Generaliserad ångest – här är symptomen

Andnöd, hjärtklappning och ständig oro: Generaliserad ångest gör dig orolig utan att du egentligen vet vad du är rädd för. Trots att diagnosen är relativt vanlig kan det vara svårt att prata om den.

Kvinna tar sig för hjärtat

HJÄRTKLAPPNING – Det finns både fysiska och psykiska konsekvenser förknippat med generaliserad ångest.

© iStock

Föreställ dig en sommardag, då solen står högt på himlen och det finns inte ett enda mål i sikte.

Enligt väderleksrapporten ska det fortsätta vara sådant väder resten av dagen, så det är bara att njuta!

Föreställ dig också att du ändå inte kan släppa tanken på att det kanske kommer regn. Du är faktiskt så orolig för att det ska börja att regna att du alltid har med dig ett paraply i väskan. Men inte ens parapyet dämpar din oro över att regnet snart kommer att stå som spön i backen.

Ungefär så kan generaliserad ångest kännas – det är inte bara regn du är rädd för, utan allt möjligt – även saker som är mycket värre än dåligt väder.

Det kan vara att du oroar dig för att få sparken, gå i konkurs eller att dina barn inte ska trivas i skolan.

Till skillnad från fobier är generaliserad ångest nämligen inte centrerad kring en specifik sak, utan kan handla om allt eller inget. Ibland är oron så diffus att den drabbade själv inte kan förklara vad det är hen är orolig för. Personen känner bara att oron är där, och ibland är den så intensiv att det påverkar hela livet.

Cirka 500.000 svenskar riskerar att drabbas av generaliserad ångest någon gång i livet.

Sunt eller sjukligt?

Ungefär 2–3 procent av befolkningen lider i en eller annan grad av generaliserad ångest, och siffran ökar.

Generaliserad ångest är en psykiatrisk diagnos och en av flera ångestsjukdomar. Några av de andra ångestsjukdomarna är PTSD och panikångest.

Vid panikångest får man ångestattacker med fysiska symptom som andnöd och skakningar, medan generaliserad ångest innebär mer av en orosproblematik – du kan få samma symptom som vid panikångest, men de uppstår inte som en blixt från klar himmel på samma sätt.

Som utgångspunkt finns det inget ohälsosamt med att vara orolig eller nervös ibland. Om vi inte skulle oroa oss alls skulle vi inte kunna veta när vi skulle reagera på faror, och våra kroppar skulle inte kunna uppbåda den nödvändiga fly eller fäkta-reaktionen när den behövs.

Det finns inte heller något fel i att vara en person som oroar sig mycket. Vi oroar oss när något eller någon betyder mycket för oss. Ofta kan oron också vara en styrka, eftersom det gör att du är väl förberedd och har en plan B redo om plan A går i stöpet.

Problemet med generaliserad ångest är att rädslan får övertaget: På ett sätt är det felaktigt att säga att en person har ångest, för den drabbade personen upplever att ångesten har personen. Om det är så att det blir ett heltidsjobb att hantera och arbeta med sin ångest kan det vara så att den blir sjuklig och kanske behöver behandlas. Skillnaden är hur oron påverkar dig.

Du kan föreställa dig att du ska göra en viktig presentation på jobbet: En hälsosam oro hjälper dig att att göra dig mer fokuserad och väl förberedd, och du kan nyttja den extra adrenalinkicken för att prestera bättre, men en ohälsosam oro gör det däremot svårt för dig att över huvud taget genomföra presentationen – kanske kommer du till och med jobba aktivt för att undvika att hålla presentationer på jobbet.

Det är då man kan börja tala om generaliserad ångest.

Upp mot 30-60% av alla ångestdrabbade kommer vid någon tidpunkt även få en depression.

Bli vän med ångesten

För många är övergången från vanlig oro till generaliserad ångest flytande, och för några finns det ingen utlösande faktor till problematiken, medan det för andra är saker i deras uppväxt som, i alla fall delvis, kan förklara diagnosen.

Precis som med många andra psykiatriska diagnoser är anledningen till varför vissa får generaliserad ångest, medan andra inte får det, komplex och omöjligt att se något tydligt svar på.

Vetenskapen har dock kartlagt att risken för att utveckla sjukdomen är cirka fem gånger högre än normalt om det finns generaliserad ångest i din närmaste familj, och även tarmfloran verkar ha ett finger med i spelet.

Ångestdrabbade kan ha mer eller mindre ångest, och en eventuell behandling beror på svårighetsgraden.

Ofta är terapi den bästa behandlingen, men det finns även medicin som kan hjälpa.

I terapin handlar det inte om att bli av med ångesten, utan att bli vän med den, och att du ska sluta fred med att du är en person som oroar sig.

Målet är alltså inte att göra människor bekymmersfria. Du kan se generaliserad ångest som lite av en styrka som du har börjat överanvända, och som du måste lära dig att använda konstruktivt igen.

Behandlingen kan t ex bestå i att du börjar att öva dig på att schemalägga din oro, så att du har ett fönster mellan 21 och 22 varje kväll då du tillåter dig att oroa dig för allt möjligt, men inte före eller efter den tiden.

På så sätt ger du ångesten plats, samtidigt som du övar dig på att parkera den.

Är din oro konstruktiv eller inte?

Orostankar kan arbeta både med och mot dig. Här är ett hypotetiskt scenarie där oron både kan vara en vän och en fiende, beroende på var på skalan du placerar dig. Du ska föreställa dig att du har en viktig presentation på jobbet. Hur förhåller du dig till det?

Ångestbarometer

Ett led i behandlingen Är ofta också att ta en titt på sin livsstil:

En hälsosam kost kombinerat med regelbunden motion verkar nämligen kunna dämpa ångestsymptom.

En varierad och hälsosam kort optimerar dina tarmbakterier till en viss grad, och utöver att du frigör en massa må bra-hormoner när du motionerar, så har motion också den smarta effekten att du helt enkelt har svårt att fokusera på din ångest samtidigt som du ska koncentrera dig på att andas, få till rätt rörelser med kroppen och orientera dig i dina omgivningar.

Motion tvingar dig så att säga att vara i nuet, och det är en viktig övning i all ångestbehandling – du kan inte både vara här och nu, och samtidigt oroa dig för framtiden och hypotetiska händelser.

Antalet personer med behandlingskrävande ångest har under de senaste åren blivit större och framförallt bland unga blir diagnosen vanligare och vanligare.

Men det är inte nödvändigtvis bara en dålig sak: Man antar att ökningen i antal drabbade både beror på att det i yngre generationer är minde tabubelagt att lida av psykisk ohälsa och att det har skett en rejäl ökning av antalet personer med ångest.

Forskarna pratar om att compare and dispair, vilket innebär att unga människor speglar sig i det de ser på sociala medier, och känner sig otillräckliga när de känner att deras egna liv inte matchar det de ser när de scrollar på sina telefoner.

Det kan skapa en känsla av underlägsenhet som i sin tur kan skapa oro, vilket kan leda till ångest. Det bör också nämnas att det sedan coronapandemin bröt ut har skett en markant ökning av människor som söker hjälp för sin ångest.

Ökningen består alltså av både en bra och en dålig nyhet.

Å ena sidan vittnar det om ett ökat fokus och mindre tabu kring psykisk ohälsa och generaliserad ångest, å andra sidan visar det att vi som samhälle först ganska nyligen har börjat att prata om ångest och psykisk ohälsa som en vanlig, mänsklig problematik.

Källa: Rikke Kjelgaard, psykolog, författare och föreläsare

Artikeln publicerades i I FORM nr 17/2022

De mest lästa artiklarna just nu
Nyttiga snacks

Hemgjorda, nyttigare rompraliner med dadlar och havregryn

49 kcal
30 minuter
Bröd

Enkla hembakade baguetter med grovt mjöl

60 kcal
105 minuter
Kakor

Saftig kanelkaka

148 kcal
1 timme
Bröd

Hembakade grova hamburgerbröd

208 kcal
2½ timmar
Förebyggande

Varför har jag ont i magen?

Förebyggande

Så här tar du hand om dina tänder hela livet

Menyer

Meny vecka 49: Älskar du också mexikansk mat?

Förebyggande

51-åriga Birgitte lever med multipel skleros: "Allt har ett pris"

Förebyggande

MS – här är 7 vanliga tecken du bör hålla koll på

Psykologi

Varför gör alkohol mig låg dagen efter?

Mer om Psykologi
Psykologi

Varför gör alkohol mig låg dagen efter?

Psykologi

Vetenskapen har talat: Därför gör hunger oss på dåligt humör

Psykologi

Så här tar du dig ur svartsjukans grepp.

Psykologi

Goda råd till dig som känner någon med ångest

Psykologi

7 sätt att hålla hjärnan frisk

Psykologi

Varför skiljer sig våra smaksinnen åt?

Psykologi

Varför kan jag inte känna igen människor?

Psykologi

3 enkla tips för att kontrollera dina orostankar

Psykologi

Testa dig själv: Hur hanterar du din oro?

Psykologi

7 fantastiska råd när ditt barn flyttar hemifrån

Newsletter background
I FORM rekommenderar
Förebyggande

Varför kliar det i min hårbotten?

Psykologi

Testa dig själv: Är du optimist eller pessimist?

Om I FORM

Lätt att leva sunt: I FORMs träningsuniversum och veckomenyer hjälper dig

Nyttiga recept

Gör din egen surdeg

598 kcal
4-6 dagar
Platt mage

Magcamp för nybörjare: Följ det här effektiva programmet och se resultat

Psykologi

Depressionstest – är du mer än bara nedstämd?

Träning

Här är de 5 mest populära träningsprogrammen

Träningskläder

5 DETALJER: Kolla dessa innan du köper vinterlöpartights

Hälsa

Övervägar du att skaffa en ljusterapilampa?

Fitness

Guide: Lär känna träningsmaskinerna på gymmet