Feber – immunsystemets hetaste vapen
Feber gör dig slapp och slö. Men varför får man feber överhuvudtaget och när ska man ringa doktorn? Vi tar tempen på ditt inbyggda element och svarar på de viktigaste frågorna.
Feber gör dig slapp och slö. Men varför får man feber överhuvudtaget och när ska man ringa doktorn? Vi tar tempen på ditt inbyggda element och svarar på de viktigaste frågorna.
Utmattad, yr och omväxlande svett och frossa. Vi har alla upplevt feber och det är inte direkt trevligt. Men det är ett tecken på att ditt immunförsvar fungerar. Temperaturhöjningen är kroppens sätt att bekämpa sjukdomar.
Vanligtvis vill du bara krypa ner under täcket tills du mår bättre – och det är verkligen inte det värsta stället att bekämpa det på. Men ska du svettas ut en feber? Eller är det bättre att kyla ner kroppen? Och hur är det med febernedsättande läkemedel – är det verkligen bra att ta smärtstillande medel och febernedsättande medicin?
Här ger vi dig en genomgång av feber, så att du vet vad du ska göra när din inre temperatur stiger.
Du har feber när din kroppstemperatur är 38 grader eller högre.
Den normala kroppstemperaturen är cirka 37 grader, men kan variera med så mycket som en grad under dagen. Du har förmodligen en lägre temperatur på morgonen än på kvällen.
Nej, om du har en temperatur mellan 37,1 och 37,9 grader har du inte feber, men din temperatur anses vara ”förhöjd”.
Ja, om din termometer visar 38 grader eller mer har du feber.
Om displayen visar mer än 40 grader bör du alltid kontakta en läkare.
Kroppen kan reagera på flera sätt när du blir sjuk – att höja temperaturen är ett av dem. Immunförsvaret arbetar som mest effektivt när temperaturen är högre än normalt.
När virus eller bakterier kommer in i kroppen frisätter immunförsvaret så kallade pyrogener, som är feberframkallande ämnen. De färdas upp till hypotalamus, som är ett område i hjärnan som bland annat kontrollerar vår temperatur. Härifrån skickar den ett meddelande till resten av kroppen om att höja temperaturen.
Nu börjar musklerna dra ihop sig, blodkärlen i huden drar ihop sig och du vill också krympa – allt för att hålla värmen.
Feber är ett tecken på att du bekämpar en infektion.
Läs också: Förkylning – vad du ska göra?
Feber är inte en sjukdom i sig, utan en reaktion på sjukdom. När din inre kylare börjar brinna är det mest troligt att du har en infektion. Infektioner i de övre luftvägarna – som vanlig förkylning eller halsfluss – är den vanligaste orsaken, men infektioner var som helst i kroppen kan orsaka feber.
Läs också: Listeria – så undviker du smitta
Både virus- och bakterieinfektioner kan orsaka temperaturhöjning, och du kan inte avgöra vilken av de två som har drabbat dig. Med vissa undantag får du dock ofta högre feber om du har drabbats av en bakteriell infektion. De flesta sjukdomar som orsakar tillståndet är ofarliga och går över av sig själva.
Läs också: Så känner man igen kikhosta
Du kanske har upplevt att febern känns värre på kvällen och natten för att sedan försvinna helt på morgonen. Det kan finnas flera orsaker till att du har vad man kan kalla fluktuerande feber:
Här är svaret som du inte förväntade dig. För ja – det är bäst att mäta temperaturen i ändtarmen. Det är där du får [kärntemperatur].
Om du använder en örontermometer eller muntermometer kan dock temperaturen utanför kroppen påverka resultatet.
Därför bör du som en allmän regel lägga till 0,5 grader till det som visas på displayen, men läs vad som står i termometerns manual.
Läs också: Varför får du huvudvärk?
Medan du väntar på att din kropp ska sparka ut inkräktarna kommer här tre tips som gör väntan lite mer hanterbar.
Nej, tyvärr är kroppen inte så smart att den orsakar en speciell typ av feber om den orsakas av covid-19. Som du säkert redan vet kan du få symtom som torr hosta, feber, halsont etc – precis som många andra sjukdomar.
Det är därför omöjligt att själv ta reda på om din förhöjda temperatur beror på corona.
Ja, det är bra att ta febernedsättande medel om du behöver bli av med obehaget. Din feber kommer då att sjunka med cirka 0,5-1 grader.
Feber hjälper immunförsvaret att bättre bekämpa en infektion – men det är inte så att du inte blir bättre om du tar medicin för att minska den.
Om du väljer att ta det, gör det bara lite kontinuerligt – särskilt i början – så att din temperatur inte fortsätter att fluktuera eftersom det är obekvämt.
Vilka typer av receptfria smärtstillande medel sänker febern?
Det finns en enkel förklaring till varför små barn kan ha hög feber och ändå verka helt friska, medan du själv ligger på marken med samma temperatur.
De är helt enkelt inte nödvändigtvis särskilt sjuka. Deras immunförsvar är omoget, och därför höjer det deras temperatur snabbare än hos vuxna.
Läs också: Känner du till symptomen på RS-viruset?
Feber är mycket sällan farligt, så det finns oftast ingen anledning att oroa sig. Din kropp gör sitt bästa för att reglera din temperatur så att den inte blir för hög. Det är först när termometern visar mer än 41 grader som febern i sig blir farlig.
Generellt sett är det viktigare hur du mår än siffran på displayen. Man kan t ex ha hög feber och ändå vara pigg nog att läsa, och omvänt kan man känna sig otroligt sjuk utan att ha särskilt hög feber.
Ja, det kan du. Precis som med covid-19 kanske du inte upplever alla de symtom som vanligtvis följer med de tre sjukdomarna. Det är dock sällsynt att lunginflammation inte åtföljs av feber – såvida du inte är långt upp i åren.
Det beror på att vårt immunförsvar blir sämre på att bekämpa virus och bakterier när vi åldras, och det kan bland annat visa sig genom att vi inte får feber. Immunförsvaret är helt enkelt för svagt.
Så när du ligger där med feber och är utmattad kan du ändå glädja dig åt att du har ett fungerande immunförsvar.
När hjärnan skickar ett meddelande om att temperaturen behöver stiga startar kroppen en rad processer som gör att du känner dig kall. Musklerna drar ihop sig och blodflödet i huden minskar, vilket gör den kall. Det här är ett smart trick eftersom det gör att kroppen kan behålla värmen i stället för att avge den till omvärlden.
Omvänt, när temperaturen sjunker, kommer du att svettas mycket eftersom din kropp nu måste bli av med värmen för att återgå till normal temperatur.
Läs också: Svettas mycket? Få läkarens råd för att bli av med svettproblem
Hur mår du? Det här är faktiskt den viktigaste frågan du bör ställa dig själv.
Om du mår bra och tillståndet inte har varat mer än tre dagar finns det vanligtvis ingen anledning att kontakta din läkare.
Nedan kan du se vad du bör göra när din temperatur stiger.
KÄLLA: Cecilie Mølgaard Arildsen, läkare
Artikeln publicerades i I FORM nr 1/2021