De flesta har svårt att äta mindre salt, men sanningen är att vi borde göra det. Lär dig mer om den vita smakbomben här.
SÅ MYCKET SALT ÄTER VI I GENOMSNITT I genomsnitt äter vi svenskar 10–12 gram salt om dagen. Det är dubbelt så mycket som rekommendationen på 5–6 gram.
Hushållssalt, matlagningssalt, bordssalt och havssalt. Grovt salt, fint salt, flingsalt, örtsalt och salt från Himalaya. De små, fina, vita kristallerna som vi kallar salt, kommer i alla möjliga skepnader. I den här artikeln sätter vi fokus på kristallerna för att ta reda på sanningen om salt.
Salt är viktigt för kroppen, då det bidrar till att reglera kroppens vätskebalans och stabilisera nervsystemet. Men de flesta får i sig för mycket salt. Salt binder vätska och äter du för mycket salt så hålls vätskan tillbaka i dina blodkärl, och blodtrycket stiger. Vid långvarig överkonsumtion skadas dina blodkärl och blir mindre flexibla, det höga blodtrycket sliter på hjärtat och artärerna, och saltet hämmar blodgenomströmningen och ökar därmed risken för hjärt-kärlsjukdomar. Om vi alla bara åt 3 gram mindre per dag, skulle många fler inte ha högt blodtryck.
I genomsnitt äter vi svenskar cirka 11 gram salt om dagen. Rekommendationen är 5-6 gram salt per dag med hänsyn till hjärthälsan, njurarna och risken för cancer.
1,5 gram salt per dag. Så lite salt räcker om det inte är så att du springer ett maraton i 30 graders värme.
5–6 gram (cirka 1 tesked) salt per dag. Det är den rekommenderade maxdosen för salt.
Cirka 10–12 gram salt per dag. Det är alltså den mängd salt vi i genomsnitt får i oss per dag.
5–6 GRAM SALT PER DAG. Det är det rekommenderade saltintaget.
Även om du inte saltar så mycket kan du ändå höra till dem som får för mycket salt. Den största mängden salt vi äter varje dag kommer från färdiglagade produkter och processad mat, där tillverkarna har tillsatt för mycket salt. Typiska saltbomber är bröd, ost, frukostprodukter, såser och färdigrätter.
Läs här varför tillverkarna proppar maten full med salt
Våra smaklökar vänjer sig snabbt vid den goda saltsmaken, men det är en osund vana. Läs här hur du äter mindre salt.
I tabellen här under kan du se hur stor betydelse dina matval har för ditt saltintag.
Nej, det är inte du som är blind om du förgäves spanat efter salt i innehållsdeklarationer. Det står sällan där, du får istället leta efter natrium och sedan använda följande formel:
Tips! Se upp med GDA-märkningen som många producenter använder. GDA visar gram salt per portion, men portionsstorlekarna är ofta orealistiskt små.
Om du gärna vill få med dig mindre salt hem när du handlar, kan du titta efter Nyckelhålet.
Äter du för mycket salt, får du här 3 tumregler som kan minska din konsumtion:
Regel 1: Smaka alltid på maten innan du saltar.
Regel 2: Salta mindre än du tror du behöver och smaka sedan igen. Det är också smart att successivt minska ditt saltintag.
Regel 3: Ställ undan saltkaret, om din saltkonsumtion är helt utom kontroll. Maten ska verkligen sakna salt innan du reser dig upp och hämtar saltet.
Dessutom finns det en del matvaror som är bättre än andra om du vill minska ditt intag av salt. Här under hittar du 7 alternativ om du vill spara in på saltet.
I tabellen nedanför kan du se näringsinnehållet i 100 gram bordssalt (jodberikat).
Det står ofta att ditt bordssalt är berikat med jod och det finns det en särskild anledning till. Jod spelar nämligen stor roll för vår hälsa. Jod ingår i de särskilda sköldkörtelhormoner som kallas T3 (trijodothyronin) och T4 (thyroxin), som reglerar ämnesomsättningen, producerar kroppsvärme och utvecklar hjärnan. Vi kan alltså inte leva utan dessa hormoner, och då kroppen själv inte kan producera jod, så att hormonerna T3 och T4 kan arbeta, är de beroende av att vi får i oss jod via maten. Därför har stora delar av världen – inklusive Sverige – valt att jodberika matvaror som hushållssalt och salt som används vid brödproduktion. På det viset ser man till att befolkningen får tillräckligt med jod och därmed undviker jod-relaterade bristsjukdomar som förstorad sköldkörtel (struma).
Livsmedelsverketrekommenderar att vuxna får i sig 3 gram jodberikat salt per dag. Fisk och särskilt mjölk är de matvaror som innehåller mest jod.
Salt är en krydda och en smakförstärkare, som huvudsakligen består av natriumklorid.
Det finns många olika sorters salt. Storlek och form på de enskilda saltkristallerna är det som avgör, baserat på produktionsmetod, användningsområde eller ursprung. Här under är några av de vanligaste salttyperna:
Fint salt eller bordssalt – består av små kristaller, som används i saltkar och för att krydda maten med.
Grovt salt eller kökssalt –
består av större kristaller och används ofta i matlagning.
Flingsalt –
består av större, deformerade kristaller och används som krydda och dekoration på maten, då flingorna inte löses upp.
Stensalt –
bryts direkt ur olika källor, som tex Himalaya-salt.
Havssalt –
utvinns från havsvatten.
SALT KOMMER I MÅNGA VARIANTER Här ser du t ex svart salt, grovt salt, salt med kryddor, vitt havssalt och ljusrött stensalt från Himalaya.
Vilken av de två vita syndarna är värst? Det enkla svaret är socker eftersom din kropp faktiskt behöver salt, men inte socker. För båda gäller det dock att hitta en vettig balans. Det är nämligen livsmedel som kommer med en rad olyckliga bieffekter om du stoppar i dig för mycket, men som du ändå kan inta i begränsade mängder för nöjes skull.
Ett sätt att bli av med saltet är genom att svettas. När svetten tränger ut ur kroppen tar det nämligen med sig överflödigt natrium. Efter ett riktigt tufft spinningpass där det ligger en liter svett under cykeln finns där också tre gram salt – det är ungefär så mycket som du svettas ut per liter.