Melatonin är populärt – men vad är det bra för?

Du känner säkert någon som tar melatonin – användningen av det konstgjorda hormonet blir allt vanligare. Men vad gör det och vilka är biverkningarna? Vi har pratat med en sömnforskare.

Melatonin-tabletter på ljusblå bakgrund

MELATONIN kan man få utskrivet på recept, eller köpa receptfritt på apotek.

© iStock

Melatonin är ett hormon som du själv producerar. Men om du har hört talas om ämnet - och det har du säkert - är det förmodligen den konstgjorda formen som det talas om.

Melatonin finns också som läkemedel, och intresset för produkten har varit stort under de senaste åren.

Läs också: Hur mycket sömn behöver du?

Många förknippar melatonin med sömntabletter, men kan ett tillskott av hormonet förbättra din sömn? OCh vilka är dess biverkningar?

Vi ställde sömnforskaren Birgitte Rahbek Kornum 12 frågor om det populära hormonet.

1 Vad är melatonin?


Melatonin är ett hormon som du producerar i tallkottkörteln i din hjärna.

På baksidan av dina ögon finns celler som känner av ljus. De är kopplade till din inre klocka och deras signal hämmar utsöndringen av melatonin.

När dagsljuset försvinner och inget ljus längre kommer in i ögonen försvinner den hämmande signalen och tallkottkörteln får order om att frisätta hormonet i stället.

Det susar sedan ut i blodomloppet, där det sänder ett meddelande till hela din organism om att det är natt. Kroppen förbereder sig nu för att starta ”nattprogrammen”.

Läs även: Hur mycket djupsömn behöver du?

Illustration av ljus som kommer in i ögonen - melatonin

LJUS - från både solen och skärmar påverkar utsöndringen av melatonin. Tallkottkörteln utsöndrar hormonet när inget ljus kommer in i ögonen.

2 Melatonintabletter – vad är det bra för?


Vi producerar som sagt hormonet själva, men det finns också som läkemedel. De flesta tar det i tablettform.

Konstgjort melatonin verkar på samma sätt som den äkta varan: Det frisätts i blodomloppet, där det signalerar till kroppen att det är dags att sova.

Melatonin används främst för att behandla jetlag och sömnproblem av olika anledningar, t ex människor med ADHD och autism.

Läs också: Vitt brus och andra ljud att somna till

Vinjett av flygplan – melatonin
© iStock

Jetlag:

Att resa till en annan tidszon kan störa din inre klocka. Din kropp kan flytta den inre klockan ungefär en timme per dag, så om du reser genom flera tidszoner kan det ta flera dagar för din kropp att anpassa sig till dygnsrytmen på din destination.

Vissa människor tar melatonin för att hjälpa kroppen att snabbare synkronisera med den nya dygnsrytmen. När din kropp får hormonet vid en tidpunkt då den inte är van vid det kommer du sannolikt att uppleva att du blir sömnig.

Illustration av sömnlös person – melatonin
© iStock

Sömnproblem:

Många människor har svårt att somna och sover dåligt när de väl har somnat. Många förknippar melatonintabletter med bättre sömn, och intresset för hormonet är därför stort.

Men studier visar att det har mycket liten effekt på sömnproblem. Det har dock visat sig ha en liten positiv effekt på insomnandet. Studier har gjorts på äldre personer som visade att de somnade 3-12 minuter snabbare när de tog melatonin.

Illustration av ADHD – melatonin
© iStock

ADHD:

Personer med ADHD kan ha svårt att sova, så det har forskats mycket, på om hormonet kan spela en positiv roll för denna grupp. Deltagarna i försöken har främst varit barn.

Det verkar som om melatonin kan ha en gynnsam effekt. Rådgör med din läkare om du har ADHD och funderar på att ta ett tillskott.

Illustration av pusselbitar – autism – melatonin
© iStock

Autism:

En autismdiagnos kan också orsaka sömnproblem, och forskning har visat samma sak som för personer med ADHD: Melatonin kan ha en gynnsam effekt för vissa.

Återigen bör du rådgöra med din läkare om du har autism och överväger att ta ett melatonin.

3 Vem kan ha nytta av melatonin?


Det är mycket få människor som kommer att uppleva en gynnsam effekt av att ta hormontillskott. De allra flesta av oss producerar själva tillräckliga mängder av ämnet.

Men när vi blir äldre minskar vår naturliga produktion av melatonin, och vissa personer över 55 år som har svårt att sova kan därför ha nytta av att ta melatonin. Detta kommer dock att vara mycket få – enligt Birgitte Rahbek Kornum förmodligen cirka 1 av 20.

Läs också: Råd till personer som vaknar på natten och inte kan somna om

4 Hur fort verkar melatonin?


Melatonin finns i både snabbverkande och långsamt frisättande former.

Den förstnämnda absorberas snabbt av tarmarna, varefter det släpps ut i blodomloppet där det hör hemma. Denna typ av melatoninläkemedel bryts också snabbt ner av kroppen.

Långsamverkande läkemedel beter sig mer som naturligt melatonin och frisätts under flera timmar, så om du tenderar att vakna under natten kan det hjälpa dig att somna om.

Inget konstgjort läkemedel kan dock till 100 % efterlikna vår egen melatoninfabrik. Tallkottkörteln börjar frisätta hormonet tidigt på kvällen, sedan ökar produktionen för att nå en topp mitt i natten. Sedan sjunker den igen.

5 Hur mycket melatonin kan jag ta?


Det finns ingen anledning att ta en hög dos, eftersom högre dos inte är lika med större effekt när det gäller melatonin. Om du får mer än din kropp kan använda, kissar du bara ut det igen.

Runt 1 mg räcker för att ha effekt i kroppen. Men som nämnts ovan är effekten tveksam och i alla fall liten, men den blir inte större av att man tar en högre dos.

6 Vilka är biverkningarna av melatonin?


Flera studier har gjorts om användningen av det konstgjorda hormonet i upp till sex månader. De visar att biverkningarna kan omfatta huvudvärk och yrsel.

Huruvida det kan finnas andra allvarliga biverkningar av att ta melatonin under längre perioder har inte studerats grundligt, så det är inte känt i nuläget.

7 Är det säkert att ta melatonin?


Kortvarig användning av melatonin – upp till sex månader – orsakar sannolikt ingen skada. Det finns dock en brist på kunskap om vad melatonintabletter som tas under en längre tid gör med kroppen.

"Man kan inte säga att det ger några biverkningar att ta det under en längre tid, men man kan inte heller säga att det inte gör det. Vi vet inte om det är farligt, så man bör ta det kortvarigt och inte under flera år", säger Birgitte Rahbek Kornum.

DE LÅNGSIKTIGA EFFEKTERNA av melatonin är ännu inte känd. Du bör därför vara försiktig med att använda det i mer än sex månader.

8 Är melatonin ett sömnmedel?


Nej, melatonin är inte ett sömnmedel - det är ett dygnsrytmsreglerade hormon. Det signalerar till din kropp att det är natt.

Många människor kämpar med sömnen, så det kan vara frestande att ge läkemedlet ett försök. Men det kan finnas så många anledningar till att vi inte kan sova, och det är sällan brist på melatonin.

Om du till exempel är stressad, har snurrande tankar eller om ditt sovrum är för varmt, bryr sig din kropp inte om att du lägger till en extra signal nattetid.

9 Är det olagligt att köpa melatonin online?


Nej, det går att köpa melatonin på apotek online. Produkter som innehåller melatonin klassas som läkemedel i Sverige. Om du beställer melatonin från ett annat EU-land så får du bara beställa en produkt som är godkänd som läkemedel här. Du får inte ta in läkemedel från länder utanför EU per post.

Om du köper hormonet på nätet bör du använda extremt kritiska glasögon. Undersökningar av melatonin som köpts i USA (varifrån det inte får importeras per post) har visat att det faktiska innehållet av melatonin i många fall inte motsvarade det som angavs på produkten.

"Det varierar från hälften så mycket som det står på förpackningen till det kan vara över 400 gånger så mycket, man kan inte räkna med det. Det är inte reglerat alls", förklarar Birgitte Rahbek Kornum.

10 Finns det ett naturligt alternativ till melatonin?


Det är din inre klocka som styr utsöndringen av hormonet. Om du har rest över flera tidszoner och du lider av jetlag finns det tre sätt att få din dygnsrytm på rätt spår igen som inte involverar att ta melatonin.

Råden kan också hjälpa dem som har problem med dygnsrytmen av andra skäl.

3 tips för att reglera din dygnsrytm

Illustration av sol – melatonin
© iStock

Solljus är det som påverkar vår inre klocka mest. Om du ser till att få i dig mycket ljus, särskilt på morgonen, ger du din inre klocka de bästa förutsättningarna att synkronisera med jordens naturliga 24-timmarscykel.

Läs också: Funderar på att skaffa en ljusterapilampa

Illustration av mat – melatonin
© iStock

Måltider bör inte vara efter kl. 20.00. De processer som äger rum när vi äter är en del av dagen, så du vänder på dygnet om du går till kylskåpet på kvällen eller natten. Din ämnesomsättning är t.ex. inte inställd på att smälta maten vid den tiden.

Läs även: I FORMs måltidsplaner

Illustration av person som motionerar – melatonin
© iStock

Träning signalerar också dag till din kropp. Därför bör särskilt hård träning – precis som måltider – inte utföras efter kl. 20.00 om du har svårt att sova.

Läs också: Promenadprogram med ljudguide: Gå ner i vikt på 10 veckor

11 Kan melatonin bidra till viktminskning?


Det finns ett klart samband mellan mängden sömn och sömnkvaliteten och viktminskning i den meningen att det är lättare att gå ner i vikt om man får tillräckligt med sömn.

Om melatonin gör det lättare för dig att sova kan det spela en liten roll för viktminskningen. viktminskning. Det finns dock inga studier som visar att hormonet har en direkt effekt på din vikt.

Läs också: För lite sömn kan påverka din vikt

12 Har melatonin en gynnsam effekt på cancer?


Enligt Birgitte Rahbek Kornum har det gjorts studier där hormonet getts som tillägg till cellgiftsbehandling - och resultaten var positiva:

"Det finns solida studier som tyder på att melatonin kan hämma vissa typer av cancer när den väl är där."

Melatonin används dock ännu inte systematiskt vid cancerbehandling.

KÄLLA: Birgitte Rahbek Kornum, sömnforskare