Går det långt mellan toalettbesöken och gör det ont när du väl sitter där? Då kan det vara symptom på förstoppning. Läs här hur förstoppning uppstår och vad du kan göra åt det.
FÖRSTOPPNING Lider du av en trög mage kan det bero på att du matar den med fel saker
Omkring en femtedel av oss lider av magproblem, och särskilt förstoppning är en källa till långa, smärtsamma toalettbesök.
Som tur är finns det massor av saker du kan göra själv för att både förebygga och behandla förstoppning. Här kan du bland annat ta reda på varför du får förstoppning, om katrinplommon faktiskt hjälper och vad du själv kan göra för att förebygga förstoppning.
Förstoppning handlar i princip om att avföringen samlas i tarmen i stället för att obesvärat tömmas ut i toaletten.
Din tjocktarm suger hela tiden ut vätska ur den mat som du äter och ju längre tid det tar för en måltid att passera genom tarmen, desto mer torr och knölig kan avföringen därför bli.
Normalt tar det bara ungefär ett dygn från att du har ätit tills maten har tagit sig hela vägen genom systemet
och ut i toaletten. Tjocktarmen gör mycket effektiva rörelser som ser till att transportera avföringen mot slutstationen. Dessa rörelser kan dock hämmas både av din livsstil och dina livsomständigheter.
Du ska dock inte acceptera en förstoppning – den kan både förebyggas och behandlas.
LÄS OCKSÅ: Vilken färg bör avföring ha?
Förstoppning beror ofta på oregelbundna toalettvanor, för lite fibrer, för lite vatten och för mycket inaktivitet. Du kan också få det på semestern, när toalett- och matvanor förändras.
Läs också: Ont i magen – vad beror det på och vad kan du göra åt det?
Du lider av förstoppning om du har två eller flera av följande symptom:
Din avföring är hård och knölig.
Du tömmer tarmen mindre än två gånger i veckan.
Du behöver krysta onormalt mycket för att tömma tarmen.
Det känns som att du inte tömmer tarmen helt när du är på toaletten.
Du mår illa, känner dig hängig, har ont i magen eller kräks.
Ofta kan din förstoppning avhjälpas på samma sätt som den förebyggs – det vill säga genom att äta mer fiberrikt, motionera mer och dricka rikligt med vätska.
Det räcker dock inte alltid och om du lider av akut eller mycket svår förstoppning kan det bli nödvändigt att ta både laxeringsmedel och stimulerande medicin för att få igång tarmen.
Fysioterapi kan användas för att träna den normala bäckenbotten- och slutmuskelfunktionen om den inte fungerar optimalt.
I särskilda fall kan det vara nödvändigt att operera in en pacemaker för att kickstarta utsöndringsprocessen. Pacemakern fungerar genom att skicka små stötar in i de så kallade sakralnerverna som sitter i nedre delen av ryggen och är kopplade till blåsan och tarmsystemet.
Om du blir akut förstoppad är det bästa rådet att ta ett laxeringsmedel som främjar tarmens rörelse.
Det finns också laxeringsmedel som ökar vattenmängden i tarminnehållet, men de fungerar ofta inte bra nog för att avhjälpa en akut förstoppning. Du kan också försöka ta itu med en hård mage genom att äta katrinplommon. De främjar också tarmens rörelser.
Du ska dock äta en rejäl portion – helst innan du går och lägger dig. De flesta behöver tömma tarmen på morgonen och därför ska laxeringsmedel i möjligaste mån tas vid läggdags för att få effekt lagom till att du vaknar.
Katrinplommon innehåller ett sockerämne som kickstartar matsmältningen.
Laxeringsmedel fungerar genom att göra tarminnehållet mjukare eller bidra till tarmrörelserna. Här är en grov uppdelning:
MEDEL SOM...
… påverkar tarminnehållet genom att mjukgöra avföringens konsistens. Dessa kan vara särskilt bra om du inte tömmer tarmen lika ofta som du brukar.
… stimulerar tarmrörelserna och är därför särskilt bra om du har en slö tarm. Det kan antingen vara medfött eller nedsatt på grund av till exempel medicin eller inaktivitet.
…. stimulerar avföringsbehövet och används direkt i ändtarmen där de utlöser en tömningsreflex. Medlen kan användas om du inte får ett normalt behov av att gå på toaletten.
VAND-FORSTOPPELSE-GAOPFQJD Vissa laxeringsmedel kräver att du dricker rikliga mängder vätska för att få en optimal effekt.
Om du plötsligt blir förstoppad utan att veta varför och problemet inte löser sig själv inom 14 dagar bör du ta kontakt med en läkare.
Om du samtidigt upplever symptom som yrsel, trötthet, hängighet, viktnedgång eller blödning från tarmen kan förstoppningen i värsta fall vara tecken på cancer.
Vill du få igång matsmältningen ska du äta grönsaker och fullkorn. Båda delar innehåller fibrer som suger åt sig vätska och gör avföringen mer fyllig. Fylligheten sätter igång de rörelser som ska transportera avföringen genom tarmsystemet. Eftersom alla människor är olika är det viktigt att lyssna till kroppens signaler. Misstänker du att ett visst livsmedel ger dig förstoppning så ta en paus från den. Försvinner dina magproblem är din gissning troligen korrekt.
Något så enkelt som ett bullrigt skratt eller högljudd sång kan faktiskt bidra till att förebygga förstoppning. När vi skrattar eller sjunger skickar vi ned mellangärdesmuskeln hela vägen ned i mag- och tarmkanalen så att den masserar tarmarna inifrån och håller dem i toppform.
Om varken fibrer eller motion får bukt med din förstoppning kan en pall på toaletten kanske göra det. När de tog hjälp av en fotpall rapporterade över 70 procent av deltagarna i en studie att de kunde tömma tarmen snabbare och hela 90 procent sade att de ansträngde sig mindre för att bli av med sin avföring
Den hukande positionen ger en bra vinkel på tarmen så att innehållet enklare kan ta sig ut.
Det är viktigt att ge efter för behovet att gå på toaletten. När du håller dig och därmed tvingar avföringen tillbaka in i tjocktarmen kan det leda till förstoppning eftersom avföringen blir mer torr och svår att bli av med ju längre den blir kvar i tarmen.
Det kan kännas som socialt självmord att släppa väder, men det är faktiskt viktigt att vi blir lite bättre på att släppa ut pruttarna när de trycker på. Om du håller kvar luften riskerar du att magen blir uppblåst och risken för förstoppning ökar i motsvarande grad.
Fysisk aktivitet stimulerar tarmens naturliga rörelser, främjar matsmältningsprocessen och kan förhindra att det blir stopp i kroppens inre rörsystem. Även dagliga aktiviteter som att stå upp en timme varje dag på jobbet eller att huka sig ned ett par gånger om dagen stimulerar och aktiverar tarmarna.
Passagetiden, som det heter med ett fint ord, kan fastställas genom att du sväljer en kapsel med några små ringar som sedan kan observeras med röntgen. Du kan dock själv få en relativt bra idé om hur lång tid det tar för maten att komma ut bara med hjälp av en burk majs, en påse och en klocka.
Du behöver en burk majs. De små, gula kornen passerar igenom systemet utan att smältas.
Svälj två matskedar majs utan att tugga dem. Skriv ned tidpunkten.
När du ska göra det stora lägger du en klar plastpåse i toaletten så att du kan kolla din avföring.
Titta efter hela majskorn i påsen. De syns tydligt i avföringen i form av små, gula klumpar.
När du ser majs i avföringen skriver du ned tidpunkten så har du fått en ganska bra idé om vad din passagetid är.
Visar testet att passagetiden är upp till tre dygn kan det vara en indikator på en så kallad slö tarm. Slö tarm kan bero på många saker. Det kan vara medfött, det kan uppstå som en förlossningsskada eller i värsta fall vara en indikator för cancer. Om en tumör till exempel pressar på nerverna i din ryggmärg kan det bromsa eller stoppa tarmens rörelser och därmed orsaka förstoppning. Om det sitter en tumör i tjocktarmen riskerar den också att blockera avföringen och därmed skapa en förstoppning.
Läs också: Vad är skillnaden på magsjuka och matförgiftning?