Har du ökad tendens till näsblod och blåmärken, eller koagulerar inte ditt blod? Det kan bero på att du saknar K-vitamin. Men vad ska jag äta för att få i sig tillräckligt med K-vitamin? Och kan man få i sig för mycket? Här besvarar vi 7 frågor om vitaminet.

1 Vad är K-vitamin?


K-vitamin finns i två former, K1 (fyllokinon) och K2 (menakinoner). K2 produceras av våra tarmbakterier. Bakterierna bidrar med cirka hälften av kroppens totala K-vitaminbehov. K1 behöver du därför få i dig via kosten. Det tas upp i din tunntarm genom fettet i din kost. Sedan lagras det i små depåer i din lever.

I motsats till många andra vita- miner tar K-vitamin inte skada av varken att värmebehandlas eller frysas.

2 Vad är K-vitamin bra för?


De flesta förknippar nog K-vitamin med blodets förmåga att koagulera. Effekten har givit vitaminet dess namn, K står för koagulering. Har du K-vitaminbrist får du därför en ökad tendens till blödningar.

Koagulering är en komplicerad process, där K-vitaminets roll är att reglera en aminosyra i vissa proteiner så att de kan ta upp kalk. Det är avgörande för den vidare processen. Din kropp använder också K-vitamin till att frakta kalk till skelettet, och därför är vitaminet viktigt i uppbyggnaden av ditt skelett.

LÄS OCKSÅ: Vad är benskörhet?

Det forskas också i K-vitamin och cancer. Hittills har [laboratorieförsök](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20335553) hittat tecken på att K-vitamin, framförallt K2, som produceras av tarmbakterierna kan hindra cellerna från att dela sig ohämmat. Det finns dock inga studier som visar att K-vitamin- tillskott kan förebygga cancer hos människor. [Forskning](https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31313676/) har däremot visat att patienter som äter blodförtunnande medicin, som bromsar effekten av K-vitamin har en minskad risk för att utveckla cancer. Generellt kan man därför sammanfatta att forskningen ännu inte kan säga något om sambandet mellan K-vitamin och cancer.

3 Vilka matvaror är det mest K-vitamin i?


K1 finns framförallt i bladgrönsaker, kål, baljväxter, färska örter och inälvsmat.
K2 bildar kroppen själv via naturliga bakterier i din tarm. Om du vill ge dina tarmbakterier de bästa förutsättningarna för att producera K2, kan du se till att tanka upp med fullkorn och grova och fiberrika grönsaker som broccoli, kål, morötter, lök och purjolök.

K-vitamin i kål och bladgrönsaker

KÄLLOR TILL K-VITAMIN – du hittar framförallt K-vitamin i gröna grönsaker som broccoli, kål och bladgrönsaker.

© iStock

10 av de bästa källorna till K-VITAMIN

K-vitamin-innehåll per 100 g
Persilja 790 µg
Spenat 560 µg
Kikärter 264 µg
Broccoli 260 µg
Grönkål 250 µg
Sallat 130 µg
Rotselleri 100 µg
Vetekli 83 µg
Kycklinglever 80 µg
Ärtor 70 µg

Källa: DTU

4 Hur mycket K-vitamin behöver jag?


Ditt dagliga behov av K-vitamin beror på din kroppsstorlek. Ju större du är, desto mer behöver du. Behovet är definierat som 1 mikrogram per kilo kroppsvikt för såväl kvinnor som män. För en person som väger 70 kilo är det rekommen- derade dagliga behovet därför 70 mikrogram. Det uppfyller du ganska enkelt genom att äta t ex 15 g färsk spenat, 30 g kikärter eller 50 g spetskål.

En hög med bladspenat

K-VITAMIN I SPENAT – spenat innehåller K1. Lägg en näve i din smoothie, så är du i hamn med ditt dagliga behov.

© iStock

5 Vilka är symptomen på K-vitaminbrist?


Om du har brist på K-vitamin kommer du uppleva en ökad tendens att blöda. Om du t ex råkar skära dig kan det därför vara svårt att få stopp på blodet. På samma sätt kan du ha en ökad tendens till näsblod och blåmärken. Orsaken är att K-vitamin är nödvändigt för att ditt blod ska kunna koagulera.

Det är sällsynt att friska personer har brist på K-vitamin. Det kan dock förekomma om du äter en väldigt ensidig kost och t ex sällan äter gröna grönsaker. Samma sak gäller för K2 om du äter antibiotika, eftersom behandlingen påverkar bakteriesamman- sättningen i din tarm.

Det har gått rykten om att brist på K-vitamin skulle kunna öka risken för coronainfektion. Men forskare menar att det hänger ihop med att K-vitaminbrist ofta förekommer vid väldigt ensidig eller ohälsosam kost, och att det snarare är den ohälsosamma livsstilen som påverkar immunförsvaret, så att risken för infektioner ökar.

LÄS OCKSÅ: 8 råvaror som stärker ditt immunförsvar

6 Är det nödvändigt att äta K-vitamintillskott?


Är du frisk och pigg och äter en någorlunda varierad kost så är svaret nej. Men är du nyfödd ser det annorlunda ut. K2 bildas av bakterier i våra tarmar, men hos nyfödda barn finns det inte tillräckligt med bakterier i tarmen. För att förebygga blödningen erbjuds alla nyfödda barn en K-vitaminspruta direkt vid födseln.

Du är också i riskgrupp om du äter en väldigt ensidig kost, går på antibiotikabehandling, lider av skrumplever eller andra leversjukdomar.

Tillskott av K-vitamin till bebisar

TILLSKOTT AV K-VITAMIN – nyfödda erbjuds en injektion K-vitamin, men om du som vuxen äter hälsosamt och allsidigt så är det inte nödvändigt med ett tillskott.

7 Kan man få i sig för mycket K-vitamin?


Är du frisk kan du inte äta dig till för mycket K-vitamin via kosten.I vissa fall kan vitaminets blodkoagulerande effekt dock få en oönskad effekt. Det gäller om du t ex är hjärtpatient och står under behandling med vissa typer av blodförtunnande medicin. Här kan stora mängder K-vitamin sänka effekten av din medicin.

Därför ska du vara uppmärksam på de matvaror som är extra rika på vitaminet. Det gäller t ex spenat och andra bladgrön- saker och kål och baljväxter. Du ska inte undvika de nyttiga råvarorna, men vara uppmärksam på att äta dem regelbundet och inte i extrema mängder. Är du osäker så prata med en läkare. Samma sak gäller om du tror att du har K-vitaminbrist.

Enligt Livsmedelsverket finns inget belägg för att ett högt intag av K-vitamin från kosten skulle ha negativa effekter på hälsan.

Källla: *Morten Dahl,specialläkare och undervisande forskare

Andra källor: DTU

Artikeln publicerades i I FORM nr 4/2022

    Newsletter background