Vad är skillnaden på magsjuka och matförgiftning?

Om du är magsjuk eller har matförgiftning, kan vara svårt att veta. Det märks inte på kroppen, och orsaken till din smärta kan lätt ligga många dagar efter på grund av inkubationstiden – det vill säga hur länge en bakterie eller ett virus finns i kroppen innan du börjar visa symtom.

För att kunna slå fast varför din mage känns som ett slagfält krävs ett avföringsprov, och det gör man inte så länge man inte läggs in på sjukhus och då är man väldigt sjuk.

Däremot finns det flera saker du kan göra för att förebygga både magsjuka och matförgiftning, så att du slipper springa intervaller till och från toaletten.

Om olyckan redan är framme är det viktigt att hålla koll på vätskebalansen, och det gör du bäst med vätska, salt och socker.

Matförgiftning kan du få om du äter mat som inte är ordentligt tilllagad. Det är faktiskt inte så vanligt att vi får matförgiftning i Sverige, eftersom det är vissa bakterier som måste finnas i maten innan de eventuellt kan ombildas till giftämnen.

Det händer framförallt om maten inte kyls ner ordentligt efter tillagning.

Kanske har du lagat en gryta som du låter stå för länge i rumstemperatur istället för att ställa den överblivna maten i kylskåpet direkt. Då kan de särskilda bakterierna – med det latinska namnet Bacillus cereus eller Clostridium perfringens – bilda giftämnen som du blir väldigt sjuk av.

Det händer ganska snabbt efter att du har ätit maten, men går för det mesta också över snabbt igen. Tack och lov!

Magsjuka härstammar oftast från viruset norovirus och i dagligt tal kallas det vinterkräksjuka eftersom de flesta blir sjuka mellan januari och mars.

Norovirus är väldigt smittsamt och drabbar ofta många på förskolor, där ett barn får diarré och sedan smittar barnen sina familjer.

Smittan kan också komma från livsmedel, t ex vid en buffé, där en sjuk gäst rör vid maten och smittar alla gäster med norovirus. Det kan också hända om kocken är sjuk eller har ett smittat barn hemma.

Nyckeln till att förebygga magsjuka är en god handhygien – även vid blöjbyte. Barn på förskolor och skolor ska skickas hem om de kräks eller får diarré, eftersom viruset snabbt sprids via luften och kan göra många sjuka.