Varför får jag ont i nedre delen av magen?

Ont i magen är inte en sjukdom i sig, utan ett symptom på att något annat är fel. Och det kan finnas många anledningar till att du upplever smärta i den del av magen som ligger söder om naveln.

Här är de vanligaste och sällsynta orsakerna till smärta i nedre delen av magen:

• Infektion och matförgiftning
  Här tar vi upp de vanligaste orsakerna till magsmärtor. Förutom ont i magen får du vanligtvis illamående, kräkningar, diarré och kanske feber. Symtomen uppträder vanligtvis några timmar efter att du har blivit smittad eller har ätit något dåligt. Smärtan kommer vanligtvis i skov och förflyttar sig till olika delar av magen.

• Förstoppning
  Om du har svårt att gå på toaletten upplever du ofta obehag och ont i hela magen – särskilt i nedre delen av magen. Du kommer särskilt att känna smärtan efter måltider. Förstoppning kan vara ett kroniskt tillstånd, men kan också uppstå akut under en kort tidsperiod.

• Irritabel tarm-syndrom.
  IBS orsakar ofta smärta i nedre delen av magen. Smärtan yttrar sig ofta i form av buksmärtor, mullrande, uppblåsthet och mycket gaser. Du kan uppleva både diarré och förstoppning.

• Luft i tarmen
  Både när du äter och när du smälter bildas luft i tarmen. Om avföringen passerar genom systemet med fel hastighet bildas en massa luftbubblor som utvidgar delar av tarmen, vilket kan göra riktigt ont i magen – och den kommer ofta att se väldigt uppsvälld ut. Du kan också hålla luft i tarmarna i stället för att släppa ut den, vilket kan orsaka skarp smärta och uppblåsthet.

Läs också: Bli av med uppblåsthet – så här gör du

• Crohns sjukdom
  Detta är ett kroniskt tillstånd som kan leda till svår smärta i nedre högra delen av magen. Först kommer det att finnas milda kramper under en period av några månader. Detta följs av anfall av svår smärta. Vanligtvis orsakar sjukdomen också illamående, kräkningar och viktminskning.

• Divertikulit
  Om du har smärta och obehag i magen tillsammans med lätt feber bör du undersökas för divertikulit – inflammation i tjocktarmen. I lindriga fall får du lätt smärta i nedre delen av magen. I svårare fall kan du uppleva krampliknande smärta.

• Cancer i tjocktarmen
  I det här fallet får du ständiga magproblem och kanske viktminskning. Ofta förekommer också en kliande känsla i magen och slem eller blod i avföringen. Om detta är fallet bör du omedelbart göra en biopsi för att få en definitiv diagnos.

• Bråck
  Om du har en utbuktning i bukhålan som ser ut som en bula på magen har du förmodligen bråck. Det kan orsaka tryck, brännande känsla och smärta i området – särskilt om bråcket är stort.

Hur du ska behandlas beror naturligtvis på vad som har orsakat besvären. Läkaren kommer därför att försöka ta reda på orsaken genom att ställa en rad frågor till dig. Det här är vad läkaren vanligtvis kommer att vilja veta:

Hur länge har du haft ont i magen?
Smärtans varaktighet är en bra indikator på om det är ett tillstånd som kommer att försvinna av sig självt eller om det är en kronisk och allvarligare sjukdom som ligger bakom.

Var gör det ont?
Det är viktigt att lokalisera smärtan eftersom det leder läkaren i riktning mot vad som kan ha orsakat obehaget.

Har du feber?
Om du inte har feber kan läkaren utesluta infektioner och i stället titta på tillstånd som irritabel tarm, magproblem eller psykisk obalans.

Läs också: 12 frågor om feber – så hanterar man det

Har du haft kräkningar eller diarré?
Flera magsjukdomar orsakar dessa symtom, så detta är en viktig fråga att besvara.

Har du konstant smärta?
Det är viktigt att ta reda på om du har ont hela tiden, eftersom flera allvarligare sjukdomar orsakar ihållande magsmärtor. Om smärtan kommer i skov eller kortvariga episoder är det troligt att den orsakas av tarm-, njur- eller gallsten.

Om du är kvinna:

Kan du vara gravid?
Om det finns en möjlighet att du kan vara gravid är det viktigt att du talar om det för din läkare. Smärtan kan bero på missfall eller utomkvedshavandeskap.

När hade du din senaste menstruation?
Läkaren kommer att fråga om det är ägglossning eller menstruation som orsakar smärtan i nedre delen av magen.

Efter samtalet kommer läkaren att undersöka dig för att ställa en korrekt diagnos. Vilken typ av
undersökningar läkaren kommer att utföra beror naturligtvis på dina symtom.

• Läkaren kommer att titta på din mage, lyssna, knacka lätt på den och känna på den.
• Om läkaren anser att ditt tillstånd inte är så allvarligt kan du bli ombedd att vänta och boka en ny tid om dina symtom fortsätter eller förvärras.
• Ditt infektionsvärde kan mätas för att se om det kan vara en maginfektion som orsakar smärtan.
• Du kan också behöva en gynekologisk undersökning om din läkare misstänker att smärtan kommer från underlivet.
• Om dina symtom tyder på en urinvägsinfektion kommer du att få ett urinprov taget.
• Vid misstanke om rektalsjukdom undersöker läkaren din ändtarm genom att känna på den.
• I vissa fall kan det vara nödvändigt att ta olika blodprover för att utesluta att dina magsmärtor orsakas av en allvarligare sjukdom.
• I vissa fall kommer din läkare att skicka dig för ytterligare undersökning – som öppenvård till en specialist eller som akut på sjukhuset, där du kan få en röntgenundersökning av magen.

Ofta beror ont i magen på irritabel tarm. Om det är tarmarna som orsakar smärta i nedre delen av magen finns det lyckligtvis mycket du kan göra för att förebygga och minimera obehaget. Följ dessa tips:

• Ät fettsnålt och fiberrikt – lägg upp mycket frukt, grönsaker och fullkorn på tallriken.

• Undvik stress – det finns en direkt koppling mellan vårt känsloliv och matsmältningen.

• Ät dina måltider vid samma tidpunkt varje dag. Magen gillar regelbundenhet.

• Sträva efter att ha regelbundna toalettvanor också – ta dig tid när du går på toaletten.

• Gör magen glad med A-fil, kefir eller andra surmjölksprodukter med levande mjölksyrabakterier som har en gynnsam effekt på bakteriebalansen i tarmen.

• Se här vilka livsmedel som gynnar din tarmflora

• Rör på dig så att du blir andfådd varje dag. Och träna med högre intensitet i en halvtimme minst ett par gånger i veckan.

• Få inspiration till att komma igång med träningen

• Drick tillräckligt med vatten och undvik uttorkning – helst 1,5–2 liter om dagen.