Reumatism, artros och ledbesvär – så här reagerar din kropp

Ledsmärtor av så vanligt att det kallas en folksjukdom och så smärtsamt att det sätter stopp för de flesta planer. Som tur är kan artros och andra ledbesvär både lindras om du är drabbad och förebyggas om du vill undvika att få det.

Artros i fingrarna

TYP AV REUMATISM Det finns över 200 olika reumatismdiagnoser. Lär dig mer här.

© iStock

Vad är ledbesvär?

Cykelkedjan är en bra bild av vad artros och andra ledbesvär handlar om – och hur det känns.

Föreställ dig en gammal, rostig cykelkedja som kör runt på ett lika rostigt kugghjul. Båda delarna har en grov yta och därför är friktionen stor. Frånvaron av olja ökar motståndet mellan kedjan och drevet och med tiden kommer de att börja slita mot varandra.

För drabbade börjar ben skava mot ben i lederna och det blir med tiden mycket smärtsamt.

ledbesvär som en cykelkedja

LEDBESVÄR En cykelkedja är en målade bild av vad ledbesvär handlar om och hur de känns. Är den rostig eller väloljad?

Varför får man artros och andra ledbesvär?

För att förstå varför artros uppstår är det viktigt att förstå hur dina ben hänger ihop i lederna, och varför benen inte alltid skaver mot varandra – ditt skelett har åtgärdat problemet genom att förse dig med brosk.

Brosk är det som binder samman ditt skelett. Det är en slät, elastisk vävnadstyp som finns i ändarna på dina ben, där brosket säkerställer att dina ben, smärtfritt, kan mötas i lederna.

Du kan använda bilden av cykelkedjan från tidigare: – så länge kedjan är smord och drevet är rostfritt, funkar allt oklanderligt. Dessutom fungerar brosket också som skelettets stötdämpare, så att du inte skadar dig när du till exempel springer.

Brosk är alltså väldigt bra, men det har den nackdelen att vi inte producerar nytt efter puberteten.

Om det uppstår skador i brosket kan kroppen bilda broskvävnad, men det är inte riktigt samma sak och det är inte lika bra.

Och det är här smärtan uppstår. Lederna blir ömma och stela, och om ledvätskan samlas – vätska som normalt skulle ha absorberats av brosket som näring – börjar lederna att svälla.

Symptom – hur känns reumatiska ledbesvär?

  • Ledsmärtor, som pågår mer än i ett par veckor (eller som förvärras på några få dagar)
  • Kraftig smärta, som du inte finner en omedelbar förklaring till
  • Svullna, varma och ömma leder
  • Feber
  • Trötthet, trots att du sover bra

  • Viktnedgång, även om du äter bra

Kom ihåg att det är helt naturligt att ha ont i lederna då och då – speciellt om du har använt dem mycket. Men det ska inte hålla i sig under flera dagar

Hur många är drabbade av en reumatisk sjukdom?

Det är väldigt många som känner till hur ledsmärtor känns. Cirka en miljon människor i Sverige lever med en reumatisk sjukdom.

Reumatism är samlingsnamnet på en mängd olika sjukdomar som angriper de delar av kroppen som påverkar hur du rör dig, till exempel skelettet, lederna och musklerna.

Det finns omkring 80 olika reumatiska sjukdomar och även andra delar av kroppen, som kärl, bindväv och hjärta, kan drabbas.

Två av de vanligaste diagnoserna är ledgångsreumatism och artros. Ungefär var fjärde svensk från 45 år och uppåt drabbas av artros, och förekomsten ökar med åldern.

Siffran förväntas, enligt Reumatikerförbundet, att stiga i takt med att vi lever längre.

Flera orsaker och symptom

Det finns flera typer av sjukdomar där ditt brosk slits ner. Artros är en, men det finns också andra reumatiska sjukdomar som till exempel ledgångsreumatism, spondylit, gikt och psoriasisatrit.

Det kan finnas många orsaker till varför man får en reumatisk sjukdom men de uppstår ofta som ett resultat av en inflammation. Inflammationen kan i sin tur vara orsakad av autoimmunitet som orsakas av att vårt immunförsvar reagerar och beter sig felaktigt. Antikroppar som ska skydda mot infektioner kan istället skada till exempel nerverna genom att de vänder sig mot den egna kroppen och förvandlas från vänner till fiender. Exakt varför en autoimmunitet uppstår är oklart. Ärftlighet är en förklaring, men inte den enda. Man vet att en infektion kan utlösa en autoimmun sjukdom eller livsstilsfaktorer som rökning.

Artros kan förekomma i samtliga kroppens leder där det finns brosk. Sjukdomen drabbar inte bara äldre utan kan även drabba dig som tränar väldigt intensivt eller har ett tungt fysiskt arbete. Eftersom brosket inte återbildas är det också en sjukdom som blir vanligare i takt med att vi lever längre, och evolutionen har inte hängt med

Artros och ledgångsreumatism

REUMATISM Artros och ledgångsreumatism ger liknande symptom, men orsakerna är olika, som du ser i bilden.

© iStock

Både artros och de andra reumatiska sjukdomarna är komplicerade och kan komma i olika typer och vara olika besvärliga. Till exempel kan en person ha extremt utslitna leder när man tittar på ett röntgenfoto, men ändå inte känna någon särskild smärta, medan en annan kan se nästan normal ut i röntgenrummet och ändå ha enorm smärta.

Smärta i kombination med inflammation gör det svårt att röra sig som vanligt. Det är då lätt att du förlorar muskelstyrka, rörlighet och balans. Men trots smärtan är det inte skadligt att röra sig utan tvärtom mycket bra för att hålla igång kroppen. Det gäller såväl artros som andra reumatiska sjukdomar. Vid atros är det inte ovanligt att du blir ordinerad fysisk aktivitet på recept. Det är nämligen en ny vedertagen behandlingsmetod vid artros.

Hur kan man behandla ledbesvär?

Det är lätt att bli rädd när det gör ont, en naturlig och sund reaktion eftersom man tänker att skadan blir värre. Men det ska mycket till för att skada sina leder genom att röra på sig. Fortsätt att vara aktiv även om det gör ont. Du kan ta hjälp av smärtstillande medicin. Det gäller om du är frisk i övrigt. Äter du andra mediciner ska du samråda med din läkare.

Men motion kan spela en dubbel roll för många som lider av reumatism. Därför är det viktigt att hitta en motionsform som tar hänsyn till – men ändå stärker – den utsatta leden. Om du till exempel har ledsmärtor i knäet är löpning ett dåligt alternativ, för då belastas knäet med en kraft motsvarande tre gånger din kroppsvikt. Och lider du av smärtor i armbågen så är racketsporter ingen bra idé. På kommande sidor har vi tips på motionsformer som brukar fungera.

Hur undviker man ledsmärtor?

Det finns inget recept på hur man undgår ledsmärtor, artros eller några andra reumatiska sjukdomar. Men det finns några riskfaktorer som du kan undvika och minimera.

Vid artros handlar det om att leva sunt genom att äta bra kost, se till att ha ergonimiska arbetställningar, vara fysiskt aktiv och i största möjliga mån undvika träningsskador. Det är de fyra faktorer man själv kan påverka för att bidra negativt och positivt till atros. Men samtidigt finns det en grad av ärftlighet med i ekvationen, som vetenskapen inte riktigt fått grepp om än.

För övriga reumatiska sjukdomar är riskfaktorerna inte lika väl kartlagda, men man vet att rökning ökar risken för ledgångsreumatism. Man förmodar också att det finns en koppling mellan andra aspekter av ens livsstil och ledgångsreumatism, även om man inte vet det säkert. Läkare råder ofta personer med reumatiska sjukdomar att leva så hälsosamt som möjligt, och följa de officiella råden gällande kost och motion.

Vad kan jag träna med artros?

För många kommer artros, vid någon tidpunkt, innebära att man måste hitta en ny träningsform som kan komplettera ett eventuellt rehabiliteringsprogram, som vanligtvis består av skräddarsydd styrketräning.

Vad som funkar är individuellt, men vi samlat några träningtips för artrosdrabbade

Yoga med artros

YOGA MED ARTROS Det är lätt att anpassa yoga till individens behov och skador, därför är den en bra sport för dig med artros.

© wichmann+bendtsen
Kvinna tränar TRX

TRX MED ARTROS TRX är bra tränings för många artrosformer. Du hittar TRX-pass hos ditt lokala gym.

© iStock

Hur ont får det göra när du tränar med ledbesvär?

Det kan absolut uppstå en viss smärta efter träning, men den ska vara övergående.

FAQ – ARTROS

Artros är i många fall en naturlig konsekvens av att vi har förlängt vår förväntade levnadsålder så snabbt att evolutionen inte har hunnit följa med.

Vad är artros?

Artros resulterar i för lite brosk mellan lederna, vilket har försvunnit efter överbelastning. Bristen på brosk orsakar nedsatt rörlighet och smärta i lederna, vilket kan leda till att de blir både ömma, stela och svullna. Artros är vanligast i tumme, stortå, höft och knä, men kan förekomma i alla leder.

Vem får artros?

Ju äldre du blir, desto större är risken för att utveckla artros, men artros kan även drabba yngre människor. Dessutom får fler kvinnor än män artros.

Hur behandlar man artros?

Artros är en kronisk sjukdom, så fokus för behandlingen är alltid symptomlindring. Ofta kommer du att behandlas med vanliga smärtstillande medel som ibuprofen eller paracetamol. I svåra fall kan leden opereras och ersättas med en konstgjord. Det är vanligast med operation på knän och höfter.

Vad kan jag själv göra för att undvika artros?

Du kan inte återfå brosket, men en aktiv livsstil och en normal vikt är viktiga faktorer för hur allvarliga symptomen upplevs.

Riskfaktorer for artros

  • Övervikt: Den ökade risken för artros har inte bara att göra med att överviktiga har extra kilon som belastar lederna. Överviktiga personer har också en ökad risk för att utveckla artros i fingerleden, tåleden och andra leder som inte utsätts för extra belastning.

  • Enformiga arbetsställningar: En bra kroppshållning rekommenderas eftersom man vet att monoton hållning och icke ergonomiska lyft kan bidra negativt till utvecklingen av artros. Till exempel är bönder, golvläggare och elit- idrottare överrepresenterade i statistiken.

  • Inaktivitet: Man kan lätt tro att en person med artros slitit ut lederna genom att röra på sig för mycket, men så är inte fallet. Faktiskt är det så att inaktivitet ökar risken för artros. Starka muskler hjälper nämligen till med att dra en del av det lass som annars läggs på lederna.

  • Gamla skador: Träning är bra, men träningsskador är skräp. Om du har haft en trasig fotled, ett dålig ligament eller en besvärlig menisk i din ungdom kan skadan komma tillbaka som artros 10, 20 och 30 år senare.

FAQ –LEDGÅNGSREUMATISM

De reumatiska sjukdomarna som ledgångsreumatism är varken en konsekvens av ålder eller belastning utan en autoimmun sjukdom där ditt immunförsvar angriper friska celler i lederna och orsakar en inflammation. Inflammationen angriper först den hinna som producerar ledvätska, men med tiden bryts även brosket ner. Man vet inte med säkerhet varför sjukdomen uppstår, men man vet att ledgångsreumatism har existerat lika länge som människan. Man har hittat skelett med ledgångsreumatism-liknande skador som är flera tusen år gamla.

Vad är ledgångsreumatism?

Ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom där immunsystemet har gått vilse och anser att det borde attackera friska celler i lederna. Det orsakar svullna, ömma leder och i vissa fall också feber och en enorm trötthet.

Vem får ledgångsreumatism?

I Sverige uppskattas att ungefär 5–7 personer av 1000 invånare, och risken att insjukna varierar mellan könen och kan bli upp till fem gånger högre hos kvinnor jämfört med män som är 50 år eller äldre.

Hur behandlar man ledgångsreumatism?

Precis som artros är ledgångsreumatism en kronisk sjukdom, så du kan inte helt stoppa immunsystemet från att attackera de friska lederna, men du kan ofta behandla symtomen. Det finns mediciner som kan hämma den del av immunsystemet som attackerar lederna. Ungefär hälften av alla patienter som behandlas upplever att smärtan är borta inom ett år.

Vad kan jag göra själv?

Även här är träning bra, eftersom muskler kan avlasta lederna. En fysioterapeut kan hjälpa dig med ett passande träningsprogram. Vissa studier har också indikerat att medelhavskost – rik på antioxidanter och fet fisk – kan ha effekt på stelhet i leder. Men rådgör alltid med en läkare.

Riskfaktorer för ledgångsreumatism

  • Rökning: Det är väldokumenterat att rökning ökar risken för ledgångsreumatism, och risken förblir förhöjd flera år efter att man slutat röka. Forskning visar även att standardbehandlingen vid reumatiska sjukdomar ger upp till 50 procent sämre effekt om man röker.

Misstänkta riskfaktorer ledgångsreumatism

  • Tandköttsinflammation: Några studier tyder på att tandköttsinflammation kan vara en utlösande faktor för ledgångsreumatism. Dessutom har kinesisk forskning visat att det finns en koppling mellan obehandlad tandköttsinflammation och en dålig effekt av behandling mot ledgångsreumatism.

  • Övervikt: En del forskning har hittat samband mellan övervikt och ledgångsreumatism. Hur och på vilket sätt övervikt kan vara en utlösande faktor för ledgångsreumatism är dock inte dokumenterat

*Källa: Johan Riisgaard Laursen, fysioterapeut*