Det är INTE kul att bli sjuk av en bilresa. Eller en flyg- eller båttur för den delen. Här får du överläkarens råd till hur du kan slippa illamående och kräkningar på resan. Den goda nyheten är att det finns saker att göra.
ÅKSJUKA – Illamående och kräkningar kan uppstå på bilvägen, till sjöss och i luften. Det är en reaktion på att sinnena inte kan få intrycken att samspela.
Bara synen av en kräkpåse i fickan framför dig på bussen kan framkalla obehagliga minnen. Om du är en av dem som ofta bli åksjuk känner du säkerligen igen de obehagliga symptomen: Först torrhet i munnen och trötthet, sedan illamående och till slut kräkningar.
Åksjuka och sjösjuka kan faktiskt ofta förebyggas och behandlas.
“Åk- och sjösjuka är en normal reaktion på en onormal situation. Det uppstår när vi rör oss på ett sätt som inte är naturligt för oss”, säger överläkare Mads Klokker
Fysiologiskt mår vi allra bäst när vi står på två ben. Men när vi sätter oss i en bil, i en båt eller på ett flygplan rör vi oss samtidigt som kroppen är stilla.
Det förvirrar de sinnesintryck vi får genom bland annat synen och balansorgan.
“När kroppen reagerar med att bli sjuk är det ett sätt att signalera: ‘Ta dig härifrån. Det är något på tok’,” säger Mads Klokker.
I den här artikeln kan du få råd till hur du själv kan göra dig mer motståndskraftig inför de påverkningar kroppen utsätts för när den kör bil, åker båt eller flyger.
På så sätt kan du förhoppningsvis med tiden titta på en kräkpåse och tänka: ‘Det är som tur är ingenting jag behöver’
Du kan vänja din kropp att bättre kunna motstå de – ibland förvirrande – sinnesintryck, den får från synen och balansorganet under transport. Det kan ske vid antingen specifik tillvänjning eller ospecifik tillvänjning av sinnessystemet.
Tillvänjningen kan inte göra att man aldrig mer blir åk -eller sjösjuk, men det kan göra att man inte blir lika illamående eller lika ofta drabbas.
Specifik tillvänjning handlar, som namnet antyder, om att få erfarenhet av att åka bil eller båt. Åk på mindre resor, bygg långsamt upp längre och längre resor så du till slut är redo att sitta flera timmar i en bil eller på en båt.
Projektet ska pågå 2-3 veckor innan resan för att funka. Om du tar en paus försvinner tillvänjningen igen. Det är bland annat därför som fiskare kan uppleva att de blir sjösjuka efter en semester på land.
Ospecifik tillvänjning är en mer generell träning av det sensoriska systemet. Målet är att göra dig mer motståndskraftig för sinnesintryck, så du har något att stå emot med när båten gungar eller bilen svänger. Du kan rulla runt på golvet, hoppa trampolin eller gunga på en lekplats.
Det finns plåster som, precis som tabletter, kan förebygga åksjuka även om effekten varierar från person till person. Fördelen med dem är att effekten kan hålla ett par dagar och att du inte kan kräkas upp dem, som du kan göra med tabletter.
**De passar därför bra till dig som ska resa under flera dagar, t ex på en tågluff eller en segelsemester.
“Jag gick iland igår, men min kropp gungar fortfarande!”
Kanske har du själv upplevt känslan av att gunga och svaja vidare, även om transporten som utlöste obehaget för länge sedan är avslutad. OM den gungande känslan fortsätter i mer än en månad kallas den neurologiska störningen för Mal de Débarquement, MdDS.
Känslan av att vara i rörelse, även om man inte längre reser kan hålla i sig i upp till en vecka. Och det är normalt. Men om det fortsätter under längre tid bör du gå till en läkare. Det är bäst att uppsöka en öron-näsa-hals-läkare, som kan undersöka dig för en eventuell yrselsjukdom.
9 av 10 upplever vid någon tidpunkt åk- eller sjösjuka. Kvinnor är mest utsatta. Det fördelar sig på cirka ⅓ män och ⅔ kvinnor.
Åldern spelar också in. Små barn under 2 år blir nästan aldrig åksjuka, för deras sinnessystem är ännu inte färdigutvecklat. Barn från 6-12 år är de mest utsatta och härefter syns en fallande tendens till åksjuka, troligen för att man med åldern vänjer sig vid transportmedlen.
Man vet inte exakt vad orsaken är till att några är mer känsliga för att utveckla åksjuka, medan andra aldrig känner av någonting. Läkarna förmodar dock att svaret ligger i hur vår orienteringsförmåga är: Alltså syn-, hörsel-, känsel- och de kognitiva sinnena.
Vissa människor är mer disponibla för yrsel än genomsnittet. Därför är de mer påverkade när balansen utmanas. Man ser dessutom en tendens till att åksjuka är ärftligt.
De första tecknen på att man är på väg att bli sjuk av att åka i bil, båt eller resa med flyg är att man blir obekväm, slö eller apatisk. Därefter kommer illamåendet, som kan sluta med kräkningar.
Det känns ofta bra efter att man har kräkts, men sedan kan kräkningarna återkomma och processen upprepas.
Med ett sådant vanligt problem som åksjuka följer vanligtvis också bra tips och tricks som inte nödvändigtvis är vetenskapligt underbyggda.
Det kan t ex vara armband, som kan köpas på apoteket. De sätter press på en akupunkturpunkt vid handleden och sägs därmed kunna motverka illamående och kräkningar. Även ingefära är känt för att kunna förebygga åksjuka, t ex i form av tabletter eller te. Varken armband eller ingefära har dokumenterad effekt mot åksjuka, men de har inte heller några biverkningar, så det skadar inte att testa dem.
Läs också: Vad är skillnaden på magsjuka och matförgiftning?
Källa: Mads Klokker, överläkare på öron-, näsa-, halsavdelingen vid Rigshospitalet
Artikeln publicerades i I FORM nr. 11/2022