Diabetes, kvinna ger sig själv insulininjektion
Diabetes

Många har typ 2-diabetes att veta om det. Om du upptäcker det i tid, kan du kanske undvika medicin och insulininjektioner.

© iStock

10 symptom på diabetes

Visste du att du kan ha typ 2-diabetes utan att veta om det? Symptomen kommer smygande och ofta upptäcker man diabetes först när kroppen har tagit skada. Lär dig att tyda symptomen här, få reda på vad diabetes är – och se om du är riskzonen.

13 februari 2019 av Mia Iken Sørensen

Förr kallade man diabetes typ 2 för sockersjuka, vilket oftast drabbade äldre människor. Men sjukdomen sjukdomen är inte längre något som främst drabbar gamla – diabetes har utvecklats till en vanligt förekommande folksjukdom. Cirka 500 000 svenskar lever idag med diabetes typ 2, och många har sjukdomen utan att veta om det. Dessutom går omkring fem procent av oss runt med förstadier till diabetes (prediabetes) och kan utveckla typ 2-diabetes inom de närmaste åren, om vi inte gör något åt det nu.

Men hur vet man om man har diabetes typ 2 – eller om man riskerar att få det? Vad är diabetes egentligen? Och vad kan man göra för att förebygga det? Få svar på alla dina frågor om diabetes här. 

 
 

Vad är diabetes?

Diabetes (med den medicinska beteckningen diabetes mellitus) är en sjukdom där blodets sockernivå (glukosnivå) är högre än normalt. Det höga blodsockret beror på att kroppen antingen inte kan producera insulin (vid diabetes typ 1), eller att kroppens förmåga att utnyttja och producera insulin är kraftigt försvagad (vid diabetes typ 2).

Insulin är ett hormon som ser till att glukos tas upp i cellerna, där det fungerar som bränsle för cellerna. Men när insulinmekanismen inte fungerar går det galet – cellerna får inte nog med energi och blodsockret stiger, vilket skadar resten av kroppen. (Läs mer om vad som händer i kroppen vid diabetes).

Diabetes kallades förr för sockersjuka, vilket kan vara lite missvisande. Diabetes har nämligen inget att göra med om man äter mycket socker (eller kolhydrater). Ordet sockersjuka har endast använts för att förklara att diabetes är en sjukdom, som har att göra med blodsockret och vår förmåga (eller brist på densamma) att ta hand om kolhydraterna i det vi äter.

Vad är skillnaden på typ 1- och typ 2-diabetes?

Vid bägge typerna av diabetes fungerar inte kroppens insulinmekanism som den ska. Men det finns flera skillnader – både när det gäller vem och varför man får de olika typerna av diabetes, och vad som händer i kroppen när man har typ 1- respektive typ 2-diabetes. 

Diabetes typ 1

Typ 1-diabetes är en kronisk, autoimmun sjukdom. Ingen vet ännu varför man får diabetes typ 1, men kroppens immunförsvar börjar plötsligt bekämpa kroppens egna celler – i detta fall de celler som bildar insulin i bukspottkörteln. Vid typ 1-diabetes kan bukspottkörteln därför inte bilda insulin, som är det hormon som ser till att kroppens vävnader kan ta upp glukos (kolhydrater) från blodet. 

Behandling av typ 1-diabetes: Har man typ 1-diabetes behöver man varje dag få insulin via injektioner eller en insulinpump. Om ens blodsocker regleras väl och man har en sund livsstil, kan man leva ett långt och hälsosamt liv med diabetes 1.

Diabetes typ 2

Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som beror på ärftlighet, övervikt, osunda matvanor och fysisk inaktivitet. 

Vid typ 2-diabetes har man normalt insulinresistens, där kroppens celler är mindre känsliga för insulin. Det betyder att insulinet inte fungerar så effektivt och därför får kroppen svårt att föra glukos från blodet ut i cellerna. Blodsockret stiger och bukspottkörteln försöker kompensera genom att producera ännu mer insulin. Men när man har typ-2 diabetes kan bukspottkörteln inte producera tillräckligt för att täcka kroppens behov, så man behöver få insulin utifrån.

Behandling av typ 2-diabetes: Beroende på graden av sjukdomen kan det vara nödvändigt med en eller flera dagliga insulininjektioner. Om ens blodsocker regleras väl och man har en sund livsstil, kan man leva ett långt och hälsosamt liv med diabetes 2.

DIABETES: Snabb överblick över diabetes 1 och diabetes 2

Typ 1-diabetes Typ 2-diabetes
Vad händer i kroppen? Kroppen kan inte själv bilda insulin. Kroppen kan inte bilda tillräckligt med insulin, och kroppen är mindre känslig för insulin.
Genetiskt arv Upp till 20% Upp till 80%
Riskfaktorer Arv och livsstil Arv och livsstil
Symptom Snabba symptom Smygande symptom
Förebygga Kan inte förebyggas Kan förebyggas med sund livsstil – men i vissa fall bara fördröjas.
Behandling Kan inte botas, men behandlas med dagliga insulininjektioner och sund livsstil. Beroende av graden behandlas typ 2-diabetes med tabletter eller dagliga insulininjektioner och sund livsstil.
Vem drabbas av diabetes? Oftast barn eller unga vuxna Oftast vuxna
Hur många lider av diabetes? Ca 50 000 svenskar Ca 450 000 svenskar
Källa till diabetessiffror: Diabetesförbundet

Vad händer i kroppen när man har diabetes?

När kroppen smälter maten vi äter omsätts kolhydraterna i maten till socker (glukos), som tas upp i blodet. Glukos fungerar som bränsle för cellerna i kroppen. Det är hormonet insulin som produceras löpande i bukspottkörteln, som ser till att glukosen tas upp i kroppens celler. När man har diabetes är det en eller flera saker i den här processen som inte fungerar.

 

Så omsätts kolhydrater från kosten i en frisk kropp

Normal ämnesomsättning hos en frisk människa utan diabetes
Normal ämnesomsättning hos en frisk människa

1. När maten kommer ner i tarmen bryts kolhydraterna i maten ner till glukos (socker), som tas upp och skickas ut i blodet.

2. Blodsockret stiger och bukspottkörteln producerar insulin, som kommer ut i blodet.

3. Insulinet hjälper kroppens vävnader, t ex cellerna i musklerna, att ta upp glukosen så att cellerna får energi.

 

Detta sker i kroppen vid diabetes typ 1

Detta händer i kroppen vid diabetes typ 1
Detta händer med ämnesomsättning vid diabetes typ 1

1. När maten kommer ner i tarmen bryts kolhydraterna i maten ner till glukos (socker), som tas upp och skickas ut i blodet.

2. Blodsockret stiger, men bukspottkörteln kan INTE bilda insulin.

3. Blodsockret fortsätter att vara högt, och kroppens celler kan inte utnyttja energin från glukosen, då glukosen inte kan tas upp i cellerna utan insulin.

 

Detta sker i kroppen vid diabetes typ 2

Detta sker i kroppen vid diabetes typ 2
Detta händer med ämnesomsättning vid diabetes typ 2

1. När maten kommer ner i tarmen bryts kolhydraterna i maten ner till glukos (socker), som tas upp och skickas ut i blodet.

2. Blodsockret stiger och bukspottkörteln bildar insulin, som ska hjälpa glukosen ut i cellerna. Men den kan inte bilda nog med insulin för att täcka kroppens behov.

3. Blodsockret fortsätter att vara högt, och kroppens celler kan endast utnyttja lite av energin från glukosen. Det beror främst på att kroppens vävnader är mindre känsliga för insulin vid typ 2-diabetes och inte låter glukosen sippra in i cellerna.

Hur många svenskar har diabetes?

I Sverige har omkring 500 000 människor diabetes (enligt Diabetesförbundet).

  • Ca 10 % av dem lider av typ 1-diabetes (ca 50 000 svenskar)
  • Ca 85–90 % lider av typ 2-diabetes (ca 425 000–450 000 svenskar)
  • Ca 150 000 människor har typ 2-diabetes utan att veta om det

Det finns också ett mörkertal, då många får diagnosen först flera år efter att de insjuknat i typ 2-diabetes. I Sverige räknar man med att var tredje person med typ 2-diabetes är oupptäckt. Dessutom har var tionde svensk prediabetes (ett förstadie till diabetes typ 2).

Diabetesstatistik
Ca 1 av 3 med diabetes typ 2 vet inte om sin sjukdom – är det du?

Ca fem procent av befolkningen har diabetes – varav majoriteten har typ 2-diabetes (lila). Ca tio procent har prediabetes (ljuslila). Och omkring en och en halv procent beräknas ha diabetes typ 2 utan att själv veta om det (rosa).

Varför får man typ 1-diabetes?

Man vet ännu inte varför vissa människor (normalt barn eller unga vuxna) utvecklar typ 1-diabetes. Därför kan typa 1-diabetes heller inte förebyggas eller botas. 

Varför får man typ 2-diabetes?

Vår livsstil spelar en stor roll för om vi får diabetes typ 2. Men ärftlighet kan faktiskt spela en ännu större roll. Om en av dina föräldrar har diabetes  typ 2 är din risk för att få typ 2-diabetes 40 procent – och har bägge dina föräldrar typ 2-diabetes är din risk hela 80 procent. 

Diabetes typ 2 kan i många fall förebyggas med en sund livsstil. Men om du har hög ärftlighet, kan du möjligen endast fördröja typ 2-diabetes.

Här under kan du se alla de riskfaktorer som ökar sannolikheten för att få typ 2-diabetes.

 

8 tecken på att du är i riskzonen för diabetes typ 2

Stämmer en av de här punkterna in på dig ska du vara extra uppmärksam om du har symptom på diabetes typ 2 eller prediabetes. Har du fler tecken bör du gå till läkaren och kolla upp ditt blodsocker.

  • En eller flera i din närmaste familj har diabetes typ 2
  • Du har haft graviditetsdiabetes
  • Du är överviktig (har BMI över 25 – räkna ut ditt BMI)
  • Ditt midjemått är över 88 cm (om du är kvinna – över 102 cm om du är man). Så mäter du ditt midjemått.
  • Du är inte fysiskt aktiv – varken på din fritid eller på jobbet
  • Du har högt blodtryck
  • Du lider av en hjärt-kärlsjukdom
  • Du har högt kolesterolvärde

Vilka är symptomen på typ 1-diabetes?

Symptomen på diabetes typ 1 visar sig snabbt när du har fått sjukdomen – och ofta får du flera symptom på en gång. Sök läkare om du upplever några av de här symptomen.

Symptom på typ 1-diabetes

  • Kissar ofta
  • Ökad törst
  • Viktminskning
  • Trötthet
  • Klåda
  • Huvudvärk
  • Illamående
  • Kräkningar
  • Magsmärtor
  • Medvetslöshet
  • Återkommande infektioner
  • Försämrat allmäntillstånd 

Vilka är symptomen på typ 2-diabetes?

Symptomen på diabetes typ 2 liknar dem vid diabetes typ 1. Men vid diabetes typ 2 kommer symptomen ofta smygande, då själva sjukdomen utvecklas långsamt. Därför kan det vara lätt att "missa" symptomen på diabetes typ 2 och förväxla dem med t ex åldrande eller bara vanlig trötthet. Därför är det många som har diabetes typ 2 utan att veta om det (ca 100 000 enligt Diabetesförbundet). 

Trötthet och ökad törst är bara några av de små tecken som indikerar att du kanske har typ 2-diabetes. Om du upplever ett eller flera av symptomen här under – och särskilt om du samtidigt har diabetes typ 2 i familjen, är överviktig eller fysiskt inaktiv – bör du gå till läkaren och undersöka dig.

10 symptom på typ 2-diabetes

  • Kissar ofta och har urinträngningar
  • Ökad törst
  • Trötthet och håglöshet
  • Klåda (särskilt i underlivet)
  • Illamående
  • Känselbortfall
  • Synrubbningar
  • Sår som läker långsamt
  • Återkommande infektioner
  • Försämrat allmäntillstånd

Hur ställs diagnosen typ 1-diabetes?

Läkaren ställer diagnosen typ 1-diabetes genom att ta ett blodprov och mäta ditt blodsocker. 

Har du en blodsockernivå på eller över 7,0 mmol/l, lider du av typ 1-diabetes. Ligger blodsockret på eller under 6,0 mmol/l, har du inte diabetes. Och ligger ditt blodsukker mellan 6,0 och 7,0 mmol/l, har du möjligen diabetes typ 1 och får genomgå ytterligare ett test – ett så kallat sockerbelastningstest, där man mäter ditt blodsocker två timmar efter att du har druckit en dryck med socker.

Hur ställs diagnosen typ 2-diabetes?

Läkaren ställer diagnosen typ 2-diabetes genom att ta ett blodprov och mäta ditt så kallade långtidsblodsocker (kallas HbA1c). Har du HbA1c-värden på eller över 6,5 procent motsvarande 48 mmol/mol, får du diagnosen typ 2-diabetes. 

Vad händer om man inte behandlar diabetes?

Om du går runt med oupptäckt eller dåligt behandlad diabetes, där du inte får ditt blodsocker under kontroll, kan det gå illa. Ett långvarigt högt blodsocker kan nämligen skada din hälsa på flera områden. 

Det höga blodsockret kan skada dina ögon och leda till blindhet, det kan förstöra dina njurar, det kan försvara ditt nervsystem och ge åderförkalkning. 

Här är vanliga följdsjukdomar:

  • Blindhet eller andra ögonsjukdomar
  • Njursjukdomar
  • Nervsjukdomar
  • Åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar
  • Kallbrand i tår och fingrar

Kan man dö av diabetes?

Om en typ 1-diabetiker inte får sitt insulin kan det uppstå syraförgiftning i kroppen, som är livsfarligt. Men om man har diabetes och den behandlas på rätt sätt – och det gäller bägge typerna av diabetes – så dör man inte av själva sjukdomen. Men man kan dock dö av de följdsjukdomar som man har högre risk att drabbas av som diabetiker.

Människor med diabetes har därför högre dödlighet än befolkningen generellt (de dör tidigare). Och det är speciellt hjärt-kärlsjukdomar som diabetiker har högre risk att få och dö av.

Risken för följdsjukdomar minskar ju tidigare din diabetes upptäcks och du kommer under behandling. Detsamma gäller om man ser till att hålla blodsockret väl reglerat och leva sunt (äta nyttigt, motionera och undvika övervikt och rökning), efter man har upptäckt sin diabetes. 

Tendensen är att färre och färre diabetiker får följdsjukdomar, och dödligheten för diabetiker är därför generellt på väg ner. Allt fler diabetiker lever alltså bättre och längre liv med diabetes än tidigare. 

Vad är prediabetes?

Prediabetes är ett förstadie till typ 2-diabetes, där du antingen har ett högt fasteblodsocker (det mäts på morgonen precis när du har stigit upp) eller ett högt blodsocker generellt. 

Prediabetes kan förebyggas och botas med en sund livsstil med sund mat, fysisk aktivitet och ev viktminskning och rökstopp. Men om du inte gör något åt din prediabetes, och den utvecklas till typ 2-diabetes, kan du den inte botas. 

Får du diagnosen typ 2-diabetes, och därefter ser till att både ha ett väl reglerat blodsocker och en sund livsstil, kan du dock leva ett sunt och bra liv.

Vilka är symptomen på prediabetes?

Symptomen på prediabetes är desamma som för typ 2-diabetes och kommer också smygande. Symptomen kan vara svåra att sätta i samband med prediabetes, då flera av symptomen kan förväxlas med symptom på åldrande eller bara vanlig trötthet och obehag.

Men om du upplever ett eller flera symptom här under – och särskilt om du samtidigt har diabetes typ 2 i familjen, är överviktig eller inaktiv – bör du gå till läkaren och undersöka dig.

Symptom på prediabetes

  • Kissar ofta
  • Ökad törst
  • Trötthet
  • Klåda
  • Illamående
  • Känselbortfall
  • Synrubbningar
  • Svårläkta sår
  • Återkommande infektioner
  • Försämrat allmäntillstånd

Hur ställs diagnosen prediabetes?

Läkaren ställer diagnosen prediabetes via ett blodprov. Blodprovet kan – beroende på typen – visa ditt fasteblodsocker, långtidsblodsocker eller blodsocker efter intag av sockerhaltig dryck (sockerbelastningstest). Är dina blodsockervärden högre än en normal nivå – men fortfarande under gränsen för typ 2-diabetes, får du diagnosen prediabetes

Hur förebygger man diabetes? 

Då man inte vet hur typ 1-diabetes uppstår, kan sjukdomen heller inte förebyggas. Men däremot kan du i de flesta fall förebygga både typ 2-diabetes och prediabetes

Bästa sättet att förebygga typ 2-diabetes och prediabetes är att ha en sund livsstil, där du äter sunt, är fysiskt aktiv samt – om du är överviktig eller röker –  går ner i vikt och slutar röka. 

De viktigaste råden för att förebygga diabetes typ 2:

  • Ha sunda matvanor – läs mer här
  • Sluta röka
  • Begränsa ditt alkoholintag (max 1 standardglas för kvinnor per dag, 2 för män)
  • Motionera minst 30 min om dagen – läs mer här
  • Gå ner i vikt om du är överviktig (har BMI över 25 eller mäter över 88 cm runt midjan) – läs mer här
 

Så kan du förebygga diabetes med sund kost

  • Följ Livsmedelsverkets officiella kostråd: 
    1. Ät varierat, inte för mycket och var fysiskt aktiv
    2. Ät frukt och mycket grönsaker
    3. Ät mer fisk
    4. Välj fullkorn
    5. Välj magert kött och köttpålägg
    6. Ät mindre mättat fett
    7. Välj magra mejeriprodukter
    8. Drick vatten
    9. Ät mindre socker
    10. Ät mat med mindre salt
  • Ät grönsaker varje dag till middag (och även mycket gärna vid andra måltider).
  • Ät långsamt och känn efter när du är mätt.
  • Ät färre och mindre portioner (ät ev på en mindre tallrik).
  • Låt maten stå i köket istället för på matbordet.
  • Släck törsten med vatten.
 

Så förebygger du diabetes typ 2 med motion

  • Välj en motionsform du gillar och som gör att du håller motivationen uppe. Gillar du inte gymmet så gå en promenad, cykla en tur eller spela badminton istället. Kom ihåg att den bästa motionen är den som blir av.

  • Hitta en nivå och en motionsform som passar din fysiska förmåga – har du t ex dåliga knän är kanske inte löpning den bästa motionsformen.

  • Var fysiskt aktiv minst 30 minuter om dagen (måttlig till hög intensitet) samt 2 gånger 20 minuter varje vecka med hög intensitet. 

Inspiration till mer motion:

 

Så förebygger du diabetes typ 2 med viktminskning

Närmare 80 procent av människor med typ 2-diabetes är överviktiga, och övervikt ökar risken för att få diabetes och prediabetes markant. Så har du ett BMI över 25 (eller mäter mer än 88 cm runt midjan – 102 cm om du är man), och har du diabetes i familjen (eller några av de andra riskfaktorerna), finns det all anledning att göra något åt det.

Om du vill gå ner i vikt handlar det främst om att fokusera på vilken mat du äter och på vilka mängder. 

Regelbunden fysisk aktivitet hjälper dig också att gå ner i vikt och inte minst hålla vikten på lång sikt. Men det finns också många andra fördelar med att vara fysiskt aktiv. Förutom att du förebygger en rad livsstilssjukdomar som bl a diabetes, ökar fysisk aktivitet också ditt välbefinnande, motverkar stress och förbättrar din nattsömn.

Inspiration till viktminskning:

Nå ditt mål 2019!

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar