Det är extremt smärtsamt att drabbas av en giktattack, även kallad portvinstå, när den drabbar stortån. Du behöver inte bara leva med det, utan sök behandling, är läkarens råd.
GIKT – orsakar inflammation i lederna eftersom avfallsprodukten urinsyra ansamlas.
Om du upplever plötslig och svår smärta i en led, t ex i ett finger eller stortå, kan det vara gikt. Sjukdomen kan leda till permanenta skador.
Trots detta får många människor inte rätt behandling – antingen för att de tror att sjukdomen orsakas av en ohälsosam livsstil, eller för att de inte vet att den faktiskt kan botas helt med medicinering.
Läs också: Fler än 100 recept för en antiinflammatorisk kost
Lär dig mer om den relativt okända artritsjukdomen när Sara Nysom Christiansen, läkare, svarar på alla dina frågor.
Podager och gikt är samma sjukdom. Termen podager är det medicinska namnet för den vanligaste formen av gikt, en akut och smärtsam ledinflammation som nästan alltid drabbar leden vid stortåns bas, där tån fäster vid resten av foten. Det kallas också portvinstå.
Ordet består av de grekiska orden podos, som betyder fot, och agra, som betyder smärta.
Gikt uppstår när kroppen producerar mer urinsyra än den kan utsöndra via njurarna.
Du kan läsa om hur detta sker här.
NÄR URINSYRA klumpar ihop sig och bildar kristaller, kan de ansamlas i lederna. Här kan du se hur det ser ut på ett finger, till exempel.
GIKT – orsakar inflammation i lederna eftersom avfallsprodukten urinsyra ansamlas.
Att hitta orsaken till gikt är detsamma som att hitta anledningen till att njurarna inte klarar av att utsöndra urinsyra.
Den vanligaste orsaken är genetisk ärftlighet. Du kan titta på dina föräldrar. Om de har haft problem med njurar som utsöndrar för lite urinsyra, finns det en hög risk att du också kommer att utveckla detta tillstånd.
Om du har en njursjukdom kommer dina njurar naturligtvis att fungera mindre effektivt.
Vissa sjukdomar, såsom psoriasis, inflammatorisk tarmsjukdom och cancer, gör att vi förnyar celler snabbare. Detta frigör mer urinsyra, och njurarna hinner inte med.
Vissa livsmedel och drycker innehåller mer urinsyra än andra. Att konsumera stora mängder av dessa kan bidra till ansamling av urinsyra, men detta är fortfarande bara en mindre faktor jämfört med ärftlighet.
Dessa inkluderar:
"Tidigare fick patienterna höra att de måste äta och dricka rätt för att undvika gikt. Det är synd, eftersom det i de flesta fall inte är livsstilen som orsakar sjukdomen, utan genetiska faktorer", säger Sara Nysom Christiansen, läkare.
Om du redan har nedsatt njurfunktion och äter och dricker mycket ohälsosamt kan din kost vara den utlösande faktorn som orsakar gikt – annars finns det ingen större fara.
Urinsyra kan ansamlas i flera leder i kroppen. Här kan du se var det kan utlösa en giktattack.
Ankelled
Stortåns basled (kallad podagra)
Andra tåleden
Knäleden
Fingerleden (ofta hos kvinnor)
Höfter (förekommer sällan)
Axlar (förekommer sällan)
GIKT kan orsaka inflammation i olika leder. Om det uppstår i stortån kallas det podager eller portvinstå.
Symtomen på gikt är karakteristiska och kan uppträda helt plötsligt. Här är vad du ska vara uppmärksam på.
När du upplever de första symtomen har urinsyran ackumulerats under flera år. Så småningom klumpar sig urinsyran ihop till kristaller som fastnar i en led. När en attack inträffar beror det på att immunsystemet upptäcker att något är fel.
Immunsystemet försöker ta bort kristallerna, som om de vore en splitter. Detta orsakar inflammation i leden, som ska transportera bort urinsyrakristallerna, men det fungerar inte eftersom de sitter fast inne i leden. Det är därför leden nästan exploderar av inflammation, förklarar Sara Nysom Christiansen.
En giktattack, dvs inflammation i en led, varar vanligtvis 5–10 dagar. Den kan uppstå mycket snabbt, t ex över natten. När du vaknar är inflammationen extremt svår, så du kan inte använda eller röra leden på grund av smärtan.
”En attack upphör eftersom immunsystemet lämnar den ifred, dvs. slutar skicka fler celler till platsen. Människor mår bättre igen och tänker: ”Så jag behöver inte göra någonting”. Men kristallerna finns fortfarande kvar i leden tills en ny attack inträffar”, säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
Tiden mellan attackerna varierar från person till person. Vanligtvis är det lång tid mellan de första attackerna, men ju fler kristaller som ackumuleras, desto kortare blir tiden mellan attackerna. Med tiden kan gikt utvecklas till många mindre attacker som blir en del av vardagen.
Läs också: Guide till receptfria smärtstillande medel
Du bör uppsöka läkare vid första tecken på gikt, eftersom tidig behandling kan förhindra att sjukdomen förvärras. Gikt är en kumulativ sjukdom som bara förvärras med tiden ju fler attacker som inträffar.
Läkaren Sara Nysom Christiansen försäkrar oss att det lönar sig att sätta igång snabbt.
”Det finns behandlingar som kan ta bort kristallerna helt, så att du blir helt botad. Därför är riktlinjerna att du kan börja behandlingen efter den första attacken”, säger hon.
LEDVÄTSKA från den inflammerade leden måste undersökas under ett mikroskop för att avgöra om patienten har gikt eller inte. Detta kan bekräftas av en reumatolog.
Din husläkare kan ofta diagnostisera gikt med hög säkerhet. Om din läkare är osäker kan du bli remitterad till en reumatolog.
För en definitiv diagnos måste ledvätskan undersökas med mikroskop för att se om det finns urinsyrakristaller. Allmänläkare har sällan utrustning för detta, men reumatologer kan ta ut ledvätska och undersöka den för kristaller. Om kristaller hittas är diagnosen säker.
Gikt drabbar människor på olika sätt. Generellt sett löper du betydligt större risk om du är man, och risken ökar också med åldern. Dessutom finns det andra faktorer som placerar dig i en högriskgrupp.
GIKT HOS KVINNOR sätter sig oftare i händerna – vanligtvis i knogarna. Detta förekommer sällan hos män. Orsaken till denna skillnad är okänd.
Det svåra med gikt är att symtomen kommer och går.
Under en attack råder det ingen tvekan, eftersom det är extremt smärtsamt med svullnad och rodnad.
Mellan attackerna är du helt symptomfri, men detta ska inte förväxlas med att sjukdomen har försvunnit.
Vid långvarig sjukdom kan dina leder värka, särskilt efter användning. Med tiden blir obehaget mer konstant.
Kan gikt försvinna?
Ja, med rätt medicinsk behandling kan kristallerna avlägsnas och sjukdomen kan kontrolleras.
"Vi kan ge ett läkemedel (allopurinol, reds anm.) som är helt botande inom ett eller två år. Gikt är den enda artritiska sjukdomen som kan botas helt, men det kräver att man tar förebyggande medicinering resten av livet", säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
Behandlingen av gikt har två aspekter: smärtlindring under akuta attacker och förebyggande av nya attacker genom att avlägsna ackumulerade urinsyrakristaller.
Lev ett hälsosamt och varierat liv – undvik övervikt och stora mängder alkohol. Om du är överviktig är det bra att gå ner i vikt, men det är sunt förnuft och gäller alla, oavsett om du är orolig för gikt eller inte.
"Det är självklart bra att leva hälsosamt, men om du har gikt behöver du behandling – du kan inte äta dig fri från det. Många tror att de kan bota gikt enbart genom kost och alkoholvanor, men det är en gammal skröna", säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
"När man har påbörjat behandling mot gikt kan man äta vad man vill, eftersom man inte längre har kristaller i lederna som kan utlösa attacker", säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
Det betyder att du inte behöver undvika livsmedel som innehåller urinsyra, såsom skaldjur eller bönor, som annars skulle belasta njurarna. Det är en hälsosam kost, och att undvika dem hjälper inte.
Ja, du bör definitivt fortsätta att vara så fysiskt aktiv som möjligt. När du har ett giktanfall kan smärtan dock vara så stark att du tvingas vila, men i övrigt bör du fortsätta, enligt rekommendationen.
”Gör allt du kan. Alla artritiska leder mår bra av träning”, säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
Nej, sjukdomen orsakas av både genetik och miljö. Det finns ingen anledning att skämmas för att man har gikt. Gikt är inte en livsstilssjukdom, och man kan inte äta sig fri från – eller in i – sjukdomen.
"Man måste ha en extremt ohälsosam livsstil för att de vanliga livsstilsråden ska göra någon skillnad", säger läkaren Sara Nysom Christiansen.
KÄLLA: Sara Nysom Christiansen, läkare