Svävar du på rosa moln, eller befinner du dig just nu långt nere i källaren? Oavsett ditt sinnestillstånd verkar vi kunna hitta en del av förklaringen till det i dina tarmar. Här bor det nämligen massor av bakterier som påverkar allt från ditt humör till din sömn och ditt minne.
Du känner säkerligen igen det allt för väl. Fjärilarna i magen när du väntar på någon du tycker om, eller det bubbliga magkaos som kan uppstå inför en viktig tenta. Ditt sinnestillstånd påverkar dina tarmar. Det är inte hokus pokus. I den främre delen av din hjärna sitter nämligen ett område som heter hypotalamus, som påverkar din binjurebark på ett sätt som får hela din kropp – inklusive magen – till att gå in i alarmberedskap.
Men det funkar också åt det andra hållet. Och nu blir det krångligare. Forskning tyder nämligen på att bakterier i din tarm konstant hjärntvättar dig. Via ämnesomsättningsprodukter och signalämnen som serotonin och dopamin skickar tarmbakterierna meddelanden från nervsystemet i tarmen till kommandocentralen i hjärnan. Är bakterierna i balans, sover, minns och har du det bra. Men kommer bakteriesammansättningen i obalans så att det till exempel skapas en inflammation, störs hjärnans normala processer och ditt sinnestillstånd, vilket kan leda till allt från Alzheimers till depression.
För att förstå vad det är som sker, rent konkret, har vi pratat med Oluf Borbye Pedersen. Han är doktor i molekylärbiologi och arbetar som professor på Novo Nordisk Fondens Metabolismecenter vid Köpenhamns Universitet, där han leder forskningen i tarmbakteriernas arvsmassa.
Precis som att vi vet att mag- och tarmsjukdomar ofta går hand i hand med till exempel ångest och depression, kan forskarna se att människor med psykiska och neurologiska sjukdomar – allt från ångest till demens – faktiskt har en annan bakteriesammansättning i tarmen än friska människor.
Frågan är förstås, om den annorlunda sammansättningen av tarmbakterier är en orsak till, eller en konsekvens av, de olika psykiska tillstånden. Det vet ingen med säkerhet. Men mycket tyder på att tarmbakterierna i alla fall har ett finger med i spelet, enligt Oluf Borbye Pedersen.
Det syns tydligt hos möss. Uppseendeväckande försök visar nämligen på att forskarna kan göra möss ängsliga, aggressiva, depressiva, nyfikna eller öka deras inlärningsförmåga. Kort sagt: De kan manipulera mössens identitet – bara genom att ändra sammansättningen på deras tarmbakterier. Det finns alltså med säkerhet ett samband mellan sammansättningen av tarmbakterier och det psykiska tillståndet hos möss. Men vad gäller för oss utan svans?
“När vi tar avföring från schizofrena människor – inte möss utan människor – och ger det till bakteriefria möss, blir de underliga. De blir till exempel överdrivet rädda för höga ljud och isolerar sig, genom röntgen kan vi se att signalämnena i deras hjärnor har kommit helt ur balans”, förklarar Oluf Borbye Pedersen. Det samma ser man hos gnagare som får tarmbakterier från gravt deprimerade: “De gör helt enkelt inget annat än att sitta helt stilla i sin bur”, fortsätter Oluf Borbye Pedersen. Det är alltså väldigt mycket som tyder på att när bakterierna i din tarm kommer ur balans, så triggas din genetiska sårbarhet, till exempel din tendens att utveckla depression.
Kan man då inte bara ger psykiskt sjuka tarmbakterier från friska människor – och på så sätt bota dem på ett enkelt sätt? Redan idag har läkarna nått stor framgång med att bota patienter med livshotande diarréer, orsakade av bakterier, med hjälp av avföringstransplantation. Läkarna överför avföring från en frisk människa till den sjuka människans tarm. Så varför inte bara använda den metoden vid till exempel depression, stress eller demens? Det har man faktiskt testat. Dessvärre utan samma framgång. Forskarnas teori är, enligt Oluf Borbye Pedersen, att många av de kroniska sjukdomarna är så komplexa att det – precis som vid organdonation – skulle kräva att avföringen passar just dig, för att de nya bakterierna ska kunna överleva i din tarm.
LÄS OCKSA: Endometrios: Ont i underlivet
Frysa in avföring På sikt kan det kanske bli en lösning att vi, medan vi fortfarande är friska, fryser ner vår egen avföring till minus 80 grader, och bevarar den i en biobank så vi senare kan tina den och använda den om vi utvecklar en allvarlig kronisk sjukdom. Vår egen avföring stöts nämligen inte bort av immunförsvaret. Något liknande har man testat med afrikansk killifisk. Här gav forskarna avföring från unga fiskar till fiskar som snart skulle dö.
“De gamla fiskarna levde inte bara längre, de simmade runt i akvariet och uppförde sig som spralliga tonåringar”, säger Oluf Borbye Pedersen. Det är dock långt från killifisk till människor, så tills vidare är den enda säkra metoden att ändra sammansättningen av dina tarmbakterier att ändra din livsstil.
Då är det kanske bara att ta ett tillskott med goda probiotiska bakterier, så att vi får fler av dem? Nja, riktigt så enkelt är det uppenbarligen inte. Forskarna har nämligen frångått att vissa bakterier skulle vara läkande och andra skurkar, för det är individuellt hur bakterierna fungerar, och det hänger också ihop med samspelet med de bakterier som redan finns i tarmen.
“Marknaden med probiotiska tillskott är helt okontrollerad, och du riskerar att sätta din bakteriebalans ur spel på ett olämpligt sätt”, förklarar Oluf Borbye Pedersen.
Något han däremot vill rekommendera är att du ändrar din bakteriesammansättning genom den mat du äter. Receptet är grönt – du får det här nedan. God matsmältning!
En hjärna som tänker tankar, och en tarm som transporterar mat. Många av oss tänker nog fortfarande att organen funkar mer eller mindre var för sig, men forskningen pekar mer och mer i riktningen åt att vi är en superorganism, där allt hänger ihop. Hjärnan pratar med tarmen, och tarmbakterierna är som en liten kemifabrik som producerar molekyler och signalämnen som påverkar hela din kropp – även din hjärna.
Läs också: Moodtracking – så här kommer du igång
När du är nervös skickas signaler från hypotalamus i din hjärna till binjurebarken, som reagerar genom att frigöra hormoner som kortisol och adrenalin, vilket påverkar cellerna och bakterierna i din tarm, så du t ex får diarré.
Läs också: Depression, ångest och tarmbakterier
Redan när du föds har din genetik, din mammas kost under graviditeten och sättet du föddes på, påverkat din sammansättning av tarmbakterier. Och det kommer förmodligen ta ytterligare flera år av forskning, innan vi vet precis hur den optimala tarmbakteriesammansättningen ser ut, och hur vi bäst vidhåller den. Men här får du de bästa tipsen på hur du kan äta dig till fler hälsofrämjande bakterier i tarmen. Förbered dig på att bli positivt överraskad!