Burk med penicillin - antibiotika
Antibiotika

Penicillin är en av flera sorters antibiotika. Det är ett naturligt ämne som utvinns av mögelsvamp medan andra typer av antibiotika är syntetiska ämnen.

© iStock

Sanningen om antibiotika

Det kliar i halsen, snoret rinner och tanken på att snabbt slå ned sjukdomen känns lockande. Men antibiotika kan både ge upphov till resistens och förstöra din tarmflora så det är kanske inte så bra ändå? Vi tar itu med frågan om mirakelmedicinen som plötsligt har blivit ett problem.

27 maj 2019 av Gorm Palmgren

20-50 procent av den antibiotika

vi tar är antingen onödig eftersom diagnosen är fel eller också är dosen så liten att den inte har någon effekt. I båda fallen bidrar det till resistens mot antibiotika.


Den skotska mikrobiologen Alexander Fleming förvånades när han efter sin semester 1928 kom tillbaka till sitt laboratorium. På bordet stod en petriskål som var helt överväxt med stafylokockbakterier bortsett från en tom fläck stor som ett mynt. Mitt i den bakteriefria fläcken växte en mögelsvamp.

Fleming tänkte att svampen måste utsöndra ett ämne som dödade bakterier, och han hade rätt. Mikrobiologen kallade ämnet för penicillin och visade att det kunde slå ut många bakterieinfektioner och bota sjukdomar som lunginflammation, hjärnhinneinflammation och gonorré.

Sedan dess har forskare hittat många andra antibakteriella ämnen och man beräknar att dessa så kallade antibiotika tillsammans har räddat livet på omkring 200 miljoner människor.

Idag är det svårt att föreställa sig att man för mindre än hundra år sedan riskerade att dö av helt vanliga infektioner som nu enkelt kan behandlas med penicillin, tetracyklin, sulfonamid och andra former av antibiotika. Vi kan också tacka antibiotikan för att det över huvud taget är möjligt att göra stora operationer där infektionsrisken är skyhög.

Överanvändning ger antibiotikaresistens

Framgången har tyvärr en baksida eftersom konsumtionen har ökat kraftigt i hela världen – inte bara bland oss patienter, utan även bland djuren i lantbruket. Det är ett allvarligt problem eftersom bakterier som gång på gång utsätts för antibiotika kan utveckla en förmåga att överleva behandlingen.

Den stora antibiotikakonsumtionen i både hälsovården och lantbruket påskyndar alltså bakteriernas utveckling av resistens och när det händer kan vi i värsta fall inte längre bekämpa dem med antibiotika. 


Uppskattad förekomst av antibiotikaresistens

De ljusblå länderna har lägst förekomst av resistenta bakterier – de mörkblå har högst.

Karta över antibiotikaresistens i världen
Antibiotikaresistens på ett globalt plan

God hygien och en relativt låg antibiotika­konsumtion gör att Sverige är ett land med relativt liten antibiotikaresistens.

Källa: DTU Fødevareinstituttet

Andra slags antibiotika kan slå ut resistenta bakterier

Lyckligtvis finns det många olika former av antibiotika och när bakterierna utvecklar resistens gäller det i första hand bara för just den typ som de har utsatts för flera gånger. Om din läkare upptäcker att den vanliga typen av antibiotika inte fungerar på din infektion kan han eller hon välja att ordinera en annan typ som får bukt med den skadliga bakterien. 

En bakterie som är resistent mot en typ av antibiotika kan dock också utveckla resistens mot en annan typ av antibiotika, och på det viset uppstår de särskilt farliga multiresistenta bakterierna som är svåra att bekämpa. 


Antibiotika slår ut goda tarmbakterier

En annan bra anledning till att begränsa antibiotikakonsumtionen är att den också drabbar de goda bakterierna i tarmen. Det går inte bara ut över matsmältningen, det försvagar också immunförsvaret som stimuleras av signalsubstanser från tarmfloran.


Behöver du verkligen antibiotika?

När du för tredje dagen i rad vaknar med ont i halsen kan det vara frestande att be läkaren att skriva ut ett recept på antibiotika, men det finns alltså goda skäl att fundera på om du verkligen behöver det. 

Många enkla infektionssjukdomar som till exempel hals- och bihåleinflammation går nämligen snabbt över av sig själva eftersom ditt immunsystem får ordning på bakterierna. 

Och i ett samhällsmässigt och långsiktigt perspektiv är det bra att låta kroppen göra jobbet själv. På det viset bidrar vi inte till utvecklingen av antibiotika­resistenta bakterier, och du skonar de gynnsamma bakterierna i tarmen. 


25 000 människor

i EU dör varje år efter en infektion med antibiotika­resistenta bakterier.


Läkare skriver ut antibiotika i onödan

Men det är inte bara du som patient som ska vara försiktig – det gäller även läkarna. Det är deras uppgift att ställa en korrekt diagnos innan de skriver ut recept på antibiotika. De flesta fall av hals- och lunginflammation samt influensa och förkylning beror inte alls på bakterier utan på virus som antibiotika inte har någon effekt mot. 

Ändå visade en brittisk undersökning från 2014 att lite över hälften av alla patienter som kom till läkaren med bara hosta eller förkylning fick antibiotika. Hos 80–90 procent av dessa patienter är virus, inte bakterier, orsaken till deras sjukdom, och därför gör antibiotikan ingen nytta, den bidrar bara till att kroppens många naturligt förekommande bakterier i till exempel tarmen, munnen och på huden utvecklar resistens.

En annan undersökning från 2016 visade att det också går på fel håll i USA där 30 procent av alla antibiotikarecept är verkningslösa och aldrig borde ha skrivits ut. 

I Sverige och de övriga skandinaviska länderna använder vi lyckligtvis betydligt mindre antibiotika än i USA och Storbritannien, men vår konsumtion är ändå större än den borde vara.

16 112 705 doser antibiotika
16 112 705 doser antibiotika

Så mycket antibiotika äter befolkningen i EU (plus Norge och Island) varje dag.

© iStock

Avbryt antibiotikakuren i förtid

När du som patient faktiskt behöver antibiotika ska du självklart få det, men det är viktigt att läkaren ordinerar rätt dos. Om du får en onödigt stor dos eller för lång kur resulterar det i en överkonsumtion som också ökar risken för att bakterierna utvecklar resistens. Om läkaren däremot ordinerar en för liten eller för kortvarig kur får antibiotikan inte möjlighet att göra dig frisk och då har behandlingen varit helt förgäves.

En relativt ny rekommendation är att du nu kan avbryta antibiotikakuren om symptomen försvunnit, även om du inte har tagit alla de piller som läkaren ordinerade. 

Brittiska läkare och mikrobiologer från bland annat University of Oxford och den brittiska hälsovårdsmyndigheten NHS kom 2017 med rekommendationen som bygger på de senaste årens forskning och erfarenheter från hela världen. 

Både bland läkare och patienter har det annars varit vedertaget att man alltid ska slutföra kuren. Enligt mikrobiologen Martin Llewelyn som står bakom rekommendationen finns det inga vetenskapliga belägg för det påståendet. 

Många andra läkare är eniga och påpekar att även om det fortfarande finns några bakterier kvar efter den avkortade kuren så kan kroppens eget immunsystem i de flesta fallen enkelt ta hand om dem. Det gäller dock inte personer med nedsatt immunförsvar eller kroniska sjukdomar, som för säkerhets skull bör låta antibiotikan slutföra jobbet.  


"Många patienter

överskattar effekten av antibiotika och underskattar dess biverkningar.

Läkare och lektor Malene Plejdrup Hansen vid Center for Almen Medicin på AAU.

MYT och FAKTA om antibiotika


MYT: Antibiotika fungerar mot alla slags infektioner

Antibiotika fungerar bara mot bakterier och har alltså ingen effekt på virusinfektioner som influensa och förkylning. Vissa sjukdomar, som öroninflammation, kan både bero på bakterier och virus och det är därför viktigt att få en korrekt diagnos av en läkare innan du tar antibiotika.

MYT: Man bör alltid ta antibiotika mot en bakterieinfektion

Många mindre allvarliga bakterie­infektioner går­ snabbt över av sig själva och då finns ingen anledning att ta antibiotika. Tvärtom, för ju mer som används, desto större är risken att det ska utvecklas resistenta bakterier.


MYT: Man får inte dricka alkohol när man tar antibiotika

Alkohol och de flesta former av antibiotika påverkar inte varandra så du får inte sämre effekt eller fler biverkningar av att dricka ett glas vin. Läs dock bipacksedeln eftersom vissa former av antibiotika har en antabusliknande effekt.


FAKTA: Du får avbryta antibiotikakuren i förtid

I många år rekommenderade man att du skulle fortsätta antibiotikakuren tills alla piller du fått på receptet var slut. Ny forskning tyder dock på att du lugnt kan avbryta kuren när symptomen försvunnit – typiskt efter fem dagar. 


FAKTA: Det är viktigt att ta rätt typ av antibiotika

De olika typerna av antibiotika fungerar inte lika bra mot alla bakterier och därför är det viktigt att ta det preparat som fungerar bäst mot den aktuella bakterien. Exempelvis ordinerar läkare ofta sulfonamider mot blåskatarr och penicillin mot halsinfektion.


FAKTA: Antibiotika ger dålig mage

När vi tar antibiotika går det ut över kroppens gynnsamma bakterier som bland annat finns på huden och i tarmarna. De skyddar mot skadliga bakterier och reglerar matsmältningen, vilket gör att en antibiotikakur ofta följs av diarré.



Hur fungerar antibiotika?

Antibiotika angriper på flera fronter:

ANTIBIOTIKA HÄMMAR CELLVÄGGARNA

Alla bakterier omger sig med en beskyddande cellvägg som måste byggas upp varje gång bakterien delar sig. Antibiotika, som penicillin, förhindrar att cellväggen byggs upp, vilket gör att nya bakterier saknar skydd och dör.

ANTIBIOTIKA FÖRHINDRAR PROTEINBILDNING

Proteiner finns i många versioner och bakterierna bildar själva de särskilda proteiner de behöver. Antibiotika, som tetracyklin, gör det omöjligt för bakterierna att bilda proteinerna.

ANTIBIOTIKA ANGRIPER VÅRT DNA

Den genetiska arvsmassan i form av DNA och RNA kan jämföras med en instruktionsbok som alla organismer behöver för att upprätthålla livet. Antibiotika, som rifampicin, angriper bakteriernas arvsmassa så att de inte kan överleva.

ANTIBIOTIKA ANGRIPER ÄMNESOMSÄTTNINGEN

Alla organismer bryter ned närings­ämnen i mat och återuppbygger dem till nya molekyler de behöver. Antibiotika, som sulfonamid, angriper bakteriernas ämnesomsättning så att de saknar livsnödvändiga ämnen och därmed dör.


Visste du att …

… bakterier är så listiga att de har hela fyra metoder för att undvika antibiotikans effekter och göra sig resistenta: 

  • De bryter ned antibiotikan.

  • De förhindrar att antibiotikan tränger in.
  • De pumpar ut antibiotikan igen om den ändå lyckats ta sig in.
  • De ändrar sin ämnesomsättning så att de undviker antibiotikans effekter.

Nå ditt mål 2019!

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar