Vad är kefir bra för?
Kefir är fullpackad med nyttiga mjölksyrabakterier! Lär dig mer om denna fermenterade mejeriprodukt och få ett enkelt recept på både den vanliga och den vattenbaserade varianten.
Kefir är fullpackad med nyttiga mjölksyrabakterier! Lär dig mer om denna fermenterade mejeriprodukt och få ett enkelt recept på både den vanliga och den vattenbaserade varianten.
Fermenterade livsmedel som kimchi, kombucha och surkål är mycket populära – och detsamma gäller kefir.
Men vad är kefir egentligen? Vilka är dess fördelar? Och kan man göra kefir hemma? Här hittar du svar på alla dina frågor om denna fermenterade mejeriprodukt.
Kefir är en fermenterad mejeriprodukt med tillsatta bakterie- och jästkulturer som har sitt ursprung i Kaukasusbergen.
Ordet "kefir" kommer från turkiska och betyder "att må bra". Och att äta kefir får dig verkligen att må bra. Du kan läsa mycket mer om detta längre ner i artikeln.
Läs också: 7 livsmedel som du (kanske) inte visste var fermenterade
Kefir tillverkas vanligtvis av komjölk, men kan också baseras på får-, get- eller buffelmjölk, eller olika typer av växtmjölk – så länge de innehåller lite socker, eftersom kefir normalt livnär sig på laktosen i mjölken (mjölksocker). Ju högre fetthalt mjölken har, desto krämigare blir kefiren.
Kefirgryn, som är en blandning av mjölksyrabakterier, jästsvampar och komplexa kolhydrater. Kefirblandningen fermenteras i 18–24 timmar vid 20–25 °C, under vilken tid en liten mängd alkohol och koldioxid bildas, vilket ger den en bubblig konsistens.
Mjölksyrabakterierna omvandlar en del av laktosen (mjölksockret) i mjölken till mjölksyra, vilket ger kefiren dess karakteristiska syrliga smak. Efter fermenteringen siktas grynen bort.
Drick det, använd det i smoothies, ät det med havregryn eller använd det till bakning. Möjligheterna är oändliga! Här är ett enkelt recept på hemgjord kefir.
TIPS! Skaka drycken väl före användning, eftersom konsistensen kan bli lite ojämn.
TIPS! Om din kefir skär sig/separerar sig (vilket den oftast gör) kan du använda en stavmixer för att göra den slät igen.
TIPS! Om du vill ha en tjockare konsistens på din kefir kan du hälla den genom ett kaffefilter och sila bort en del av vasslen. Då blir den mer lik tjock yoghurt.
Det bästa sättet att förvara grynen är i en glasskål eller behållare, till exempel en konserveringsburk eller en patentburk.
Den färdiga kefiren ska förvaras i kylskåp.
Vill du ta en paus från kefirproduktionen? Om du ska åka på semester – eller bara känner dig lite trött på det – kan det vara bra att kunna ta en paus från produktionen.
Läs också: Följ med I FORM på världens härligaste träningssemester till Kreta
Beroende på hur lång paus du vill ta kan du antingen lägga grynen i kylskåpet eller torka och frysa dem.
Kefirgryn kan köpas både online och i vissa hälsokostbutiker.
Utbudet varierar, så det kan vara en bra idé att kolla in olika onlinebutiker eller specialbutiker som fokuserar på ekologiska och fermenterade produkter.
Du kanske också har turen att ha en fermenteringsintresserad vän som har ett överskott som hen är villig att dela med sig av. Det finns också många olika Facebook-grupper där människor antingen ger bort eller säljer sina kefirgryn gratis.
Kefir innehåller en rad nyttiga komponenter, såsom goda probiotiska mikroorganismer, och precis som andra mejeriprodukter är kefir också en bra källa till kalcium.
Läs också: Träna hårt för starka ben
Kaloriinnehållet beror på vilken typ av mjölk och fettinnehåll som används för att tillverka den.
Kefir tillverkad av lättmjölk (0,5 % fett) innehåller därför färre kalorier än kefir tillverkad av standardmjölk (3 % fett).
Kaloriinnehållet är cirka 38 respektive 63 kalorier per 100 ml kefir.
Ja, det kan du.
Om du gör kefir av växtbaserad mjölk (t ex sojamjölk, rismjölk eller mandelmjölk) kan det vara en bra idé att tillsätta lite socker i blandningen för att hålla igång jäsningsprocessen – om inte den växtbaserade drycken redan innehåller tillsatt socker. Detta är ofta fallet.
Läs också: Är växtbaserade drycker ultraprocessade?
Vattenkefir är en syrlig, kolsyrad dryck som tillverkas av vatten med vattenkefirgryn, socker och eventuellt andra ingredienser, beroende på receptet.
Efter 2–4 dagar i rumstemperatur får du en kolsyrad, gulaktig dryck med en syrlig, lätt söt och lätt alkoholhaltig smak och doft.
Vattenkefir kan vara ett bra alternativ till andra sockerhaltiga och kolsyrade läskedrycker.
Läs också: 6 vanliga frågor om läskedrycker
Du kan enkelt göra den vattenbaserade versionen själv.
För detta behöver du skaffa vattenkefirgryn, som inte är helt samma sak som de gryn som används för att göra mjölkkefir. Precis som vanliga kefirgryn kan vattenkefirgryn köpas i hälsokostbutiker och på olika webbplatser.
Har du fastnat för fermentering? Här hittar du inspiration till en rad andra fermenterade livsmedel och drycker.
Du kan till exempel prova på att göra din egen kimchi – den koreanska grönsaksrätten som har blivit extremt populär.
Vi har också recept på hälsosamt fermenterat kombuchate, klassisk surkål och mångsidigt surdegsbröd.