Du känner säkert igen känslan av att svälja taggtråd, men hur vet du om du har halsfluss? Och hur lindrar du smärtorna? Vi hjälper dig att tolka dina symptom och lindra din onda hals.
HALSFLUSS Antibiotika kan bota halsfluss på grund av bakterier men inte när orsaken är virus. Varmt te kan dock lindra det onda.
Problem att svälja, svullna halsmandlar och feber. Varje år söker närmare en miljon svenskar läkare på grund av halsont, och vinterhalvåret är högsäsong för ont i halsen. Men varför är det så och hur vet du om du har halsfluss? Få svar på alla dina frågor om halsfluss och få råd om hur du lindrar det onda.
Halsfluss är en infektion i mandlarna och i den omkringliggande vävnaden i svalget, som i de flesta fall beror på virus. I mindre än 1/3 av fallen beror halsfluss på bakterier, vanligen streptokocker.
I verkligheten är statistiken dock något mer brokig. De som diagnosticeras med en bakteriell infektion, kan ha haft en (oupptäckt) virusinfektion innan. Virusinfektioner i slemhinnorna gör dem nämligen mer sårbara för bakteriella infektioner.
När man har inflammationer i kroppen så innebär det generellt att en rad biologiska signalämnen frigörs, vilket gör nerverna känsligare så att du reagerar kraftigare på smärtsignaler. När du har halsfluss gör det ont när du sväljer och din hals blir irriterad.
Halsfluss beror antingen på virus eller bakterier, som tränger in i slemhinnorna i svalget och gör dem inflammerade. Gemensamt för virus och bakterier är att de smittar från person till person – antingen via luften eller vid direkt eller indirekt kontakt.
Vid hosta, nysningar eller bara genom att prata avger vi alla aerosoler, det vill säga pyttesmå partiklar, som kan hålla sig svävande i luften, och i dessa partiklar kan det både finnas virus och bakterier. Du kan alltså bli smittad med halsfluss om du står bredvid någon som hostar, men du kan också få halsfluss genom att ta någon som är sjuk i handen. Dessutom kan du bli smittad om du t ex rör vid ett handtag eller ett trappräcke som en smittad person har rört vid.
Det är svårt att säga hur länge halsfluss smittar, och man vet inte heller om smittoperioden är längre för bakterie- respektive virus-halsfluss. Man vet dock at smittorisken är som störst när du är som sjukast, så stanna hemma i sängen när du är sjuk.
Symptomen på halsfluss – och hur intensiva de upplevs – kan variera beroende på om det är bakterier eller virus som har orsakat infektionen. Även om en del av symptomen överlappar har du sällan lika allvarliga symptom vid virus-halsfluss som vid bakteriella infektioner.
Endast symptomen kan inte säga vilken typ av halsfluss du har, men de kan ge en fingervisning. Här under kan du se vad som skiljer de olika formerna av halsfluss åt.
Ja, om din halsfluss beror på virus har du sällan feber, och om du har feber är den sällan över 38°C.
LÄS OCKSÅ: 12 frågor om feber
Nej, för ont i halsen kan också förekomma vid andra luftvägsinfektioner. Även om vanlig förkylning inte ger halsfluss, kan slemhinnorna i halsen bli infekterade vid allvarligare förkylningar samt vid influensa. Dessutom kan ont i halsen och beläggningar på mandlarna också vara ett tecken på körtelfeber. I sällsynta fall kan en bakteriell halsfluss även leda till komplikationer i form av scharlakansfeber eller halsbölder.
EN TOPSNING KAN VISA OM DU HAR BAKTERIEHALSFLUSS Om du har haft feber och ont i halsen i flera dagar, gå då till läkare och ta reda på om du har halsfluss.
Det kan vara vanskligt att själv avgöra om du har halsfluss. Även erfarna läkare har ibland svårt att ställa diagnos uteslutande på vilka symptom du har. Symptomen på virus- och bakteriehalsfluss överlappar nämligen en del, liksom ont i halsen också kan vara tecken på andra sjukdomar.
Utgångspunkten är att söka läkare om du har haft mycket ont i halsen i flera dagar, och särskilt om du har feber. Förutom att titta i halsen, topsar läkaren vanligen dig i halsen för att se om du behöver antibiotika. Har du bara mindre besvär och endast lite feber (upp till 38 grader) är det bättre att vänta lite, för då har du förmodligen en virus-halsfluss, och då kan doktorn ändå inte göra något.
Hur snabbt du ska reagera på dina symptom beror dock också på om du generellt är frisk och pigg. Lider du t ex av KOL bör du söka läkare så fort som möjligt, då infektioner i halsen kan sprida sig till lungorna och generellt förvärra symptomen i luftvägarna.
• om du har haft mycket ont i halsen i flera dagar, och speciellt om du har feber.
• om du inte blir bättre efter tre dagar. Känner du dig mycket medtagen kan det dock vara bra att ta kontakt med läkare innan det har gått tre dagar.
• om det inte är bättre efter 3–5 dagars antibiotikabehandling för halsfluss, och speciellt om halssmärtorna blir värre på ena sidan, och du får svårt att gapa helt. Då kan det vara ett tecken på att halsflussen har utvecklats till en böld i halsen.
När du har fått halsfluss tar det cirka tre till sju dagar att bli bra, oavsett om det är virus eller bakterier som ligger bakom infektionen. Vid antibiotikabehandling kan sjukdomsperioden vanligen kortas med en halv till en hel dag.
Det är svårt att veta exakt varför det är så, men förklaringen kan finnas i vårt klimat. De kyliga temperaturerna på våra breddgrader på vintern, ger nämligen olika virus och bakterier, som orsakar halsfluss, goda förutsättningar för att överleva. Samtidigt har vi en tendens att dra oss inomhus och umgås mer nära varandra i takt med att det blir kallare utomhus. Vi glömmer också att vädra ut regelbundet, vilket allt sammantaget ökar risken för smitta.
UNDVIK ATT SMITTA MED HALSFLUSS Hosta och nys alltid i armvecket – så undviker du så mycket som möjligt att smitta andra med halsfluss.
Generellt finns det inga mirakelmedel mot halsont när du väl är drabbad, men det finns flera saker du kan göra för att hålla dig undan från virus och bakterier.
Varje gång någon hostar, nyser eller bara pratar, friges så kallade aerosoler, det vill säga pyttesmå partiklar som kan hålla sig svävande i luften, och i dessa partiklar kan det både finnas virus och bakterier, som kan orsaka halsfluss. Se därför till att hålla avstånd till personer som är sjuka. Det är nämligen när vi är som sjukast som vi smittar som mest.
Hosta eller nys ner i armvecket eller i en pappersnäsduk, då det minskar spridningen av virus och bakterier. Och kom ihåg att tvätta händerna om du råkar nysa i handflatan.
Om du generellt äter sunt och varierat, motionerar regelbundet och stressar minimalt, kommer ditt immunförsvar att vara starkare. Du kan ändå riskera att bli sjuk, men det kan hjälpa dig att bli frisk snabbare och göra att du känner dig mindre sjuk under tiden.
Du kan minska risken att få halsfluss genom att undvika de virus och bakterier som kan ge halsfluss i munnen eller i näsan. Det gör du genom att tvätta händerna ofta och undvika att röra dig själv i ansiktet. Speciellt om du har rört vid ett handtag eller trappräcke, som många människor rör vid.
Forskning tyder på att immunförsvaret försvagas en aning om du är kall på utsidan, t ex om du är kall om fötterna. Det är dock ingen garanti för att inte bli sjuk även om du packar in dig i en fleecetröja och ullstrumpor. När du väl har blivit infekterad med virus eller bakterier, spelar det ingen större roll vad du har på dig.
Virus kan hänga kvar i luften länge efter att det har frigetts, speciellt om det är kallt och fuktigt. Vill du undvika att smittas av halsfluss är det därför bra att regelbundet vädra ut och därmed minska luftfuktigheten, då det ger viruspartiklarna dåliga förutsättningar för att överleva. Dammsuga ev också så att partiklarna inte kan gömma sig i dammet.
LINDRA DIN HALSFLUSS Ta udden av obehaget vid halsfluss med vila, varma drycker, sugtabletter och febersänkande medicin.
Halsfluss som beror på virus kan inte behandlas, men om din läkare har upptäckt streptokocker i halsen med hjälp av topsning, kan du få antibiotika utskriven. Penicillinets effekt på symptomen och hur länge du är sjuk är inte så stor, men medicinen minskar smittorisken.
Förutom antibiotika mot bakteriehalsfluss kan halsont inte behandlas, och när du väl är drabbad är det bara att vänta tills du blir frisk igen. Det finns dock en rad husmorsknep som kan lindra. Lär dig mer om dem här under.
En gammal huskur är att lindra halsont genom att dricka något varmt. Det är en sanning med modifikation, men varma drycker kan lindra obehaget och göra att du känner dig lite bättre. Väljer du te, får du samtidigt lite antioxidanter som är bra för ditt immunförsvar. Lägg gärna lite honung i teet, då det potentiellt kan verka bakteriedödande, även om effekten är minimal. Alternativt lite rom, då alkoholen har en bedövande och avslappnande effekt, som minskar irritationen.
LÄS OCKSÅ: Så gör du din egen ingefärsshot och ingefärste
För att göra det lättare att svälja kan du äta sugtabletter med lokalbedövande ämnen under en kortare period, vilket kan bedöva slemhinnorna en aning. Tabletterna kan du köpa receptfritt på apoteket.
Har du feber kan du ta vanlig, receptfri, febernedsättande medicin, t ex paracetamol, upp till tre till fyra gånger per dygn för att inte bli överhettad – särskilt för mindre barn är detta en risk. Kom dock ihåg att justera dosen! Medicinen kan samtidigt lindra din halsfluss.
Har du fått mandlarna bortopererade som barn, kommer du säkert ihåg att du fick äta så mycket glass du ville efteråt. Kylan i glassen kan nämligen ha en lindrande effekt på smärtor i halsen. Har du halsfluss, skadar det därför inte att skämma bort halsen och dig själv med ett par kulor av din favoritglass.
Så länge du är sjuk är det viktigt att du får vila ordentligt så att kroppen får lov att återhämta sig. Tumregeln är att stanna hemma så länge du har feber, och gärna en dag extra för att verkligen vara frisk igen.
Källa: Allan Randrup Thomsen, professor vid institutet för immunologi och mikrobiologi vid Köpenhamns universitet