Tappar du känseln i dina fingrar och tår när du är ute i kylan? Då kan du lida av Raynauds syndrom. Få kärlkirurgens svar på vad du kan göra.
RAYNAUDS SYNDROM förekommer ofta endast i några av fingrarna och/eller tårna och ibland endast på ena sidan av foten eller handen.
Det är en sak att frysa, men om du lider av Raynauds syndrom kan det vara en fruktansvärd upplevelse att frysa om händer och fötter.
En lång cykeltur, en skidlift eller till och med en tur till frysdisken i den lokala mataffären kan utlösa attacker av domnade, vita fingrar eller tår.
Och om du inte vet vad du har att göra med eller hur du ska hantera det kan du förstås bli orolig.
Men om det är Raynauds syndrom du lider av kan du ta det lugnt, säger en specialist på kärlkirurgi som vi talat med.
Läs också: TEST: Riskerar du att drabbas av dålig blodcirkulation?
Här svarar vi på alla dina frågor om syndromet så att du förhoppningsvis kan lära dig att leva med den utan besvär.
Raynauds syndrom är ett tillstånd där man får plötsliga attacker av kalla och vita fingrar och/eller tår.
Anfallen kan komma helt oprovocerat utan någon yttre påverkan, men vanligast är att de kommer när man har varit ute i kallt och fuktigt väder.
Attackerna varar vanligtvis tills fingrarna och tårna värms upp igen. Då blir de först blåaktiga för att sedan långsamt bli röda och varma igen. Under perioden då dina fingrar och tår har varit vitaktiga kan de vara domnade och det kan sticka i dem.
Personer med Raynauds syndrom är vanligtvis mycket känsligare för kyla än andra.
Vissa drabbas mycket hårt och får kramper så fort de håller i en kall liter mjölk, medan andra har det mycket mildare och kan cykla i kallt väder i två timmar innan de får besvär.
Mellan anfallen har du inga symtom och det är svårt att känna igen att du lider av syndromet.
Under anfallen är de klassiska symptomen följande:
Läs också: 6 goda skäl att träna på vintern
Raynauds syndrom är ett godartat tillstånd och även om attackerna kan vara irriterande är de helt ofarliga.
I sällsynta fall kan tillståndet orsaka sår och hudskador, men det är inte något som sprider sig till resten av kroppen eller förvärrar ditt tillstånd.
"Patienterna blir ofta ganska rädda under anfallen eftersom det ser ut som att fingrar och tår dör. Det kan vara ganska ångestframkallande, men man behöver inte oroa sig."— Kärlkirurg Jette Bang Støvring
VITA TÅR kan uppstå om du är ute i kylan med för tunna strumpor och skor, så kom ihåg att ha bra skor om du lider av Raynauds syndrom.
Under anfallen förlorar fingrar och tår ofta känseln. Men de kan göra ont när värmen återvänder till tårna och fingrarna.
På samma sätt som när du har varit ute i kylan och fått frusna fingrar och kommer tillbaka in i värmen. Smärtan liknar den när du är riktigt kall.
Läs också: Varför du får ledvärk – och vad du kan göra åt det
Det beror på att de små blodkärlen i fingrar och tår drar ihop sig, vilket begränsar blodflödet.
Färgen återkommer så snart fingrarna och tårna värms upp och blodkärlen vidgas och får rikligt med blodflöde igen.
Vid exponering för kyla blir huden på fingrar och/eller tår vit.
Detta beror på att blodtillförseln begränsas när de små blodkärlen i fingrar och tår drar ihop sig.
När händerna och tårna börjar känna värmen blir huden först blåaktig eftersom blodkärlen reagerar.
När blodflödet återkommer kan fingrarna och/eller tårna bli klarröda och varma innan de återgår till sin normala färg.
Det finns ingen behandling för Raynauds syndrom. Det finns ingen medicin, salva eller injektion som fungerar mot syndromet.
Det handlar bara om att undvika att frysa fingrarna eller tårna så mycket som möjligt.
"Det viktigaste för patienterna att veta är att det inte är farligt och att de bör använda handskar i kalla miljöer."— Kärlkirurg Jette Bang Støvring
Du kan inte förebygga syndromet om du är predisponerad, men du kan göra den värre om du röker. Faktum är att rökning är det enda som man med säkerhet vet förvärrar Reynauds fenomen.
I övrigt handlar det främst om att undvika kalla fingrar och tår.
Läs också: Kärlbristningar – så förebygger och behandlar du dem
I många fall dyker Raynauds syndrom upp från ingenstans och man vet inte varför det drabbar vissa personer mer än andra.
Det finns ett inslag av ärftlighet i tillståndet, så om dina föräldrar hade Raynauds syndrom är det mer sannolikt att du får det, men det är ingen garanti.
Läs även: Ärftliga sjukdomar: 5 saker att tänka på innan du testar dig
Det finns också en högre förekomst av Raynauds bland hantverkare som arbetar med vibrerande verktyg som pneumatiska borrmaskiner, och det är känt att vibrerande verktyg kan vara en utlösande faktor.
Men det är nästan den enda kända orsaken.
I sällsynta fall kan Raynauds syndrom kopplas till vissa bindvävs- och ledsjukdomar, men Raynauds syndrom är inte i sig en artrossjukdom.
Läs även: 4 ställen där motion gör skillnad vid artros
Emotionella tillstånd kan också utlösa attacker. Om du t ex blir orolig eller upprörd frisätts stresshormoner i kroppen som påverkar blodkärlen.
Läs också: Artros i fingrarna – få hjälp för svaga och ömma händer
Varken ett blodprov eller en skiktröntgen kan avslöja om du har Raynauds.
I de flesta fall är sjukdomsförloppet så klassiskt att läkaren ställer diagnosen utifrån vad du berättar för honom eller henne.
Om läkaren är osäker kan han eller hon göra ett köldtest för att försöka provocera fram ett anfall.
Läs också: När ska du ta smärtstillande
Om du får ett anfall kan din läkare kontrollera att din hjärtfrekvens är okej och att det inte finns något minskat blodflöde.
Om blodflödet är reducerat har du förmodligen inte Raynauds syndrom.
"Vi brukar inte tvivla när patienter kommer in och berättar om attacker med vita, döda fingrar och tår som uppstår när man utsätts för kyla och sedan försvinner igen. Själva sjukdomshistorien är väldigt klassisk."— Kärlkirurg Jette Bang Støvring
Det är relativt vanligt, men man vet inte exakt hur många som lider av det. Vissa internationella studier tyder på att upp till 10-20 procent av befolkningen kan ha Raynauds syndrom.
Fenomenet ses sällan hos barn under pubertetsåldern. De flesta har dock drabbats före 40 års ålder.
På det hela taget är syndromet livslångt, men de flesta lär sig att vara försiktiga med förkylning så att det inte dyker upp lika ofta.