Sparris – få koll på vårens godaste grönsak

• Dina tarmbakterier
  Sparris är rika på fibertypen inulin. Den stärker din matsmältning och verkar prebiotiskt i din tarm – det vill säga att den “matar” dina sunda tarmbakterier och hjälper till att öka antalet.

• Din vikt
  Kalorierna i sparris är väldigt få, och samtidigt gör fiberinnehållet att du blir ganska mätt. Den spröda grönsaken är därför genial för dig som vill hålla vikten eller gå ner i vikt.

• Blodtrycket
  Du får i dig mycket kalium när du sätter tänderna i en sprris. Kalium är bra för blodtrycket och bidrar till att skapa en normal muskel- och nervcellsfunktion.

• Cellproduktionen
  Folsyra/Folat är en viktig byggsten under de första veckorna av ett fosters utveckling, och sparris är rik på folat. För alla andra är folat viktigt för de röda blodkropparna och för bildandet av nya celler.

• Hur förvarar jag sparris bäst?
  I kylskåpets grönsakslåda inpackad i en fuktig handduk eller en plastpåse.

• Hur länge håller sig sparris?
  Sparris smakar helt klart bäst när den är färsk. Den kan dock hålla sig i drygt en vecka i kylskåp om du skär av 1 cm från botten, ställer den i ett glas kallt vatten och drar en plastpåse över.

• Kan jag rädda en slokande sparris?
  Javisst! Skär bort ändarna och ställ sparrisen i iskallt vatten ett par timmar.

• Kan sparris frysas?
  Ja, men de ska blancheras först – alltså ta en tur i kokande vatten. Grön sparris ska kokas 3 minuter och den vita ska skalas och sedan blancheras i 5-6 minuter.

Färsk svensk sparris har tyvärr en kort säsong. Den skördas under perioden april till juni.

Det kräver först och främst tålamod att odla egen sparris. Det tar nämligen vanligtvis upp till 3 år innan du kan skörda de första. Miniguide till sparrisodling:

• Välj ett ljust ställe i trädgården, i lä.
• Jorden ska vara lös, helt fri från ogräs och helst ha ett pH-värde på cirka 7,5. Tillsätt ev lite kalk för att uppnå detta.
• Sätt sparrisplantorna i april, i rader som är cirka 30 cm breda och 20 cm djupa. Det ska vara 100-120 cm mellan raderna.
• Bred ut plantornas rötter åt sidan och låt det vara cirka en halvmeters avstånd mellan plantorna.
• Fyll på med jord, täck med barkflis och vattna rikligt i början. Vattna sedan bara under torra perioder.
• Bind ev upp höga plantor eftersom de annars lätt kan gå av vid jordy- tan.
• De första åren behöver du ge plantorna tid för att etablera sig. Varje höst ska du ta bort de döda bladen.
• Det tredje året, när dina sparrisplantor är cirka 15 cm höga är de äntli- gen redo att skördas – och ätas!

Grön sparris kan ätas rå, t ex i sallader, men den vita behöver en tur i kastrullen.

Fisk passar superbra tillsammans med färsk sparris – kanske för att de båda har en väldigt mild smak. Testa t ex kokt grön och vit sparris tillsammans med en stekt och ångad fisk, räkor dill och dressing. Eller som här, där ugnsbakad lax får sällskap av spenatpesto och grönsakspasta i form av squash, rädisor och sparris i tunna strimlor.

Framförallt grön sparris är gott i sallad, där de både ger god smak och är vackert. Den gröna kan du antingen använda rå eller efter ett snabbt uppkok på 1 minut. Sparris passar bra till räkor, t ex i en sallad med matvete, vinägrett och massor av dill i en tonfisksallad med tomater, fullkornspastaskruvar, rödlök och kokt ägg. Eller som här tillsammans med edamamebönor, gröna linser, jordgubbar, mozzarella och senapsdressing. Det är faktiskt svårt att välja...

En hemgjord soppa med färsk sparris är en riktig vårdelikatess och kan inte jämföras med matbutikens färdiglagade soppor. Här får du vårt bästa recept på sparrissoppa:

Sparris innehåller det svavelhaltiga ämnet sparrissyra. När det bryts ner i kroppen bildas kemikalier som vissa personer upplever som illaluktande. Enligt forskning från Örebro Universitet är det bara fyra av tio personer som upplever att deras urin börjar lukta svavel när de har ätit sparris. Orsaken ligger i luktsinnet, som skiljer sig åt hos dem som känner lukten.