Den fermenterade mjölken, kefir, har efter några år i glömska gjort comeback och kan köpas i de flesta dagligvarubutiker. Men vad är kefir egentligen och vad är den bra för? Lär dig mer om kefir här.
KEFIR Den fermenterade mjölken bågnar av sunda probiotiska mikroorganismer, som dina tarmar älskar.
Fermenterade matvaror som kimchi, kombucha och surkål är mycket populära – och detsamma gäller kefir. Men vad är kefir egentligen? Vad är den bra för? Och kan man själv göra sin egen kefir? Få svar på alla dina frågor om kefir här.
Kefir är en fermenterad mjölkprodukt med tillsatt bakterie- och jästkultur, med ursprung från Kaukasusbergen. Ordet ”kefir” härstammar från turkiskan och betyder ”att må bra”.
Kefir innehåller en rad hälsofrämjande komponenter som t ex goda probiotiska mikroorganismer och liksom andra mjölkprodukter är kefir också en god källa till kalcium.
Se här vad kefir är bra för:
Syrade mjölkprodukter som kefir innehåller probiotika, som är en rad mikroorganismer med hälsofrämjande effekter. Kefir är särskilt rik på en rad olika mjölksyrabakterier. Probiotika gagnar sammansättningen av dina tarmbakterier, vilket kan förebygga en rad tarmproblem samtidigt som probiotika stimulerar immunförsvaret.
LÄS OCKSÅ: 9 möjliga hälsoeffekter av en god tarmflora
Kefir och andra mjölkprodukter är goda kalciumkällor. Kalcium stärker både tänder och ben. Är du över 50 år och kombinerar kalcium med D-vitamintillskott kan du förebygga benskörhet, som drabbar en av tre kvinnor efter klimakteriet.
LÄS OCKSÅ: Så förebygger du benskörhet
Studier visar att mjölkprodukter kan minska risken för typ 2-diabetes. Tänk dock på att de största riskfaktorerna för typ 2-diabetes är övervikt och fysisk inaktivitet.
LÄS OCKSÅ: 10 symptom på diabetes
En del djurstudier tyder på att specifika mjölksyrabakterier, isolerade i kefir, kan minska kolesterolet i blodet genom att hämma upptaget i tunntarmen. De studier som gjorts visar dock inte på samma resultat. Djurstudier kan inte fastställa om effekten är samma hos människor, varför det behövs mer forskning på området innan man kan dra entydiga slutsatser om kefirens potentiellt hälsofrämjande effekt på kolesterolvärdet.
Kaloriinnehållet i kefir beror på vilken slags mjölk och vilken fettprocent den är gjord på. En kefir gjord på minimjölk (0,5 % fett) innehåller färre kalorier än en kefir gjord på standardmjölk (3,5 % fett). Kaloriinnehållet är 38 respektive 63 kalorier per 100 g kefir.
Här under kan du se näringsinnehållet i en kefir på lättmjölk.
Kefir görs vanligen på komjölk, men kan också vara baserad på mjölk från får, get eller buffel, eller på olika sorters växtmjölk. Ju högre fettinnehållet är i mjölken, desto krämigare konsistens får kefiren.
Mjölken tillsätts kefirgryn, som är en blandning av mjölksyrabakterier, jästsvampar och komplexa kolhydrater. Kefirblandningen fermenteras i 18–24 timmar i 20-25⁰C, där det bildas en aning alkohol samt kuldioxid, som ger en bubblande effekt.
Mjölksyrabakterierna ombildar en del av laktosen (mjölksockret) i mjölken till mjölksyra, vilket ger kefiren den karaktäristiska syrliga smaken. Efter fermenteringen silas kefirgrynen bort.
KEFIRGRYN Kefirgryn består av en blandning av jästsvampar, komplexa kolhydrater och en rad olika bakterier.
Kefirgryn kallas ibland kefirsvamp. Och även om kefirgrynen liknar en svamp, består de inte (uteslutande) av svampar. Kefirgryn är en blandning av jästsvampar, komplexa kolhydrater och en rad olika bakterier. Kefirgryn kallas också kefirkorn.
Man kan alltså göra sin egen kefir. Du behöver bara skaffa några kefirgryn (kan köpas på nätet,) någon slags mjölk och en fermenteringsglasburk eller annan glasburk.
STEG 1: Tillsätt kefirgryn och mjölk i glasburken (ca 1 msk kefirgryn till 7 dl mjölk).
STEG 2: Sätt på locket och ställ blandningen i rumstemperatur i 1–2 dygn.
STEG 3: Sila bort kefirgrynen. Tillsätt ev lite vaniljsocker eller citron till din kefir.
STEG 4: Förvara din kefir på kallt. Och sätt igång en ny omgång kefir direkt – kefirgrynen kan användas om och om igen och växer dessutom så att du kan dela med dig av dem.
Resultatet: En syrlig filmjölksliknande dryck. Skaka din kefir ordentligt innan användning, då den kan bli lite ojämn konsistensen. Ju fetare mjölk du använder, desto krämigare blir konsistensen. Vill du ha en tjockare konsistens på din kefir, kan du hälla den genom ett kaffefilter och låta en del av vasslen rinna av. Då blir kefiren mer som en tjock yoghurt.
Drick kefiren, använd den i smoothies, ät den med müsli eller havregryn, eller använd kefir till bakning.
TIPS! Om du gör kefir på växtmjölk (t ex sojamjölk, rismjölk eller mandelmjölk), kan det vara en bra idé att tillföra en smula socker till blandningen, så att fermenteringen hålls igång ordentligt.
Vattenkefir är en syrlig bubblande dryck gjord på vatten och vattenkefirgryn, socker samt ev andra ingredienser beroende på receptet.
Efter 2–4 dagar i rumstemperatur bildas en bubblande och gulaktig dryck med en syrlig, lite söt smak och doft med en svag smak av alkohol. Ett bra alternativ till andra kolsyrade och sötade läskedrycker.
VATTENKEFIR Du kan enkelt göra din egen vattenkefir hemma i köket.
Ja, man kan enkelt göra vattenkefir. Det krävs bara att du skaffar vattenkefirgryn, som inte är riktigt samma sak som kefirgryn, som används för att göra vanlig mjölkkefir. De kan köpas på nätet.
STEG 1: Lös upp ca 0,5–1 dl socker i 2 dl kokande vatten och blanda med 8 dl vanligt kallt vatten i en fermenteringsglasburk eller annan glasbehållare.
STEG 2: Tillsätt ca 1 dl vattenkefirgryn och smakgivare, t ex torkad frukt, ingefära eller fruktsaft.
STEG 3: Sätt på locket och ställ blandningen i rumstemperatur i minst 2 dygn eller tills vattenkefiren har fått rätt smak.
STEG 4: Sila bort kefirgrynen och andra smakgivare.
STEG 5: Förvara din kefir kallt. Och sätt igång en ny omgång vattenkefir direkt – kefirgrynen kan användas om och om igen och kommer dessutom att växa med tiden, så att du kan dela med dig av dem.
Resultatet: En sund, lätt pärlande och lätt syrlig dryck. Har du tillsatt smakgivare har den fått smak och färg efter dem.