Leende kvinnor på löpband – förebygg stroke med motion
Motion förebygger stroke

Om du motionerar minskar du risken väsentligt för hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Och om du ändå skulle drabbas av stroke, återhämtar du dig bättre och snabbare än icke-motionärer.

© Jakob Helbig

8 viktiga frågor om stroke

Förlamning, talsvårigheter och minnessvikt. Stroke omfattar flera typer av skador som uppstår när blodomloppet i hjärnan får problem. De två vanligaste är hjärnblödning och blodpropp i hjärnan, som båda kan ge bestående men för den drabbade, bland annat talsvårigheter. Du kan lyckligtvis själv göra mycket för att inte bli en del av statistiken.

3 juni 2019 av Niels Halfdan Hansen

Tre personer i timmen

får stroke i Sverige.


Vad är en stroke?

Din hjärna är full av ett finmaskigt och förgrenat nätverk av blodkärl som levererar syre och näring till dina hjärnceller. Systemet är helt oumbärligt och om det går sönder får det mycket allvarliga konsekvenser. Det händer mycket ofta vid det som läkarna kallar ett slaganfall – en stroke

En stroke förstör ofta en större eller mindre del av hjärnan eftersom en grupp av hjärnceller dör. Resultatet kan vara en permanent förlust av till exempel din förmåga att läsa eller att tala.

Vilka är symptomen på stroke?

Symptomen på stroke uppstår sekunder efter blödningen eller blodproppen

Ofta visar sig en stroke uteslutande som problem på ena sidan av kroppen, till exempel förlamning av ena sidan av ansiktet eller brist på kontroll över ett ben eller en arm. 

Du kan också uppleva talrubbningar eller yrsel.

Stroke beror på en blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning
Stroke beror på en blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning

85 % av alla slaganfall beror på blodproppar.
15 % av alla slaganfall beror på blödningar.

Hur uppstår stroke?

Stroke orsakas av två olika typer av skador på hjärnans blodomlopp – antingen en blodpropp i hjärnan eller hjärnblödning. 

Symptomen på de två sjukdomarna liknar varandra till förväxling, men de ska behandlas på olika sätt. Det är därför viktigt att läkarna fastslår vad du har drabbats av innan behandlingen sätts in.

Vid en blodpropp stoppas blod­genomströmningen i ett blodkärl så att blodtillförseln till en del av hjärnan upphör. Hjärncellerna i den drabbade delen dör därefter på grund av brist på syre och näring.

Vid en hjärnblödning går det hål på ett blodkärl, ungefär som när vi skär oss i ett finger. Det får blod att strömma ut i hjärnvävnaden, vilket orsakar en blodansamling. Hjärncellerna där blodansamlingen finns dör.

Hur många drabbas av stroke?

28 000 drabbas varje år av en stroke. Det motsvarar att var sjätte svensk drabbas av en eller flera slaganfall någon gång i livet. 

Två tredjedelar av dem som drabbas är över 65 år. Kvinnor har lägre risk att drabbas av stroke än män, men eftersom kvinnor i genomsnitt lever cirka fyra år längre än män drabbas ändå flest kvinnor. 

Kvinnors lägre risk är sannolikt förknippad med att de är lite bättre på att undvika de olika riskfaktorerna.

Vad kan jag göra för att minska skadorna vid en stroke?

Skadorna efter en stroke blir värre ju längre tid som går. Det enda och viktigaste du själv kan göra är därför att omedelbart ringa 112 och be om en ambulans när symptomen visar sig. 

När medicin ges inom de första timmarna efter en stroke är det betydligt större chans att rädda de delar av hjärnan som inte är direkt drabbade. 

Behandlingen består av att en läkare ordinerar medicin som antingen löser upp blodproppen eller stoppar blödningen, men det kräver att den exakta orsaken till en stroke först konstateras, till exempel med en skanning. 

Varför får man stroke?

Till viss del kan det bero på genetiska förhållanden som du inte kan göra något åt. Exempelvis ökar risken om någon i din närmaste familj drabbats eller om du lider av typ 1-diabetes. 

Missbildade eller känsliga blodkärl i hjärnvävnaden kan också utgöra en risk. 

Många olika riskfaktorer kan du dock själv påverka. Risken ökar till exempel om du har högt kolesterolvärde, högt blodtryck, typ 2-diabetes, är överviktig, röker, har åderförkalkning eller dricker mycket alkohol. 

Tillskott av östrogen, som i p-piller, kan också öka risken så om du vet att det finns stroke i släkten kan du överväga en annan form av preventivmedel. 

Kan jag överleva en stroke?

Över 85 procent överlever en stroke. Hälften får dock bestående men och hälften av patienterna i den gruppen behöver hjälp i vardagen efter att ha drabbats. 

Det är ett hårt jobb att återvinna förlorade förmågor och tyvärr är det inte alltid möjligt att göra det. Det bästa är att komma igång med träningen så snabbt som möjligt.

Kost – fisk, fullkorn, frukt och grönsaker – som skyddar mot stroke
Ät fisk, fullkorn, frukt och grönsaker mot stroke

Följ minst fyra av kostråden här under, om du vill minska risken för att drabbas av stroke.

© iStock

Hur förebygger jag stroke?

Faktiskt kan 90 procent av alla stroke förebyggas och här finns mycket att göra, visar en stor internationell studie. 

Råden lyder: Ät hälsosamt, motionera, dra ned på rökning och alkohol och gå varje år på en hälsokontroll där du kan få en status på hur det ser ut med ditt blodtryck, ditt kolesterolvärde och din vikt. 

GUIDE: Så använder du en blodtrycksmätare hemma

Här under kan du se vad du ska lägga på din tallrik för att förebygga stroke i så stor utsträckning som möjligt. 

Se också till att vara aktiv – motion sänker både kolesterolvärdet och blodtrycket samt minskar överflödiga kilon. Om skadan ändå skulle ske så visar studier att patienter som är i god form typiskt upplever mildare former av stroke samt att de hämtar sig snabbare och bättre efteråt.

Forskare har undersökt hur de officiella kostråden hänger ihop med stroke. De har kommit fram till att om du följer minst fyra av råden nedan kan du minska risken att drabbas:

6 kostråd mot stroke:


  • Ät fisk – minst 350 gram i veckan, varav 200 gram fet fisk, som lax

  • Ät frukt och grönsaker – minst 600 gram om dagen
  • Välj fullkorn – minst 75 gram om dagen
  • Välj magert kött och ät max 500 gram rött eller bearbetat kött i veckan
  • Ät mindre mättat fett
  • Ät mindre socker


Källa: Hjernesagen.dk m fl

Nå ditt mål 2020

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar