Tarmbakterier påverkar din hälsa. Men kan de också användas till att behandla sjukdomar? Läs tarmforskarens genomgång av 10 sjukdomar och besvär som t ex anorexi, fetma, artros och depression.
TARMBAKTERIER | Ju fler tarmbakterier du har – och ju fler olika – desto bättre för din hälsa. Du kan själv bidra genom att äta grönt och grovt.
Något av det som forskarna är allra säkrast på när det gäller tarmbakterier är att det finns väldigt mycket de inte vet. Än. Under de senaste åren har många mikroskop riktats mot våra tarmar och deras biljontals mikroskopiska invånare, och vi lär oss hela tiden mer.
“Det väller fram forskningsresultat, men de pekar i många olika riktningar, och på många områden måste man ändå säga att effekten fortfarande är oviss,” säger Andreas Munk Petersen, som är överläkare på Gastroenheten på Hvidovre sjukhus.
“Det väller fram forskningsresultat, men de pekar i många olika riktningar”— Andreas Munk Petersen, överläkare på Gastroenheten på Hvidovre sjukhus
Forskarna tvivlar inte på att det finns ett samband mellan tarmbakterier och flera olika sjukdomar och besvär som t ex kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, diabetes, fetma, depression och artros. Sambanden är dokumenterade i så kallade associationsstudier, där man tar en grupp helt friska människor och en grupp patienter, undersöker båda gruppernas tarmmikrobiom och ser att de är väsentligt olika.
“Det finns ett tydligt samband. Men vad kom först? Är det sjukdomen som har lett till en förändring i tarmbakterierna, eller är tvärtom bakterierna som har gjort dig sjuk? Det vet vi inte. Och steget från att ha konstaterat ett samband till att kunna använda det som en behandling som hjälper patienter, är långt,” säger Andreas Munk Petersen.
Hur långt forskarna har kommit får du en inblick i här, där vi tar en titt på några av de sjukdomar och besvär där man vet att tarmbakterier spelar roll – dock ofta med väldigt många förbehåll.
Gör dig redo att lära dig mer – kanske till och med bli överraskad.
Diarré är en känd biverkning när du äter antibiotika. Ofta försvinner magproblemen av sig själva, men det kan också leda till sjukdom. Den mest kända är clostridioides difficile-infektion.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Det råder inga tvivel om att risken för att drabbas av antibiotikautlöst diarré är större när du har ett litet antal olika tarmbakterier. Och omvänt: Ju fler olika bakterier, desto lägre risk.
Dessa typer av sjukdomar är några av de få, där forskarna har hittat en behandlingform med tarmbakterier som funkar, nämligen fecestransplantation. Här transplanterar man tarmbakterier från en frisk donator via avföring till patienten. Transplantationen skedde från början via en sond eller rektalt, men finns idag även som kapslar.
Forskarnas nästa utmaning är nu att utveckla tarmbakteriepiller, som kan vara lika effektiva utan att innehålla donerad avföring. Det är nämligen inte riskfritt att motta avföring från en annan människa, eftersom man tillsammans med de sunda tarmbakterierna också kan råka överföra icke önskvärda bakterier.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Behandlingen och effekten är relativt väl dokumenterad på människor. Enligt överläkare Andreas Munk Pedersen kan fecestransplantation med tarmbakterier hålla patienter diarréfria i upp till 90 procent av fallen.
Svara på 13 frågor och ta reda på hur tarmvänligt du lever.
Autism är ingen sjukdom utan en funktionsvariation. Personer med autism har ett annorlunda sätt än normen att uppleva världen på, och kan bl a ha en nedsatt förmåga att sätta sig in i andra människors tankar och känslor.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Forskarna har observerat att människor med autism har en annorlunda tarmflora än personer utan autism. I studier med möss har de också sett att mössen som får feces-transplantation från människor med autism, utvecklar samma beteendemönster som personen de har fått tarmbakterierna från.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Det har gjorts fecestransplantationer på möss som visar ett samband mellan tarmbakterier och autism. Överläkare Andreas Munk Petersen vill inte avvisa att fecesbehandlingar av patienter potentiellt också skulle kunna ha en effekt hos människor.
En liten studie med barn och ungdomar, som hade autism och kroniska tarmproblem, visade att ett dagligt intag av tarmbakterier under 8 veckor ledde till såväl färre tarmbesvär samt en mer normal tarmbakteriesammansättning och färre symptom på autism. Mer forskning krävs dock för tydliga svar.
Ångest är en av de vanligaste psykiska sjukdomarna. Ångest och depression är nära besläktade och hänger ofta ihop med stress.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Man vet att människor med depression och ångest har en annorlunda tarmmikrobiom än friska människor. Teorien är att man kan uppnå en gynnsam effekt på depression genom att manipulera med tarmbakterierna.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Forskningen är framförallt utförd på möss, så det krävs mer forskning för att kunna dra slutsatser om människor. Forskarna har t ex observerat att man genom att förändra tarmbakterierna hos möss med ett depressivt beteende kan få dem att uppföra sig på ett ”icke-depressivt sätt”.
LÄS OCKSÅ: Så påverkar dina tarmar ditt humör
Sjukdomen beror på en störning i tarmens funktion. Ofta upplever man magsmärtor, uppblåsthet och ett förändrat avföringsmönster.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Här vet forskarna också att sammansättningen av tarmbakterier är annorlunda hos patienter med IBS än hos friska. Teorin är att rätt tarmbakterier skulle kunna förbättra tillståndet, med forskarna har ännu inte hittat exakt de tarmbakterier som kan återupprätta en sund tarmfunktion.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Det har gjorts studier med människor och fecestransplantation, men resultaten pekar i olika riktningar. Vissa studier har påvisat en effekt, och andra har inte det. Det är mer forskning på väg, så snart blir vi kanske varse.
När du har artros har du en inflammation i lederna.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Danska och kinesiska forskare har dokumenterat ett samband mellan artros och bakterier i såväl munnen som tarmen hos människor. Det kan göra det lättare att diagnostisera, men det är lång väg kvar för att kunna behandla artros genom att ändra på tarmbakterierna.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Det har gjorts studier med fecestransplantation på människor utan att forskare har kunnat konstatera effekter på artrosen. Mer forksning krävs.
Enligt överläkare Andreas Munk Petersen kan man möjligen se en effekt om man gör en fecestranplantation tidigare, innan sjukdomen på allvar har börjat.
Det finns två olika typer av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom: Crohns sjukdom, som ofta angriper den nedre delen av tunntarmen, och ulcerös kolit som finns i tjocktarmen. Sjukdomen har ökat i hela världen, framförallt i västvärlden.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Forskarna förmodar att tarmbakterier kan ha ett relativt stort inflytande på de kroniskt inflammatoriska tarmsjukdomarna.
Det gäller såväl via fecestranplantation som kost som ändrar på tarmmikrobiomet. Det finns för närvarande stort intresse för att göra studier där man försöker korrigera människors tarmmikrobiom och se om det kan förbättra tillståndet.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Det finns en del dokumentation för att fecestranplantation har effekt på dessa sjukdomar, och det verkar också som att en tarmvänlig kost kan ha viss inverkan. Studier har gjorts på både människor och djur. Men effekten är lindrande, och inte botande.
Den starkaste korrelationen finns för ulcerös kolit.
En kronisk sjukdom där blodsockret är förhöjt, eftersom kroppen antingen inte kan använda insulin optimalt, eller inte producerar tillräckligt mycket insulin.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Forskarna vet att det finns ett samband mellan diabetes och våra tarmbakterier. En dansk studie har t ex dokumenterat att en hög förekomst av två konkreta tarmbakterier kan medföra insulinresistens, vilket ökar risken för att utveckla diabetes typ 2.
Framtida forskning ska försöka ta reda på hur dessa tarmbakterier kan regleras, ev via kosten.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Den danska studien har gjorts på såväl möss som människor. Studier med fecestransplantation för behandling av diabetes är på väg.
Ett tillstånd med för mycket fett på kroppen, som kan leda till ökade hälsoproblem och för tidig död.
VAD VET/TROR FORSKARNA?
Tarmmikrobiomet är annorlunda hos överviktiga än hos normalviktiga. En studie har visat att smala möss som får fecestransplantation från överviktiga möss går upp i vikt trots oförändrad kost. En teori om tarmbakteriernas inflytande på vikten är att vissa tarmbakterier verkar vara “lite för bra” på att ta ut näring ur kosten.
HUR SOLID ÄR FORSKNINGEN?
Teorien om de lite för effektiva tarmbakterierna har tidigare påvisats i studier med möss, och 2022 blev den bekräftad med människor i en studie från Köpenhamns universitet med 85 överviktiga. Men steget från det och till en behandling mot fetma är fortfarande långt. Det pågår fler studier i ämnet.
Forskarna har identifierat upp emot 1.000 olika bakteriearter i våra tarmar. Arterna kan delas in i 7 huvudgrupper. Generellt förekommer alla grupperna i tarmen hos oss alla, men såväl mängden som hur många olika bakteriearter vi har kan variera väldigt mycket.
Det är i dessa två bakteriegrupper man framförallt hittar sjukdomsframkallande bakterier.
Är du sjuk har du ofta en större mängd bakterier från dessa två grupper än en frisk person. Det innebär inte att alla proteobakterier och fusobakterier är av ondo, några av dem har även positiva funktioner.
En av de mest kända bakterierna är nog salmonella, som tillhör gruppen proteobakterier.
De två största bakteriegrupperna i tarmfloran. Är du frisk har du ofta fler bakterier från dessa grupper än en person som är sjuk.
Prevotella-bakterien, som tillhör Bacteroidetes-gruppen, är ofta fler i hos mäniskor som äter olika typer av kolhydrater och kostfibrer. Därför har framförallt vegetarianer och veganer många Prevotella-bakterier.
Några av de kändaste bakterierna från den här gruppen är nog bifidobakterierna. När vi föds är vår tarm framförallt dominerad av dessa bakterier, eftersom de är bra på att använda de speciella typerna av kolhydrater, som finns i modersmjölk.
Människor som inte äter spannmål och spannmålsprodukter verkar ha färre bifidobakterier i tarmen.
En relativt outforskad grupp av tarmbakterier.
En relativt outforskad grupp av tarmbakterier.
Välj fullkornsprodukter, t ex grovt bröd och havregryn samt baljväxter. De innehåller mycket kostfibrer.
Skär ner på socker, vitt bröd, rött kött och mättat fett, t ex från feta mejeriprodukter.
Begränsa om möjligt användandet av antibiotika.
TARMBAKTERIER-KOLL | Om några år har du med dig ett avföringsprov till läkaren, som utifrån dina tarmbakterier kan hitta den bästa medicinen för just dig, spår överläkare Andreas Munk Petersen.
Då får du ladda upp med tålamod. Du kan nämligen inte gå till läkaren för att få din tarmflora kartlagd.
Det finns privata aktörer som via ett avföringsprov erbjuder dig en sådan överblick, men det finns inte så mycket du kan använda informationen till, säger överläkare Andreas Munk Petersen från Gastroenheten på Hvidovre sjukhus.
“Istället för att betala för ett test skulle jag rekommendera att du börjar att äta fler grönsaker och mer kostfibrer för att få de godartade tarmbakterierna att blomstra. Det är där du hamnar oavsett,” säger Andreas Munk Petersen.
Överläkaren tror dock inte att det är så många år kvar till dess du kan gå till läkaren med ett avföringsprov.
“En gissning är om 5 år. Då kommer läkaren att utifrån ditt tarmmikrobion, dina besvär och den medicin du äter, kunna säga något om hur bra medicinen kommer att fungera för just dig”, förutser Andreas Munk Petersen.