkalkning av skelettet.
Viktbärande motion som löpning och raska promenader, som utsätter ditt skelett för stötar, hjälper också till att bevara din benmassa.
Ät matvaror med massor av kalk, till exempel mjölk, ost, fisk, mandlar och gröna grönsaker som spenat och grönkål. Väljer du fet fisk får du både kalk och D-vitamin, som hjälper kroppen att ta upp kalk.
Undvik rökning.
Ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Östrogen ger oss kvinnor ett visst skydd mot bland annat förhöjt blodtryck, åderförkalkning och blodproppar. Det är slut när vi kommer in i klimakteriet eftersom vi inte längre har en hög östrogennivå som ökar den goda kolesterolet HDL. Därmed ökar andelen av de dåliga kolesterolet, LDL.
När vi är omkring 65 år, är vår risk för hjärt- och kärlsjukdomar lika hög som mäns.
Det kan du själv göra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar:
Träna massor av kondition som vårdar din blodcirkulation, ditt blodtryck och ditt hjärta.
Undvik rökning, eftersom rökning främjar åderförkalkning.
Ät mer fet fisk och mindre mättat fett, som bland annat finns i smör, ost och grädde.
Det kan du tro! Det är nog väldigt få av oss som längtar efter att komma in i klimakteriet. Dels är det förknippat med massor av besvär, dels markerar det att vi helt enkelt inte är unga längre. Men du kan inte skruva tiden tillbaka. Så istället för att gråta spillda tårar kan du lika bra fokusera på de fördelar som finns med att vara mitt i livet.
Vi hjälper dig igång med några av fördelarna med livet efter klimakteriet här – du kan säkert komma på ännu fler!
Källor: Århus Universitet, BMD Journals, m fl