Har vintern gjort dig sjuk med snuva och hosta, blir du mer mottaglig för virus och bakterier som kan ge lunginflammation. Men hur vet du om du är drabbad? Vi hjälper dig att tolka dina symptom.
LUNGINFLAMMATION Känner du dig svag och oförmögen att gå till jobbet, är det viktigt att du låter kroppen vila och återfå sina krafter.
Kan jag höra på min hosta om jag har lunginflammation? Kan jag ha lunginflammation även om jag inte har feber? Och när ska jag söka läkare? Frågorna om den lömska sjukdomen är många, för symptomen kan lätt förväxlas med andra vinterplågor så som influensa och förkylning. Vi har tittat närmare på lunginflammation.
Lunginflammation är inflammation i lungvävnaden som i de flesta fall beror på bakterier. Endast 5–15 procent av alla fall beror på virus.
När lungvävnaden blir inflammerad blir lungornas små luftblåsor fyllda med vätska och slem. Det försämrar lungornas förmåga att transportera syre, vilket visar sig i form av andnöd och slemhosta, eftersom lungorna försöker göra sig av med slemmet.
Lunginflammation är dock inte bara lunginflammation. Sjukdomen kan bero på olika bakterier och virus, och symptomens svårighetsgrad kan variera beroende på vilken mikroorganism som ligger bakom sjukdomen. När läkaren ska ställa diagnos, skiljer man mellan typisk och atypisk lunginflammation:
Kännetecknas av slemhosta.
Ger vanligen hög feber (över 38 grader)
Kan beror på många olika bakterier, t ex pneumokocker, som kan behandlas med antibiotika.
Ger som regel inte så hög feber som typisk lunginflammation.
Beror antingen på virus eller bakterier, som inte kan behandlas med penicillin, t ex mykoplasma, klamydia eller legionella. Dessa ska behandlas med annan medicin – förutom virus som inte kan behandlas medicinskt.
Lunginflammation är en lömsk sjukdom, eftersom symptomens svårighetsgrad kan variera beroende på vilken mikroorganism som är orsaken. Vanligen drabbas du av hosta och feber när du har lunginflammation och du känner dig generellt ganska medtagen. Andra symtom kan dock också förekomma. Läs vilka här under
Inflammation i lungorna kan både bero på bakterier och virus, som angriper lungvävnaden och förorsakar en infektion. I de flesta fall beror lunginflammation på bakterier som du redan har i munhålan, t ex pneumokocker. Om immunförsvaret är försvagat kan bakterierna lättare tränga ner i lungorna och förorsaka infektionen. Av samma orsak drabbar lunginflammation oftare små barn, äldre och andra försvagade personer.
Lunginflammation kan också uppstå som en komplikation vid annan sjukdom, t ex om du har en infektion utanför lungorna, som förs till lungorna via blodet. Bland annat kan en bakteriell lunginflammation uppstå i kölvattnet på influensa.
Om en lunginflammation beror på virus smittar sjukdomen via droppar från hosta eller nysningar från en smittad person. Drabbas du av virus är du dessutom mer mottaglig för bakterieinfektioner.
Om en lunginflammation beror på virus smittar den på samma sätt som förkylning och influensa, d v s via droppar från exempelvis hosta eller nysningar. Om lunginflammation däremot beror på bakterier, vilket är orsaken i de allra flesta fall, smittar sjukdomen inte mellan människor. Du kan dock vara bärare av bakterier som kan ge lunginflammation, utan att bli sjuk. Ofta beror lunginflammation faktiskt på bakterier, som redan sitter i slemhinnan, och som tränger ner i lungorna på grund av ett försvagat immunförsvar.
När det blir mörkt och kallt ute har vi en tendens att umgås närmare med varandra inomhus. Men de många timmarna inomhus ihop med kylan gör att vårt immunförsvar blir försvagat. Därmed blir det lättare för virus och bakterier att ”slå till”, bland annat de typer som ger lunginflammation.
En lunginflammation varar normalt omkring 1–2 veckor. Det finns dock undantag. I sällsynta fall kan lunginflammationen sätta sig på själva lunghinnan och det kan bli en samling av var. I andra fall kan bakterier spridas med blodet och ge så kallad sepsis, som är ett mer allvarligt tillstånd som försvagade personer riskerat att dö av.
Kall lunginflammation beror på en bakterie som heter mycoplasma pneumoniae, som smittar från person till person. Det är dock en mycket liten andel av de smittade – omkring 5 procent, som rent faktiskt blir sjuka av bakterien.
Jämfört med ”klassisk lunginflammation” är kall lunginflammation sällan särskilt allvarlig. Bland annat har man sällan lika hög feber vid lunginflammation förorsakad mycoplasma pneumoniae, som fått namnet kall lunginflammation. Feber ingår dock alltid i sjukdomsbilden.
Även för de mest erfarna läkare är det svårt att veta exakt vilka mikroorganismer som ligger bakom lunginflammationen, och det är inget du själv kan ta reda på. Har du varit snuvig och haft ont i halsen ett tag, innan du fick symptom på lunginflammation, är sannolikheten stor att lunginflammationen beror på virus.
Misstänker du lunginflammation bör du söka läkare, som kan undersöka om det finns bakterier i ditt slem, mäta infektionsvärdet i blodet och ev röntga dina lungor.
Det kan du ha. Om du t ex har ätit smärtstillande medicin för att dämpa smärtorna, håller medicinen samtidigt febern nere. Att du är feberfri ska dock inte hindra dig från att gå till läkare. Särskilt inte om du är mycket sämre än du brukar vara.
Nej, du kan inte själv avgöra om du har lunginflammation – varken utifrån din hosta eller övriga symptom.
Har du feber över 38 grader, lider du av slemhosta (med grönt eller gulaktigt slem) och har du svårt att sova på natten, är det bra att gå till doktorn. Det finns dock ingen anledning om du lider av vanlig hosta. Hosta kan nämligen också vara tecken på bronkitis, en mildare form av infektion i bronkerna, utan att lungblåsorna är involverade. Ett tillstånd som vanligen går över utan antibiotika. Fortsätter din hosta i flera veckor bör du dock gå till läkaren för att utesluta annan sjukdom.
Har du fått antibiotika utskriven bör du också söka läkare om du fortfarande har hög feber i tre dagar efter att antibiotikabehandlingen har börjat. Vissa bakterier är nämligen resistenta mot antibiotika, och därför behöver du ev annan medicin.
Läkaren kan misstänka lunginflammation genom att lyssna med ett stetoskop, och därefter ta blodprover och röntga för att vara säker på diagnosen. Hostar du upp grönt eller gulaktigt slem från lungorna, kan läkaren också mäta bakterietillväxten i slemmet, och är det högt får du som regel antibiotika.
Lunginflammation som beror på virus kan vara svår att förebygga, men generellt gör du klokt i att hålla ditt immunförsvar så starkt som möjligt genom att äta sunt och varierat, motionera, inte röka och sova ordentligt.
Risken att få viruslunginflammation kan till viss grad minskas genom att undvika de virus som kan ge lunginflammationen i munnen eller näsan. Tvätta händerna noga och ofta och undvik att röra dig själv i ansiktet. Speciellt om du har rört vid dörrhandtag eller trappräcken, som många människor rör vid.
Om du själv är drabbad av lunginflammation bör du själv ta hänsyn till andra genom att stanna hemma tills du blivit bättre och hostan har lagt sig.
Vaccinet mot så kallade pneumokocker, d v s de bakterier som är en vanlig orsak till lunginflammation samt bihåleinflammation och öroninflammation, rekommenderas till friska personer över 64 år. Men effekten är måttlig, speciellt för KOL-patienter, och vaccinet skyddar endast mot vissa bestämda typer av pneumokocker. Du är alltså inte helt skyddad mot lunginflammation för att du är vaccinerad. Lever du sunt och är frisk, finns det alltså ingen anledning att ta en spruta.
Om du har feber är det inte bra att utsätta kroppen för hård fysisk träning, men du behöver heller inte sitta stilla. Det är bra att gå en liten promenad och få frisk luft, men du ska inte springa med sjukdomen. Först när febern är borta kan du börja träna så smått igen.
Det beror lite på vad som har förorsakat sjukdomen. Beror din lunginflammation på bakterier kan läkaren skriva ut antibiotika, men beror den på virus ska du bara vänta tills du blir frisk igen.
Smärtstillande, receptfri medicin som Panodil kan hålla nere febern och ev smärtor, men det gör dig inte frisk och förkortar inte heller sjukdomsförloppet. Du kan dock underlätta sjukdomsförloppet genom att:
Vila massor så att kroppen kan få tillbaka krafterna igen. Undvik dock att ligga i sängen hela dagen, då det kan göra det svårt att sova på natten.
Drick mycket vätska. När du har feber behöver du extra mycket vätska, eftersom kroppen producerar mer svett.
Gå en liten promenad. Det är bra för ditt välbefinnande, men undvik att pressa upp pulsen då det kan försvaga ditt immunförsvar ytterligare.
Rök inte om du är rökare. Kommer det ner rök i lungorna medan du har lunginflammation, är det som att hälla salt i ett sår och det kan ge mer hosta och irritation.
Källa: Thomas Ringbæk, överläkare och specialist i lungsjukdomar