En skål oliver på bordet till drinken en varm sommarkväll eller som en extra krydda på maten. Men är det nyttigt? Och är det någon skillnad på vilken typ av oliver man ska använda till olika saker? Vi ger dig svaren!
MÅNGA ÄLSKAR OLIVER! Och det är inte utan anledning. Den kan ätas som snack, i sallades eller bröd – och så innehåller den massor av nyttiga saker
Olivträdet är en av världens äldsta och mest odlade matoljekällor, och även om det har visat sig att t ex rapsolja är ännu nyttigare så är det en sak raps inte kan erbjuda: njutningskänslan när man stoppar en oliv i munnen!
Och det finns massor av oliver att välja mellan, från små franska till stora och violetta grekiska som är rika på enkelomättade fettsyror.
Mest i de svarta oliverna, mogna oliver som man pressar olivolja ur. De omogna gröna används aldrig för framställning av olja. Både gröna och svarta oliver konserveras i olja, vatten och saltlag eller får ligga i salt i flera månader innan de kan ätas. Färska oliver är nämligen mycket beska i smaken.
Utöver nyttigt fett så ger de svarta oliverna också kalk, kostfibrer och lite A-vitamin. De gröna innehåller mer A-vitamin och kalk än de svarta men i gengäld färre kostfibrer.
LÄS OCKSÅ: Olivolja – det bästa valet för ditt hjärta
Nicoise: Små, brunaktiga med pikant smak. Perfekta i sallad nicoise med tonfisk, ägg och lök.
Picholin: Stora och gröna, ganska salta i smaken. Goda i brässerade kötträtter eller som snacks.
Nyons: Svarta, skrynkliga med en lätt besk smak. Goda som aperitif till drinkar och i grönsallad.
Grekiska: Stora, mörkvioletta, mycket salta och kraftiga i smaken. Ett måste i grekisk tomatsallad med lök och fetaost.
Spanska: Små, gröna, med en lätt salt smak. Goda i pastarätter, i gryt- och fiskrätter.
Italienska: Medelstora, svarta, salta. Lämpar sig bäst på pizza.