Sömnsvårigheter, hjärtklappning och magont kan vara tecken på stress - ett tillstånd som på sikt kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och depression. Är du drabbad? Läs mer om stress här.
ÄR DU STRESSAD och utmattad och känner att vardagens uppgifter plötsligt är oöverstigliga? Gör IFORMs test här.
Känner du att du är lite för högt uppe i varv – med tankar som snurrar, oro i kroppen och en trötthet som inte går över av sig själv?
Du är långt ifrån ensam. Stress kan drabba alla, och det smyger sig ofta på när vi är upptagna med att fixa allt, glömmer pauserna och ignorerar kroppens varningssignaler.
Lyckligtvis finns det mycket du själv kan göra för att komma tillbaka på rätt spår.
Lär dig mer om vad stress är, varför det uppstår och, inte minst, hur du kan återfå lugnet, balansen och dig själv.
Stress är en helt naturlig del av att vara människa. Vi blir alla stressade ibland, och det är inget att oroa sig för.
I grund och botten är det en kamp-, flykt- eller frysreaktion som sätter in när vi står inför en hotfull situation. Vår kropp reagerar fysiskt på stress genom att mobilisera mer energi så att vi kan prestera mer. Och just den strategin – en akut stressreaktion som hjälper oss att prestera mer på kort sikt – har hjälpt oss att överleva i tusentals år.
Omvänt kan det bli ett hot mot vårt liv och vår hälsa om stressen går från att vara akut och kortvarig till att bli kronisk och långvarig.
Det är ofta den långvariga stressen – den som gör att vi plötsligt inte kan prestera som vi brukar – som vi tänker på när vi talar om stress och stressrelaterad sjukfrånvaro i vårt moderna samhälle.
Vi upplever och tolkar alla världen på olika sätt. Det är därför också helt individuellt vad som stressar oss och hur mycket som krävs för att vi ska tappa fattningen. Vissa av oss får hjärtklappning och blir stressade när vi är på väg att komma för sent till ett möte, medan andra tar situationen helt lugnt.
Generellt kan man säga att vi blir stressade när vi inte kan uppfylla de krav som ställs på oss – oavsett om kraven kommer från oss själva eller från andra. Om kraven överstiger våra resurser är vi på god väg mot en stressreaktion.
Orsakerna till att vi hamnar i den tråkiga stressstatistiken är alltså olika och kan bero på både belastningar på jobbet och i privatlivet. Det kan vara mängden krav som blir överväldigande, men det kan också vara känslomässiga utmaningar eller komplexa uppgifter som belastar oss.
Om du under en period är särskilt sårbar är risken större att du drabbas av stress. Det kan till exempel vara att du har barn som mår dåligt och att du dessutom upplever stor press på jobbet. Antalet händelser, deras svårighetsgrad och inte minst tidpunkten har stor betydelse för hur påverkade vi blir.
Och tvärtemot vad många tror är det inte en särskild personlighetstyp som drabbas. Alla kan drabbas, och därför är det också synd när många stressdrabbade klandrar sig själva och upplever det som ett misslyckande.
Du har säkert hört någon säga att de var stressade när de var mitt i en hektisk period. Kanske har du själv sagt samma sak.
Men stress och att vara upptagen är två helt olika saker. Att vara upptagen kännetecknas av att det går fort. Om du ”bara” är upptagen har du fortfarande överblick och förmodligen också lust att göra det du ska. Du kan lägga saker åt sidan mentalt och slappna av.
Stress kännetecknas däremot av att du är spänd och inte har energi eller lust att utföra de uppgifter du står inför. Stress kan dock leda till stress om du inte kommer ihåg att slappna av, så du kan inte bara luta dig tillbaka och tro att du befinner dig i säkerhetszonen. Ingen av oss klarar av att vara stressade hela tiden, så kom ihåg att ta pauser.
I motsats till vad många tror påverkar stress inte en specifik personlighetstyp. Vem som helst kan påverkas.
I grund och botten är det samma mekanismer som aktiveras i kroppen, oavsett om du utsätts för kortvarig eller långvarig stress. Hjärtat slår snabbare, pulsen stiger och stresshormonerna adrenalin och kortisol ökar i kroppen.
Men medan den kortvariga formen kan vara till hjälp i en krissituation, kan den långvariga formen i gengäld sätta käppar i hjulet för dig.
Här kan du lära dig mer om hur det känns att befinna sig i en akut stressituation – och hur det känns när stressen blir långvarig eller kronisk.
STRESS ÄR ETT INRE, URÅLDRIGT INSTINKT – och kan vara både din medhjälpare och din motståndare.
Vid kortvarig stress slår ditt hjärta snabbare, din puls och ditt blodtryck stiger och ditt blod blir lite tjockare så att det lättare kan koagulera om du blöder (en urgammal reaktion från den tid då du riskerade att bli biten av en sabeltandad tiger).
Samtidigt ökar nivåerna av socker och fett i blodet samt blodtillförseln till musklerna – och din kropp går in i ett hormonellt tillstånd där mängden av hormonerna adrenalin och kortisol stiger.
Allt detta gör att du kan reagera snabbare – du får de superkrafter som krävs för att prestera det extra som situationen kräver. Oavsett om det är i trafiken, på jobbet, vid tentamen eller liknande.
I grund och botten är kortvarig stress alltså inte farligt för din hälsa. Man måste dock vara medveten om att om man utsätts för flera påfrestande upplevelser inom en kort tid, kan kortvarig stress övergå i långvarig stress, vilket kan vara skadligt för hälsan.
Det är därför viktigt att när utmaningen är klar, måste din kropp och ditt sinne få möjlighet att komma ner igen och återhämta sig.
Långvarig stress ger fysiska, psykiska och beteendemässiga symtom som hjärtklappning, tryck över bröstet och nedstämdhet.
Samtidigt sover du sämre, du får svårt att komma ihåg saker och du kan bli både ledsen, modfälld, irriterad, spänd och lättretlig.
Om du befinner dig i ett tillstånd av långvarig stress ökar mängden socker och fett i blodet, ditt blodtryck stiger och ditt immunförsvar försvagas. Det belastar hjärtat och blodcirkulationen och sliter på kroppen.
Långvarig stress kännetecknas alltså inte bara av en dålig livskvalitet – det kan också vara farligt om det pågår under en längre tid. Risken ökar till exempel för sjukdomar som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och förvärring av kroniska sjukdomar som diabetes.
För att det ska handla om långvarig stress talar man om veckor eller månader. Men det är svårt att sätta en exakt siffra på.
LÄS OCKSÅ: Är du överbelastad? Symtom du bör känna till och vara uppmärksam på
Ja, kronisk stress kan vara farligt för din hälsa, eftersom tillståndet kan leda till bestående skador på både kropp och själ. När kroppen är i konstant beredskap belastar det flera system i kroppen.
Läs också: Magsår: Symptom du bör vara uppmärksam på
Läs också: Skjuter du upp saker? Få affärscoachens botemedel mot prokrastinering
Nej, lyckligtvis kan många av dessa skador förbättras eller läka om tillståndet behandlas. Hjärnan har en viss förmåga att ”reparera” sig själv genom neuroplasticitet, särskilt om man får rätt stöd, behandling och tid att återhämta sig. Tidig insats är dock viktigt för att undvika bestående men.
Det viktigaste är att ta reaktionen på allvar – det är kroppens sätt att säga att något måste förändras.
Ja, om du är stressad under en längre tid kan du få något som kallas stressögon – i facktermer Central serös chorioretinopati. Man tror att förhöjda nivåer av hormonet kortisol kan bidra till att ge stressögon.
Vid stressögon har det samlats vätska under näthinnan. Vätskeansamlingen kan tränga in under den främre näthinnan och få den att lossna. För de flesta försvinner näthinneavlossningen och vätskan av sig själv efter 3–4 månader – och man kan se helt normalt igen.
Andra behöver behandling innan förbättring sker, och ytterligare andra riskerar permanent synförlust om det till exempel uppstår ärrvävnad i näthinnan.
Oftast drabbas det ena ögat värre – eller bara ena ögat. De flesta upplever att synen blir suddig eller att det uppstår formförvrängningar. Det kan till exempel vara bokstäver som börjar hoppa. Det är också mycket vanligt att få en suddig gråbrun fläck i mitten av synfältet.
STRESS KAN PÅVERKA SYNEN – och ge det som i folkmun kallas ”stressögon”.
Du har kanske hört att man kan mäta nivån av stresshormoner som kortisol och adrenalin i blod, saliv och urin?
Det stämmer. Men du kan inte använda resultatet för att avgöra hur stressad du är och om du lider av långvarig stress.
Dina hormonnivåer sjunker och stiger under loppet av en dag, och det finns också andra sjukdomar som kan få t ex kortisolnivån i kroppen att stiga.
Stress ska tas på allvar – det är din kropp som talar om att något är fel. Om du låter det vara för länge kan ditt tillstånd utvecklas och bli svårare att behandla.
Om du har allvarliga symtom – som sömnsvårigheter, ständig trötthet, gråtmildhet, koncentrationssvårigheter eller fysiska symtom som huvudvärk och hjärtklappning – kan sjukskrivning vara det enda rätta.
Det kan vara heltidsjukskrivning eller deltidsjukskrivning.
Beroende på din situation kan det vara en fördel att behålla kontakten med arbetsplatsen genom till exempel reducerad arbetstid, flexibla arbetstider eller anpassade arbetsuppgifter. Det kan göra det lättare att återvända till jobbet om man inte drar sig tillbaka helt.
Och så är det viktigt att komma ihåg att man inte behöver vara knuten till en arbetsplats för att drabbas av allvarlig stress. Tvärtom upplever många att det – beroende på orsaken – kan vara en stressfaktor i sig att stå utanför arbetsmarknaden.
Om du tror att du är drabbad ska du kontakta en läkare, som kan hjälpa dig att reda ut vad du ska göra.
Varaktigheten kan variera mycket från person till person. För vissa räcker det med några veckor för att komma på rätt köl, medan andra behöver flera månader – det beror på hur allvarlig din stress är och hur länge den har fått utvecklas.
Det viktigaste är inte tiden – det är att man får den nödvändiga lugnet och stödet för att kunna återhämta sig.
EN SJUKSKRIVNING kan bli nödvändigt om du är allvarligt stressad.
Som utgångspunkt får du inte resa eller åka på till exempel en weekendresa när du är sjukskriven för stress. Syftet med din sjukskrivning är att du ska få lugn och ro för att bli frisk igen.
Men för vissa kan det vara bra att koppla av på en semester – kanske kan det till och med göra att man snabbare kan återgå till ett eventuellt jobb.
Så ja, det kan faktiskt vara möjligt att resa under en sjukskrivning. Det viktigaste är att du får grönt ljus från din arbetsgivare och din läkare.
Om du reser utan godkännande kan det få allvarliga konsekvenser. Du kan förlora din sjukpenning, din arbetsgivare kan förlora rätten till ersättning för din lön och du kan dömas för socialt bedrägeri.
Om du är medlem i en fackförening kan de hjälpa dig att reda ut reglerna.
Forskning tyder på att personer som har upplevt kronisk stress kan ha en ökad känslighet för stress i framtiden.
Enligt 1177 är vi mer stresskänsliga om vi t ex varit utbrända tidigare i livet.
I en dansk undersökning uppgav hälften av tidigare stresspatienter att de fortfarande kände sig utmanade fyra år efter att de sjukskrivits. De upplevde symtom som trötthet och brist på energi i sociala sammanhang.
Det finns alltså något som tyder på att tillståndet kan ha långvariga effekter på både kropp och själ.
Om kroppen inte har återfått sin fulla motståndskraft mot stressfaktorer kan den lättare drabbas av stress igen. Det är därför viktigt att både agera tidigt vid symtom på stress och att vara uppmärksam på stresshantering och förebyggande åtgärder efter att man har blivit friskförklarad.
Även om det är viktigt att söka professionell hjälp vid allvarlig stress kan du också själv göra en del för att skapa mer lugn i kropp och sinne.
Här är några enkla och effektiva råd som både kan förebygga stress och hjälpa dig att få mer lugn under en akut stressreaktion.
SÄNK TEMPOT och låt kropp och själ få en välbehövlig paus med till exempel mindfulness, meditation och upplevelser i naturen.
Acceptera att du måste sänka tempot och ge dig själv tillåtelse att göra mindre. Det är definitivt lättare sagt än gjort, men släpp ”måste-listan” och fokusera på det viktigaste.
Om du fortsätter i samma tempo riskerar du att bli så utbränd att du inte kan göra de minsta sakerna i vardagen.
Sömn är kroppens viktigaste reparationsmekanism. Tyvärr kan sömn också vara något av det svåraste att finna ro till när stressreaktionen går på högvarv. Många lider av orostankar när de ska sova.
Försök att gå och lägga dig vid samma tid varje kväll och undvik skärmar före sänggåendet. Det kan också hjälpa att meditera och lyssna på avslappnande musik.
Om din stress har lett till depressiva symtom kan det också vara så att du plötsligt sover mer än vanligt.
Enkla andningsövningar kan lugna nervsystemet.
Om du har svårt att somna på kvällen kan du också prova en speciell andningsteknik som kallas 4-7-8-andning.
Bara 20 minuter i naturen kan hjälpa till att sänka stresshormonerna. Gå en promenad, titta på träden, lyssna på havet eller sitt stilla och lyssna på fåglarna.
Läs också: 8 tips för en zenpromenad
Det är viktigt att du lägger in små andningspauser i din vardag.
Även korta pauser på 5–10 minuter utan stimulans från skärmar, prat eller uppgifter ger din stressade hjärna lugn.
Lätt motion som promenader, yoga eller lugn cykling hjälper kroppen att släppa stresshormonerna. Motion har en dokumenterad effekt.