Så påverkar klimakteriet och hormoner din vikt

Många kvinnor går upp i vikt när de kommer i klimakteriet. Orsaken är hormoner. De kan nämligen påverka både din vikt och din fettfördelning. Men som tur är kan du lindra hormonernas påverkan på kroppen.

Kvinna på badrumsvåg

KLIMAKTERIET OCH VIKTÖKNING i klimakteriet är det helt normalt att vikten börjar att rusa iväg.

© iStock

Vallningar, svettningar, torra slemhinnor, sömnbesvär, smärtor i leder och muskler är några av symptomen på att du hamnat i klimakteriet. Som om inte det vore mer än nog kan några av oss också gå upp i vikt. Övergångsåldern kan därför upplevas lite som en undergång. Det finns som tur är flera saker du själv kan göra för att ta dig igenom klimakteriet på ett lindrigare sätt. Längre ner på sidan får du 5 av läkarens bästa tips.

Det är olika från kvinna till kvinna när klimakteriet börjar, hur länge det pågår och hur många symptom vi upplever. En sak är dock säker: För vissa av oss kommer vikten att öka när nivåerna av könshormonerna östrogen och progesteron dalar. Det finns det flera anledningar till.

För det första verkar klimakteriet kunna påverka dina aptitreglerande hormoner. En större undersökning visade, 2014, att nivån av hungerhormronet ghrelin var högre hos kvinnor i klimakteriet i jämförelse med tidigare och senare i livet. Samtidigt såg man i studien att nivån av mättnadshormonet leptin också var förhöjd.

När både hunger och mättnad är lika påverkade borde väl allt vara i sin ordning? Dessvärre blir inte minus och minus plus i det här fallet. Tvärtom. Mycket tyder nämligen på att en hög nivå av leptin leder till resistens. Det vill säga att vissa kvinnor i klimakteriet både blir mindre mätta OCH mer hungriga – en kombination, som lätt kan få vikten att öka om du inte lägger i en närmast Träning och nyttig mat kan – utöver att gynna din vikt – avhjälpa några av de besvär som följer med klimakteriet. övermänskligt hög växel i projekt viktvidhållande. Förändringar i ämnesomsättningen verkar också vara bidragande faktorer till många kvinnors upplevelse av att aptiten såväl som vikten börjar att åka bergochdalbana.

Läs också: När är man en boomer?

Kvinnor är i regel 45-55 år när de kommer i klimakteriet.

Slutligen spelar även en minskad muskelmassa en roll. Både män och kvinnor tappar muskelmassa med åldern, men kvinnor tappar mer och det går snabbare än hos männen. Forskning tyder på att den minskande muskelmassan primärt beror på det markanta fallet av östrogen hos oss kvinnor. Att muskelmassan blir mindre är inte synonymt med att kilona kommer flygande, men mindre muskelmassa innebär en nedsatt förbränning eftersom musklerna är dina största energislukare. Om du äter och tränar som du brukar kommer du alltså troligen att gå upp i vikt.

Så här tar du dig genom klimakteriet

Graf över vikt och klimakteriet

Utveckling i vikt, fettmassa, BMI och muskelmassa före och efter sista menstruationen

Från den dagen menstruationen upphör går det generellt sett utför med muskelmassan, medan fettmassan ökar.

Fettet sätter sig kring magen i klimakteriet

Utöver att siffran på vågen kan börja att krypa uppåt, kan klimakteriet också innebära att ditt fettlager sätter sig runt magen. Den feminina päronformen blir alltså till en äppelform när menstruationerna börjar att utebli. Det har inte bara en kosmetisk betydelse, för det är ju en smaksak, men fett som är placerat omkring organen är mer ohälsosamt än fett på t ex höfterna. Det nya fettet på magen kommer dels på grund av låga nivåer av könshormon, dels på grund av en ökning av stresshormonet kortisol samt förändrade insulinnivåer. I en studie, från 2010, blev deltagarna i genomsnitt 2,5 kilo tyngre kring magen, medan de i genomsnitt tappade cirka ett halvt kilo på benen under klimakteriet.

Klimakteriet pågår i genomsnitt 4-5 år. Vissa kvinnor upplever inga problem, medan andra lider i fler än tio år.

Lyft vikter när du kommer i klimakteriet

Vill du undvika extra magfett är det bästa du kan göra att börja tidigt. Många börjar runt 40-årsåldern att få menstruationer utan ägglossning och oregelbunden mens. Ibland pratas det om förklimakteriet eller preklimakteriet, vilken beskriver de år innan mensen upphör helt. Det är då du bör sätta in med nyttig kost, mycket träning och ordentlig sömn.

Har du redan kommit i klimakteriet är det inte heller för sent. Men isåfall behöver du komma igång med att lyfta fler vikter: Minst 50 procent av din träning bör faktiskt vara styrketräning. Styrketräning kan nämligen hjälpa till att styra könshormonerna i rätt riktning och reglera nivåerna av kortisol och insulin.

Här hittar du massor av styrketräningsövningar

Och så bör du äta hormonvänligt. Vill du veta mer om hur en hormonvänlig meny kan sättas ihop har vi samlat några råd här till höger. Hormonbehandling är också en möjlighet. Om klimakteriet har stulit din energi totalt, så finns det hjälp att få från vården. Prata med en läkare om vilka behandlingsmöjligheter som passar just dig.

Läkaren bästa tips till en hormonvänlig livsstil

Det finns några saker som är extra viktiga att vara medveten om när man kommer i klimakteriet. I alla fall om du vill upprätthålla en hälsosam livsstil. Bland annat kan träning och nyttig mat – utöver att gynna din vikt – hjälpa mot några av de problem som följer med klimakteriet. De fem bästa tipsen är:

Inför fasta mattider och ta en matpaus.

Ät vid samma tidpunkt varje dag och håll en fasteperiod på 10-14 timmar, t ex mellan middag och frukost, så förbättras hormonbalansen markant.

Ät gärna växtöstrogener.

Det kan vara i form av baljväxter och frön. Växtöstrogener förmodas i viss utsträckning kunna kompensera för din östrogenförlust.

Ät proteinrikt.

Protein hjälper dig att bygga upp muskelmassa efter träningen, vilket kan hjälpa dig att kompensera för din naturliga förlust av muskelmassa.

Styrketräna.

Rätt träning kan hjälpa dig att bevara både ben- och muskelmassa och därmed också en bra viloförbränning.

Servera fet fisk.

De nyttiga fettsyrorna bidrar till produktionen av könshormoner och D-vitamin hjälper skelettet.

LÄS OCKSÅ: Kärlbristningar – så här förebygger och behandlar du

Källa: Søs Wollesen, läkare och författare och 1177 Vårdguiden

Artikeln publicerades i I FORM nr 7/2021