Diarré och ont i magen? När magen är orolig kan det bero på allt från matförgiftning till stress. Vi tittar närmare på de vanligaste orsakerna till diarré – och hur du bäst hjälper din kropp att återhämta sig.
TRE ELLER FLERE tynne avføringer per dag. Dette kalles diaré.
Ingenting kan förstöra den goda stämningen som diarré. Magen sätter en dränerande agenda som innebär snabba turer fram och tillbaka till toaletten, ofta åtföljt av smärtsamma kramper.
Men lika plågsam som diarré är, lika viktig är dess funktion. När tarmen attackeras av virus och annat skadligt, sätter kroppens reningsverk igång och spolar snabbt ut de oönskade ämnena ur matsmältningssystemet.
Den kraftiga rengöringen av tarmsystemet kan dock samtidigt tömma dig på all energi – och om diarréen varar för länge kan den vara livshotande.
Vi har pratat med Alice Højer Christensen, som är privatpraktiserande specialistläkare i medicinsk gastroenterologi, för att ta reda mer på vad diarré är, varför vi får det och vad vi ska göra när vi drabbas. Visste du till exempel att det är en myt att coca cola hjälper mot diarré?
Den medicinska definitionen av diarré är när man har tre eller fler tunna avföringar per dygn. Avföringen kan ha en brunaktig, grönaktig eller gulaktig färg.
Diarré, som i vardagligt tal också kallas lös mage, maginfluensa, magsjuka och matförgiftning, är inte en sjukdom i sig. Det är ett symptom på att det finns en sjukdom i till exempel matsmältningssystemet eller i kroppens ämnesomsättning.
Beteckningen diarré kommer från det grekiska ordet diarré, som betyder att strömma igenom. Och det beskriver mycket exakt vad som händer i tarmen när man har diarré: avföringen spolas ut. Det gör diarré till ett utmattande tillstånd, eftersom kroppen förlorar mycket vätska, mineraler och näringsämnen tillsammans med avföringen.
Man kan därför bli ganska försvagad av en omgång diarré. Särskilt för äldre, barn och sjuka människor kan tillståndet vara allvarligt, och i värsta fall kan man dö av diarré om man inte får rätt behandling.
Begreppen tunn mage och diarré används ofta omväxlande, men det finns en liten skillnad i betydelsen:
Diarré är ett vardagligt uttryck som man vanligtvis använder när avföringen är lösare än normalt, men inte nödvändigtvis frekvent. Det kan vara ett enstaka fall, till exempel efter en måltid eller i samband med nervositet.
Diarré är den medicinska termen och definieras som frekvent, vattnig avföring minst tre gånger om dagen. Diarré kan till exempel orsakas av infektioner, matförgiftning, mediciner, stress eller vissa sjukdomar.
Färgen på din avföring säger mycket om hur ditt tarmsystem mår. Inte minst när du har diarré.
Om din diarré är gul, kan det tyda på bakterier, virus eller galla som inte hunnit lösa upp sig på vägen från levern.
Om din diarré är mycket fet, gul/gråaktig och flyter på vattnet i toaletten kan det vara ett tecken på sjukdomen steatoré. Det kallas också fettdiarré och beror på nedsatt förmåga att bryta ner fett.
Om din diarré är färgad vit eller grå, kan det bero på brist på galla i avföringen.
Det kan vara ett tecken på en rad sjukdomar eller infektioner – från gallsten till hepatit. Den ljusa färgen kan också bero på fett som glider genom matsmältningssystemet utan att tas upp. Orsaken kan vara sjukdom i tunntarmen, bukspottkörteln eller levern.
Om din diarré är grönaktig kan det bero på samma orsak som gul diarré: bakterier, virus eller galla.
Det kan också bero på din kost, t ex stora mängder bladgrönsaker, men även järn– eller klorofylltillskott kan ge grönaktig avföring.
Om din diarré är svart, klibbig och tjärliknande kan det bero på koagulerat blod från t ex ett magsår.
Om du tar järntillskott kan det också färga avföringen svart utan att det är farligt.
Om din diarré har en frisk röd färg eller innehåller blodiga klumpar, är det ofta fråga om färskt blod från tarmen. Det beror ofta på en infektion från t ex bakterier som campylobacter eller salmonella.
Brun avföring är den normala avföringsfärgen. Om din diarré är brun kan det vara tecken på vanlig virus, lätt matförgiftning eller nervös mage.
Lätt uttorkning kan också göra färgen mörkare, utan att det är tecken på sjukdom.
FRÅN HÅRDA KLUMPAR TILL VATTNIG: Så tolkar du formen och konsistensen på din avföring.
När man har diarré har avföringen en tunnare konsistens än den normala ”korvformade” avföringen. För att bedöma formen och konsistensen på avföringen använder läkare klassificeringsverktyget Bristolskalan (Bristol Stool Form Scale).
Skalan visar olika typer av avföring, från mycket hård till mycket mjuk. Om du har typ 6–7, det vill säga lös och vattnig avföring, och har avföring minst tre gånger om dagen, talar det om diarré.
Man skiljer mellan två typer av diarré – kronisk och akut.
Akut diarré är ett tillstånd med mer än tre tunna avföringar per dygn och tillståndet uppstår plötsligt. Vanligtvis går det 6–24 timmar från smittan till att diarréen börjar, och oftast upphör magbesvären av sig själv inom några dagar.
Akut diarré varar alltid mindre än tre veckor. Om den fortsätter längre än så talar man om kronisk diarré.
Förutom de tunna avföringarna följer ofta andra symtom på akut diarré. Det kan vara illamående, kräkningar, magont, feber och allmän sjukdomskänsla.
En akut diarré beror vanligtvis på att man har fått en infektion med bakterier, virus eller parasiter. Därför använder läkare också benämningen akut infektiös diarré. Men det finns också några andra faktorer som kan orsaka akut diarré.
DET FINNS INGET som kan förstöra en semester lika effektivt som diarré.
Om din diarré har gått från att vara akut till kronisk betyder det att du har diarré i mer än tre veckor. Beteckningen kronisk betyder alltså inte nödvändigtvis att du har livslånga magbesvär, det kan också vara en mycket långvarig diarré.
Cirka 15 % av alla medelålders och äldre människor har kronisk diarré konstant eller periodvis.
Symtomen på kronisk diarré är frekvent avföring tre eller fler gånger per dygn i mer än tre veckor. Diarrén kan vara vattnig, slemmig, fet, blodig eller med var.
Kronisk diarré är ett symptom på en annan sjukdom och därför förekommer ofta olika typer av följsamt symptom.
Det är viktigt att du undersöks noggrant av en läkare så att den exakta orsaken till de långvariga magbesvären kan fastställas.
Ja, cancer kan orsaka diarré, men det beror på vilken typ av cancer det är och den enskilda personens situation. Att växla mellan diarré och förstoppning kan också vara ett symptom på cancer.
Här är några av de vanligaste orsakerna till att man får diarré i samband med cancer eller cancerbehandling:
Bukspottskörtelcancer kan störa matsmältningen av fett, vilket kan ge fet, tunn avföring.
Immunterapi och vissa riktade behandlingar kan också ha diarré som biverkning.
Medicin
Antibiotika och smärtstillande mediciner som används under behandlingen kan också orsaka tarmproblem.
Det är påfrestande för kroppen att gå igenom en omgång magsjuka. Därför är det viktigt att du äter och dricker rätt medan du har diarré och under dagarna efteråt. Även om du kanske känner illamående och saknar aptit.
Vissa svär vid mjölksyrabakterier, men det är inte nödvändigtvis en bra idé, förklarar specialistläkaren i medicinsk gastroenterologi Alice Højer Christensen:
”Många tar mjölksyrabakterier före och under utlandsresor för att förebygga diarré. Men det finns faktiskt inga vetenskapliga studier som har dokumenterat att det har någon verklig effekt. Vissa saker tyder faktiskt på att det kan förvärra diarréen om man äter mjölksyrabakterier medan magbesvären pågår”, säger hon.
Läs också: Så mycket påverkar tarmbakterier din hälsa
Nej, tvärtom.
Du har kanske hört att det är bra att dricka cola när man har magbesvär, men det är en myt.
Om du är ute och reser någonstans där det inte finns rent dricksvatten är det visserligen bättre att dricka cola än kranvatten.
Men i övrigt ska du undvika cola när du har diarré. Den innehåller mycket socker, syra och koffein, som faktiskt kan förvärra diarréen.
När du har diarré är det viktigt att du äter lättsmält och vätskehållande mat.
Det handlar om att stödja matsmältningen och undvika att irritera tarmen ytterligare.
ÄVEN OM DU INTE HAR NÅGON APTIT kan det vara bra att försöka få i sig något – havregryn är ett bra alternativ.
Akut diarré är obehagligt, men det är också en av kroppens smarta åtgärder som rensar tarmen från skadliga mikrober. Därför bör du i princip låta magen göra sitt jobb.
Men om du till exempel är försvagad, har förlorat mycket vätska eller ska åka på en lång bussresa kan det vara en bra idé att kortvarigt använda ett stoppande medel som bromsar tömningen.
På apoteket kan du köpa receptfria läkemedel som till exempel Loperamid, som förlänger tiden det tar för avföringen att passera genom tarmen. Psylliumfröskal som t ex produktet Husk kan också användas. Det gör avföringen fastare.
Läs också: När ska du ta laxermedel?
Akut diarré kan ofta behandlas med några dagars vila hemma, och cirka 95 % av fallen går över av sig själv. Det kan dock vara nödvändigt att uppsöka läkare.
Om det rör sig om kronisk diarré som varar i mer än tre veckor är det viktigt att genomgå en grundlig läkarundersökning för att fastställa vilken underliggande sjukdom som orsakar magbesvären.
Det är viktigt att du ger läkaren en noggrann redogörelse för ditt sjukdomsförlopp. Om du har haft diarré under en längre tid, ska du föra dagbok över ditt tillstånd och ta med den till konsultationen. Det ger en bra överblick över dina avföringsvanor.
Läkaren kommer vanligtvis att ställa följande frågor när du uppsöker vård för diarré:
Om det är fråga om kraftig, akut diarré eller kronisk diarré kan du behöva ta blodprover.
Kanske skickas ett avföringsprov för odling så att man kan ta reda på vilken mikroorganism som orsakar magbesvären. Du kan också bli remitterad till en specialistläkare eller ett sjukhus för att få en endoskopi av tarmen.
Vilken behandling du ska få för diarré beror på vad som har orsakat magbesvären och om diarrén är akut eller kronisk.
Ofta måste man prova olika metoder för att hitta den behandling som fungerar bäst.
Äldre personer och barn under tre år med diarré eller kräkningar bör alltid undersökas av läkare inom ett dygn eller två. Detta beror på att de är mer utsatta för vätskebrist och elektrolytbrist.
Om de verkar slappa och inte helt sig själva, ska läkare kontaktas omgående.
FRAMFÖRALLT SMÅ BARN kan behöva vård om de får diarré
Många gravida kvinnor lider mer av förstoppning än diarré.
När diarré uppstår beror det oftast på tillfälliga och oftast ofarliga orsaker, men i sällsynta fall kan det också vara ett tecken på ett allvarligare tillstånd.
Under de sista veckorna före förlossningen kan vissa kvinnor uppleva diarré som ett tecken på att kroppen förbereder sig för förlossningen. Det beror på hormonella förändringar och en naturlig rensning.
Hormonella förändringar
Graviditetshormoner kan påverka tarmens rörelser och leda till lös avföring, särskilt i början eller nära förlossningen.
Kostförändringar
Plötsliga förändringar till en mer fiberrik eller hälsosam kost kan ge tillfällig diarré om kroppen inte är van vid det.
Kosttillskott och vitaminer
Magnesium och järntillskott kan verka laxerande hos vissa gravida.
Överkänslighet mot livsmedel
Gravida kvinnor kan tillfälligt utveckla intolerans mot t.ex. laktos eller feta livsmedel, vilket ger magbesvär.
Maginfektioner
Virus och bakterier kan ge diarré, och gravida kvinnor är extra utsatta för uttorkning och bör alltid få sin tillstånd bedömd vid ihållande symtom.
KÄLLA: Alice Højer Christensen, specialistläkare i medicinsk gastroenterologi.