Varför är det så viktigt att ha ett normalt blodtryck – och vad ska blodtrycket helst ligga på? Hur farligt är högt blodtryck egentligen? Kan vi själva göra något för att sänka blodtrycket? Är lågt blodtryck inte heller bra? Få svar på alla de viktigaste frågorna om både normalt, lågt och högt blodtryck här.
ÄR DITT BLODTRYCK NORMALT? Högt blodtryck ger inga symptom, så du behöver mäta ditt blodtryck för att veta om det är normalt eller för högt.
"Den tysta döden". Detta illavarslande namn används ofta i samband med högt blodtryck.
Det kan låta väldigt dramatiskt, men det finns skäl att ta högt blodtryck på största allvar. Faktum är att var femte vuxen svensk har högt blodtryck – och många av oss har det utan att veta om det.
Och det är inte bra, för högt blodtryck är skadligt för kroppen: Det skadar hjärtat och dina blodkärl över tid och ökar risken för en lång rad sjukdomar, som kan ta livet av dig.
Den goda nyheten är att när du väl har upptäckt att du har högt blodtryck, är det relativt enkelt att göra något åt det så du undviker allvarliga följdverkningar.
Men hur upptäcker du högt blodtryck? Vad är ett normalt blodtryck, och när är blodtrycket för högt eller lågt? Varför skadar högt blodtryck kroppen – och vad kan du göra om du har högt blodtryck?
Få svar på alla dina frågor om blodtryck här.
Ditt blodtryck är det tryck som blodet har i dina blodkärl – lite som det tryck vattnet har i en vattenslang.
Blodtryck mäts i enheten mm Hg (millimeter kvicksilver). Ditt blodtryck består av två siffror med ett snedstreck mellan, och den första siffran är alltid den högsta. Ett blodtryck kan t ex se ut så här: 125/85 (det uttalas "125 över 85").
De två olika blodtrycksvärdena kallas:
Det systoliska blodtrycket: Den högsta siffran – den framför strecket. Det är det högsta blodtrycket som blir i dina blodkärl när hjärtat drar ihop sig och pumpar ut blod i kroppen.
Det diastoliska blodtrycket: Den lägsta siffran. Det är det lägsta blodtrycket som blir i dina blodkärl när hjärtat slappnar av mellan två hjärtslag och åter fylls med blod.
NORMALT BLODTRYCK Är ditt blodtryck på 120/80 eller därunder så är det normalt.
Det normala och optimala är att ha ett blodtryck på 120/80 eller därunder. Har du ett normalt blodtryck, skadar blodtrycket inte dina blodkärl och ditt hjärta, och risken att få blodpropp och hjärnblödning ökar inte.
LÄS OCKSA: 8 viktiga frågor om stroke
Är ditt blodtryck mellan 120/80 och 140/90 pratar man om ett förhöjt eller pre-högt blodtryck. Ligger ditt blodtryck här, ska du vara mycket uppmärksam så att det inte stiger ytterligare och ev lägga om din livsstil i en mer blodtrycksvänlig riktning.
LÄS OCKSÅ: Vad kan jag själv göra för att sänka mitt blodtryck?
HÖGT BLODTRYCK Kommer ditt blodtryck över 140/90 är det högt.
Gränsen för när ditt blodtryck blir så högt att det skadar ditt kretslopp är inte 100 procent tydlig. Men om ditt blodtryck är över 140/90, pratar man om högt blodtryck (på fackspråk kallat hypertoni).
Du kan även stöta på uttrycket hemmablodtryck, som innebär att du har mätt ditt blodtryck i lugn och ro hemma. Här brukar blodtrycket vara lägre än hos doktorn, varför gränsen för högt hemmablodtryck är satt lägre. Om ditt hemmablodtryck är över 135/85 har du högt blodtryck.
Så använder du en blodtrycksmätare för hemmabruk
Ju högre ditt blodtryck är, desto mer skadas din kropp. Se gränserna för de olika typerna av högt blodtryck i vår blodtryckstabell här under.
Om ditt blodtryck är under 100/60 har du lågt blodtryck. Som regel är det inte farligt att ha lågt blodtryck. Tvärtom – ju lägre blodtryck, desto bättre.
Även om lågt blodtryck i sig inte är farligt eller skadligt, kan blodtrycket dock bli så lågt att du får olika symptom, och det kan också vara ett tecken på andra sjukdomar som behöver behandlas.
Kroppen reglerar blodtrycket med hjälp av olika hormoner och kemiska ämnen, och blodtrycket påverkas konstant av en mängd olika faktorer och varierar därför dygnet runt.
Ditt blodtryck kan stiga eller sjunka i stunden beroende på om det är kallt eller varmt, om du ska kissa, om du har rökt, ätit eller druckit, om du är stressad eller nervös, om du står upp eller sitter ner, om du sover, cyklar eller pratar i telefon.
På längre sikt påverkas blodtrycket bl a av vår ålder, genetik, våra kost- och motionsvanor, vikt, stressnivå och livsstil.
Främst bestäms dock blodtrycket av följande faktorer:
– alltså hur mycket plats det finns för blodet att ta sig runt i dina blodkärl. Ju mindre utrymme, desto högre blodtryck.
Elastiska blodkärl är bra för blodtrycket: När blodkärlen ger efter och utvidgas när hjärtat t ex skickar ut extra mycket blod, t ex om vi motionerar, så sliter det mindre på blodkärlens insida. Och hjärtat behöver heller inte arbeta så hårt, som om det var tvunget att pressa ut samma mängd blod genom oelastiska blodkärl.
Våra blodkärl är omringade av släta muskler, som kan dra ihop sig så att blodkärlens diameter minskar – vilket gör att det blir mindre plats och därmed stiger blodtrycket. Våra blodkärl kan dra ihop sig när det är kallt, när vi är stressade och nervösa, eller när vi röker.
Blodkärlens inre diameter kan också bli påverkade av t ex åderförkalkning – avlagringar på insidan av blodkärlen, som gör det svårare för blodet att komma igenom. Därmed stiger trycket och hjärtat får jobba hårdare för att pumpa ut blodet genom blodkärlen.
– råkar du t ex ut för en olycka där du förlorar mycket blod, sjunker ditt blodtryck. Och tjockt blod kräver större tryck för att pressa sig igenom blodkärlen, vilket kan få blodtrycket att stiga.
Mängden blod påverkas bl a av hur mycket salt vi äter. Salt från kosten kommer ut i blodet, som då är mer salt (om vi äter för mycket salt) än omgivande vävnad. För att upprätthålla balansen "suger" blodet till sig vätska, så att saltkoncentrationen i blodet minskar. Därmed tar blodet större plats och då stiger vårt blodtryck.
Tjockleken på blodet kan bland annat påverkas av långvarig rökning, som gör blodet mer tjockflytande. Bloddopning och EPO, där man ökar mängden röda blodkroppar i blodet för att kunna transportera runt mer syre i kroppen, har samma effekt.
- ju hårdare hjärtat pumpar, desto högre blodtryck.
Ditt hjärta försöker hela tiden skicka runt precis så mycket blod i kroppen som behövs för att förse dina celler med tillräckligt med syre och näring. I vila pumpar hjärtat runt 5 liter blod i din kropp varje minut. Tränar du t ex hårt, mångdubblas den mängd blod som hjärtat skickar runt, eftersom dina celler nu behöver mer syre. Det gör hjärtat genom att slå oftare (öka din puls), men också genom att slå hårdare (öka det man kallar hjärtats slagvolym).
Ett starkt hjärta, som kan pumpa runt stora mängder blod i kroppen när behovet är akut, är bra. Men om hjärtat konstant måste kämpa hårt för att skicka runt blodet i kroppen, t ex på grund av åderförkalkning eller stela blodkärl, är det inte bra alls.
Föreställ dig dina blodkärl som vattendrag, där blodet är vatten som konstant rinner genom vattendraget. Ju mer fart det är på vattnet, desto mer bottenmaterial kommer det att virvla upp, och desto mer jord och sand kommer det att slitas loss från vattendragets kanter.
Det är samma sak med dina blodkärl. Blodet strömmar oavbrutet genom dina ådror och sliter på deras insida. Vid normalt blodtryck går allt bra. Men är blodtrycket konstant för högt, sliter det så hårt på dina blodkärl att de börjar ta skada. Insidan av blodkärlen får små skador, och det kan bildas sår och ojämnheter där fettavlagringar kan sätta sig fast.
Såren bildar ärrvävnad, som kan rivas loss och ge blodproppar. Och fettavlagringar ger kärlförträngningar, så att blodtrycket stiger ytterligare, och dina blodkärl kan bli så förstoppade att det inte kommer tillräckligt med syre till dina organ och annan vävnad.
Samtidigt jobbar hjärtat övertid när du har högt blodtryck. Det måste pumpa hårdare för att få blodet genom systemet, och det kan med tiden leda till förstorat hjärta och hjärtsvikt.
Redan efter ett år med obehandlat högt blodtryck kan de första skadorna börja uppstå, och efter några år med högt blodtryck kommer risken för blodproppar och hjärnblödningar att öka.
Om du snabbt kommer under behandling, kan skadorna försvinna igen. Men om du går runt med högt blodtryck i 3–5 år, har ditt kretslopp tagit permanent skada.
Här under kan du se de vanliga följdsjukdomarna av ett obehandlat högt blodtryck.
En av utmaningarna med högt blodtryck är att det bara i mycket sällsynta fall ger symptom över huvud taget. Även om blodet pumpar runt i dina blodkärl med alldeles för högt tryck och skadar dina blodkärl och belastar ditt hjärta, så märker du inget. Därför är det helt avgörande att du regelbundet mäter ditt blodtryck – särskilt om du har fyllt 50 år, har högt blodtryck i familjen eller uppfyller några av de andra riskfaktorerna för högt blodtryck.
I några fall (vid mycket högt blodtryck) kan man uppleva symptom på högt blodtryck. Det kan vara:
De här symptomen kan bero på många andra saker. Men har du några av dem så kolla blodtrycket för säkerhets skull.
Nästan två miljoner svenskar (1,8 miljoner) har högt blodtryck. Det motsvarar omkring 20 procent av den vuxna befolkningen.
Hälften av dem (900 000 svenskar) vet inte om att de har högt blodtryck. Det beror på att högt blodtryck sällan ger några tydliga symptom, och att många får diagnosen först när de drabbas av följdsjukdomar eller får mätt blodtrycket av en slump.
Ungefär hälften av dem som har fått diagnosen högt blodtryck får behandling, men endast hälften av dessa har en tillräckligt effektiv behandling.
Det beror inte på att det råder brist på behandlingsmöjligheter, utan först och främst för att man inte lyckas genomföra blodtryckssänkande livsstilsförändringar (se vilka här), eller att man inte äter rätt medicin i rätt doser. Detta kan återigen bero på att man inte märker av sitt höga blodtryck, och därför är det lätt att glömma att man har en livshotande sjukdom som kräver behandling.
Fördelat på ålder och kön i procent
RISKEN FÖR HÖGT BLODTRYCK ÖKAR DRAMATISKT MED ÅLDERN Relativt få unga har högt blodtryck. När vi fyller 50 år är risken för högt blodtryck uppe i 20–25 procent. Och över 70 är det mer regel än undantag att vara drabbad av högt blodtryck.
Källa: Folkhälsomyndigheten
Ålder är en avgörande riskfaktor för högt blodtryck. Bland 20–29-åringar är risken för högt blodtryck endast 1 procent, medan risken för 60-69-åringar är uppe över 40 procent.
Vårt kön har också betydelse. Män är generellt lite mer i farozonen för högt blodtryck – åtminstone när de är yngre. I åldrarna 40–79 år har män omkring 7 procent större risk än kvinnor att drabbas av högt blodtryck. När vi kommer upp över 80 år, skiftar bilden dock. Bland 80-89-åringar har kvinnor hela 18 procent större risk för högt blodtryck än män.
Dessutom har arv och livsstil stor betydelse för risken att drabbas av högt blodtryck. Se alla riskfaktorer för högt blodtryck här.
Kolla listan här under. Känner du igen dig i något av dessa påståenden är det en bra idé att kolla upp blodtrycket, om du aldrig har fått det gjort, eller om det är ett tag sedan. Ju fler faktorer som stämmer in på dig, desto viktigare är det att mäta blodtrycket. Är du över 50 år bör du kontrollera blodtrycket oavsett.
Det finns eller har funnits högt blodtryck i min närmaste familj (föräldrar, syskon)
Jag är över 50 år
Mitt BMI är över 25 (beräkna ditt BMI här)
Mitt midjemått är större än 80 cm (94 cm för män) – så mäter du midjemåttet
Jag är rökare
Jag dricker mer än ett standardglas vin om dagen
Jag är fysiskt aktiv mindre än 30 minuter per dag
Jag äter mycket salt – jag saltar t ex extra eller häller sojasås på maten, jag älskar salta snacks, äter ofta snabbmat, köpt bröd, färdigrätter, köttpålägg eller ost
Jag älskar lakrits och äter det nästan varje dag
Jag äter mindre än 500 gram frukt och grönsaker om dagen
Jag äter mindre än75 gram fullkorn om dagen (motsvarar 2 dl havregryn och en skiva rågbröd)
Blodtrycket stiger generellt med åldern för att kroppen blir sliten och åldras och därför fungerar den inte optimalt. Bland annat blir blodkärlen mindre elastiska, hjärtat blir svagare, njurarna blir sämre på att reglera saltbalansen, och normalt blir vi mindre fysiskt aktiva i takt med att vi blir äldre.
Vårt systoliska blodtryck stiger jämnt genom hela livet, från ca 110–115 mm Hg i ungdomen till 145–150 mm Hg i ålderdomen. Det diastoliska blodtrycket ligger däremot omkring 70 mm Hg i både ungdomen och ålderdomen, medan det ligger på topp med 80 mm Hg i 50-årsåldern. Se diagrammet här under.
Diagram med det systoliska blodtrycket (överst) och det diastoliska blodtrycket (nederst). Fördelat på män (blå kurvor) och kvinnor (röda kurvor).
SYSTOLISKT OCH DIASTOLISKT BLODTRYCK GENOM LIVET Vårt systoliska blodtryck stiger genom livet. Det mesta av tiden har män i genomsnitt högst blodtryck, men i den sena ålderdomen har kvinnorna gått om männen. Källa: The New England Journal of Medicine
Nej. Även om det både är naturligt och normalt för äldre med högt blodtryck, är det lika skadligt för äldre att ha högt blodtryck som för en ung person. När vi blir äldre ska vi därför fortfarande försöka göra vad vi kan för att hålla blodtrycket så nära 120/80 mm Hg som möjligt.
Ja, det kan man absolut göra. Blodtrycksmätare för hemmabruk är så exakta och enkla att använda att du enkelt kan mäta blodtrycket själv. Och det finns flera fördelar med att mäta blodtrycket hemma:
Du kan mäta blodtrycket ofta och när det passar dig, och du behöver inte boka tid hos doktorn.
Du kan göra flera mätningar över tid, så ditt resultat blir mer exakt.
Du kan också kontrollera resten av familjens blodtryck.
Du undviker fenomenet "white coat hypertension" ("vita rock-syndromet") – vilket innebär att mångas blodtryck stiger hos läkaren p g a nervositet, och därför får de en felaktig mätning.
Om du upplever att ditt blodtryck är för högt med din egen blodtrycksmätare, ska du alltid gå till läkaren så att du kan få dubbelkollat ditt blodtryck, och även planera hur ditt blodtryck ska behandlas.
GUIDE: Så använder du en blodtrycksmätare
Läs också: Ta reda på max- och vilopulsen
Det är många saker som påverkar blodtrycket. Det betyder också att det finns mycket som du själv kan göra för att sänka blodtrycket. Massiv forskning visar att en sund livsstil med motion, sund kost, ingen rökning och begränsad alkoholkonsumtion kan få vårt blodtryck att falla markant – och i många fall så mycket att vi kan undvika att äta medicin.
Här kan du se de viktigaste sakerna du kan göra för att sänka blodtrycket. Vid varje åtgärd kan du se hur mycket du kan sänka ditt blodtryck med i mm Hg. Det förutsätter förstås att du inte lever upp till de här råden idag – det vill säga om du redan motionerar mycket varje dag, får du ingen ytterligare effekt av att motionera ännu mer.
För en del är den genetiska faktorn avgörande för blodtrycket, och här är medicin den bästa lösningen oavsett. Men ta alltid kontakt med din läkare om du misstänker högt blodtryck, så att ni gemensamt kan planera din behandling.
GÅ NER I VIKT OCH SÄNK DITT BLODTRYCK – med 1 mm Hg per kilo
Så mycket kan viktnedgång påverka ditt blodtryck: För varje kilo du går ner i vikt, sjunker blodtrycket med 1 mm Hg. Så om du är överviktig och går 5–10 kilo, kommer det att göra en enorm skillnad för ditt blodtryck.
Därför påverkar övervikt ditt blodtryck: Dina magvalkar får inte bara jeansen att strama. Fettdepåerna är levande vävnad som påverkar produktionen av många olika signalämnen och hormoner. Om du är överviktig blir cellerna mindre känsliga för hormonet insulin, och det får blodtrycket att stiga. Dessutom påverkar fettdepåerna också produktionen av stresshormonet noradrenalin, som ökar blodtrycket.
Så får du blodtrycket att sjunka: Oavsett om ditt blodtryck är högt eller inte, kommer trycket att falla om du går ner i vikt. Men det spelar roll hur du går ner i vikt. Du kan antingen gå ner i vikt genom att äta färre kalorier eller genom att vara så aktiv att du förbränner fler än du får i dig. Det bästa för blodtrycket är dock att kombinera sund kost och motion, så att du både rör på dig mer och äter mindre.
SPARA PÅ SALTET OCH SÄNK BLODTRYCKET – med 5 mm Hg, om du minskar intaget från 10 till 5 gram salt om dagen.
9 av 10 svenskar äter för mycket salt.
Så mycket kan en sund kost påverka ditt blodtryck: Med en sund kost kan du sänka ditt blodtryck med 8–14 mm Hg, om du är konsekvent med dina nya vanor.
Därför påverkar kosten ditt blodtryck: Om du justerar maten du äter kan du faktiskt trolla ganska mycket med ditt blodtryck. Var särskilt sparsam med salt och lakrits – och få i dig tillräckligt med kalium och rikligt med kostfibrer.
Salt: Du ska äta mindre natrium, som det finns rikligt av i vanligt bordssalt. Salt från kosten tas upp i blodet. När blodet blir mer salt än den omgivande vävnaden, "suger" blodet till sig vätska tills det är så förtunnat och därmed mindre salt, att det är balans mellan saltinnehållet i blodet och den omgivande vävnaden. Det innebär att blodets volym ökar – och därmed stiger blodtrycket.
LÄS OCKSÅ: Vad gör salt med kroppen?
Kalium: Det är också viktigt att få tillräckligt av mineralet kalium, som har motsatt effekt. Kalium sänker blodtrycket, då det får blodkärlen att utvidga sig så att trycket sjunker.
Så får du ditt blodtryck att falla: 9 av 10 äter för mycket salt. Hör du till dem som gärna saltar lite extra kan du tjäna mycket på att låta saltkaret stå. Ät också mindre snabbmat, färdigrätter, köpt bröd, ost, frukostprodukter och köttpålägg, som samtliga bidrar med mycket salt. Lakrits ska du också äta mindre av om du vill sänka ditt blodtryck.
Öka istället intaget av grönsaker, baljväxter, nötter och fullkorn, som är rika på både kalium och kostfibrer.
SLUTA RÖKA OCH SÄNK BLODTRYCKET – med 3–4 mm Hg efter bara en vecka!
Så mycket kan rökning påverka blodtrycket: När du slutar röka kan du sänka ditt blodtryck med 3–4 mm Hg redan efter en vecka, och efter ett par månader kan blodtrycket ha minskat med hela 7 mm Hg.
Därför påverkar rökning blodtrycket: Nikotin och många av de andra aktiva ämnena i tobaksrökning får hjärtat att slå snabbare och blodådrorna att dra ihop sig. Bägge delarna ökar blodtrycket. Effekten är både akut, det vill säga blodtrycket stiger i nästan samma ögonblick som du tar ett bloss – och långvarig, vilket innebär att blodtrycket förblir högre så länge du röker.
Så får du blodtrycket att sjunka: Blodtrycket sjunker redan några dagar efter din sista cigarett. På bara några veckor kommer den negativa effekten faktiskt att försvinna fullständigt!
MOTIONERA EN HALVTIMME OCH SÄNK DITT BLODTRYCK – med 5–7 mm Hg om du gör det varje dag.
Så mycket kan motion påverka blodtrycket: Daglig motion över längre tid kan sänka ditt blodtryck med 5–7 mm Hg.
Därför påverkar motion blodtrycket: När musklerna arbetar, t ex när du springer, utsöndras en lång rad signalämnen som kallas cytokiner. Cytokinerna cirkulerar med blodet och kan bl a få blodkärlen att dra ihop sig eller utvidga sig, vilket får blodtrycket att stiga eller sjunka. När musklerna arbetar ändras sammansättningen av cytokinerna på ett sätt som totalt sett får blodtrycket att falla.
Så får du blodtrycket att sjunka: Du uppnår en positiv effekt på blodtrycket redan vid en halvtimmes måttlig aktivitet. Joggar du en liten tur på kvällen, eller cyklar du dagligen till och från jobbet i ett inte alltför långsamt tempo, har du faktiskt klarat uppgiften. Du få ingen ytterligare effekt på blodtrycket genom att träna hårdare eller längre tid.
DRICK MINDRE OCH SÄNK DITT BLODTRYCK – med 2–5 mm Hg, om du minskar ett för högt alkoholintag till ett standardglas om dagen.
Så mycket kan mindre alkohol påverka blodtrycket: Om du minskar ett för högt alkoholintag till max ett standardglas dagligen, kan du sänka ditt blodtryck med 2–5 mm Hg.
Därför påverkar alkohol blodtrycket: Ett standardglas om dagen kan faktiskt få blodtrycket att sjunka en aning, medan högre alkoholkonsumtion har rakt motsatt effekt på blodtrycket. Alkohol påverkar nämligen många funktioner i kroppen. Bland annat nerver och muskelceller i blodådrorna, samtidigt som alkohol även påverkar balansen mellan hormoner och signalämnen, som bidrar till att kontrollera ditt blodtryck.
Så sänker du blodtrycket: Max ett standardglas om dagen, t ex en öl eller ett glas vin, är optimalt, om man uteslutande ser till blodtrycket. Men då alkohol har många andra negativa effekter på kroppen, kan vi inte rekommendera att du börjar dricka för blodtryckets skull. Begränsa dig under alla omständigheter till maximalt sju standardglas i veckan, och drick endast mycket sällan fler än fem glas på en gång.
SLUTA STRESSA OCH SÄNK DITT BLODTRYCK – med 3–4 mm Hg.
Så mycket kan stress påverka blodtrycket: Långvarig stress kan höja blodtrycket med 3–4 mm Hg, medan lugnande faktorer som stöd från en förstående partner eller en god vän kan få det att falla lika mycket.
Därför påverkar stress blodtrycket: Om allt omkring dig är kaos och du har svårt att överblicka situationen, skjuter ditt blodtryck i taket direkt. Men om du är pressad under en längre tid – över jobbet, en ansträngd ekonomi eller en dålig parrelation – kan det höga blodtrycket bli kroniskt. Stress ökar nämligen nivån av vissa hormoner, som får blodtrycket att stiga. Men forskarna menar också att det fortfarande finns okända orsaker till varför långvarig stress ökar blodtrycket.
Så sänker du blodtrycket: Akut stress över en bilkö som står stilla, eller nycklar som är borta när du ska ut genom dörren, kommer alltid att dyka upp då och då. Men om du upplever en kronisk stress i vardagen, är det viktigt att vidta åtgärder för att ändra ditt liv och ta tag i roten till problemet för att bli av med stressen. Det kan också hjälpa att införa avstressande element i vardagen. Yoga, meditation eller samtal med en väninna kan också vara betydelsefullt.
Den blodtrycksbehandling som läkaren ordinerar är anpassad efter dig. Läkaren kommer sannolikt att rekommendera livsstilsförändringar som en del av behandlingen. Är ditt blodtryck bara milt eller måttlig förhöjt kan livsstilsförändringar vara den enda och avgörande behandlingen.
Om ditt blodtryck är måttligt eller kraftigt förhöjt kan medicin vara nödvändigt – i många fall flera olika sorters medicin.
Är ditt blodtryck extremt högt kan du bli inlagd akut för observation och behandling.
Behandling av högt blodtryck är i de flesta fall livslång – det vill säga du måste hålla fast vid din nya sunda livsstil och/eller medicin resten av livet för att hålla blodtrycket under kontroll.
Vårt blodtryck regleras naturligt via ett komplext system av hormoner, nervsignaler och kemiska ämnen i kroppen. Det finns många olika slags blodtryckssänkande medicin, som verkar på olika sätt. Här är de viktigaste:
Vattendrivande medel: Minskar mängden vätska och ökar saltutsöndringen, så att blodets volym minskar och blodtrycket sänks.
Betablockerare: Minskar hjärtats pumpkraft och -rytm att blodtrycket sjunker.
Kalciumblockerare: Påverkar kalciumbalancen i hjärtats och blodkärlens muskler, så att de slappnar av, vilket ger dig ett lägre blodtryck.
ACE-hämmare: Minskar mängden av det blodtryckshöjande hormonet Angiotensin-II. Angiotensin-II har den effekten att det får blodkärlen att dra ihop sig.
Angiotensin-II antagonister: Hämmar effekten av det blodtryckshöjande hormonet Angiotensin-II, så att dina blodkärl utvidgar sig och blodtrycket faller.
Nej, lågt blodtryck (även kallat hypotoni) är som regel inte farligt.
Det finns ingen skarp gräns mellan normalt blodtryck och för lågt blodtryck, för om man mår bra i övrigt är det inte osunt att ha ett lågt blodtryck. Normalt säger man att ett systoliskt blodtryck under 100 mm Hg är ett lågt blodtryck.
Ett lågt blodtryck kan dock vara ett tecken på underliggande sjukdom. Så även om lågt blodtryck inte är farligt i sig (i motsats till högt blodtryck), kan en ev underliggande sjukdom ligga bakom och kräva behandling.
Man kan få lågt blodtryck akut efter att ha legat ner, varit i en varm miljö (t ex bastu eller ett varmt bad), vid fysisk ansträngning eller efter att ha ätit en stor måltid eller druckit massor av alkohol.
Man kan t ex uppleva att man blir yr när man reser sig upp från ett varmt bad. Det kan beror på att värmen har fått blodkärlen att utvidga sig, och blodet når därför inte hela vägen upp till hjärnan när man reser sig upp.
Uttorkning, blodförlust och inre blödningar ger också ett lågt blodtryck.
Långvarigt lågt blodtryk kan bero på biverkningar av vissa mediciner (t ex vattendrivande medel och psykofarmaka), blodbrist samt sjukdomar i hjärtat, binjurarna eller nervsystemet.
Yrsel och en känsla av att det snurrar är de vanligaste symptomen på lågt blodtryck. Det visar sig särskilt när man ställer sig upp och blodet försvinner från huvudet.
Lågt blodtryck finns i alla åldrar, men det är vanligast bland äldre samt sjuka eller svaga personer.