Solkräm är det bästa skyddet när solen gassar – eller? Läs mer om hur solskyddsmedel fungerar, vilket solfilter du ska välja och hur du undviker skadliga kemikalier i ditt solskyddsmedel.
DU VET ATT DU SKA ANVÄNDA SOLKRÄM – men vet du hur den funkar?
De flesta av oss älskar att ligga i solen en varm sommardag. De flesta av oss vet också att solbadande bör åtföljas av en rejäl dos solkräm.
Men hur fungerar egentligen solkrämer? Vad är en kemisk och en fysikalisk solskyddsfaktor – och kan filtren innehålla ämnen som är skadliga för hälsan?
Ta reda på hur solkrämer skyddar dig mot solens strålar och vad du mer kan göra för att skydda dig i sommarvärmen – utan skadliga kemikalier.
Solkrämer skyddar huden mot UV-strålning med antingen ett kemiskt eller fysikaliskt filter.
Det fysikaliska filtret bildar ett vitaktigt lager på huden där det reflekterar strålningen. Det kemiska filtret, å andra sidan, tränger in i huden där det fångar upp solens strålar och omvandlar dem till värme.
Solkrämer med kemiska filter är de vanligaste i Sverige, men vissa solskyddskrämer kombinerar också de två filtren för maximalt skydd mot solens skadliga UV-strålar.
Det finns också fysikaliska solskyddsmedel i nanoform, som inte ger samma vitaktiga färg som en traditionellt solkräm.
Många av oss tror att så länge vi är täckta kan vi ligga ute i direkt sol hela dagen.
Men solkräm ger aldrig ett 100-procentigt skydd för huden. Det kommer alltid att finnas en liten mängd strålning som tränger igenom. Därför är det också viktigt att komma ihåg att använda andra former av solskydd än bara solkräm.
Skugga är faktiskt viktigare än solkräm för även om du också får UV-strålning i skuggan skyddar du dig mot en del av de skadliga strålarna.
Det näst viktigaste skyddet är kläder. Mörka, löst sittande och tätt vävda kläder skyddar bäst – tunna, våta och slitna kläder skyddar mindre effektivt.
Kom ihåg att skydda ögonen mot UV-strålar – solens strålar kan också orsaka ögonskador.
Du bör faktiskt smörja in dig innan du går ut i solen - förutsatt att du använder en kemisk solskyddsfaktor.
Läs också: 5 misstag du gör när du smörjer in dig med solkräm
Solkrämen måste få "sätta sig" innan den har sin optimala effekt. Därför bör du smörja in dig med solkräm ca 20 minuter innan du går ut i solen.
Det bästa är faktiskt att smörja in sig två gånger, med cirka 20 minuters mellanrum. På så sätt blir det färre "missar" och luckor i krämlagret.
Det räcker sällan att smörja in sig med solkräm en gång under en hel dag i solen.
Som en allmän regel är det en bra idé att smörja på nytt under hela dagen, och du bör alltid smörja på nytt om du har varit i vatten, eller om din solkräm har svettats bort eller torkat i kläder eller handdukar.
UV-index är en internationell mätskala från WHO (Världshälsoorganisationen). Den visar styrkan på UV-strålningen (ultraviolett ljus) och därmed risken för hur snabbt man blir bränd av solens strålar.
Graden av UV-strålning beror bl a på molntäcket, ozonskiktet och solens position på himlen.
Läs också: Har du koll på UV-index?
UV-strålar är inte bara UV-strålar. Det finns tre olika typer med olika våglängder.
SOLENS MEST SKADLIGA STRÅLAR är mitt på dagen. När din skugga är kortare än du är det en bra idé att flytta in i skuggan.
Ja, även om det är molnigt ska du komma ihåg att smörja in dig med solkräm.
Även om du inte kan se solen kan UV-indexet lätt stiga över 3, vilket är det riktmärke du bör titta efter när du bestämmer om solkräm är nödvändigt. Faktum är att 30–70% av solens strålar försvinner genom molnen.
Gör det därför till en vana att smörja in dig med solkräm varje dag under sommarmånaderna. Om du är osäker kan du kolla dagens UV-index på Strålsäkerhetsmyndigheten.
Läs också: Om du är benägen att få munsår, kom ihåg en bra solkräm
Att många av oss, trots upprepade kampanjer, är ovilliga att använda solkräm beror vanligtvis på något av följande skäl:
Glömskeproblemet kan enkelt lösas genom att alltid ha en liten solkräm i väskan, och du kan skydda dig så mycket som möjligt från skadliga kemikalier genom att välja Svanenmärkta produkter.
Men låt oss ta en närmare titt på de andra problemen:
Ja, de flesta av oss får i oss tillräckligt med vitamin D under sommarmånaderna när vi vistas utomhus varje dag. Få ditt behov täckt med sol i ansiktet, på underbenen och underarmarna i 5–30 min. ett par gånger i veckan.
Du får i dig vitaminet även om du är insmord med solkräm. Det beror på att en del UV-strålning tränger igenom krämen och att den inte kan appliceras så att den täcker helt utan sprickor.
Du behöver alltså inte oroa dig för D-vitaminbrist när du smörjer in dig med solkräm.
Ja, det kan du, men det tar längre tid. I gengäld har du skyddat din hud mot solens skadliga UV-strålar och därmed mot solbränna och för tidigt hudåldrande.
Läs också: Solbränna – 6 tips som hjälper när du är solbränd
KOM IHÅG SOLKRÄM, HATT OCH SOLGLASÖGON ... Men viktigast av allt är att du håller dig i skuggan när solen står som högst på himlen.
För att vara ordentligt skyddad ska du använda en näve för att täcka hela kroppen. Om du använder mindre kommer solkrämen inte att skydda med rätt faktor.
Om du applicerar faktor 15 i ett tunt lager handlar det egentligen bara om faktor 2.
SLÖSA INTE MED SOLKRÄM – du ska ha en näve över hela kroppen.
När du köper solkräm är det viktigt att de är märkta med ett faktortal/SPF.
Faktorn är en kvot som mäter hur mycket strålning som krävs för att huden ska rodna med solkräm på jämfört med hud utan solkräm.
Om solkrämen har faktor 15 betyder det att huden tål 15 gånger så mycket ljus med solkrämen på. Med andra ord kan du tillbringa 15 gånger längre tid under solens strålar innan huden blir solbränd.
Förutom faktornumret kan det finnas en kategori angiven på solkrämen. Se sambandet mellan faktornumret och kategorin i tabellen nedan.
Detta är dock endast en indikation, eftersom flera andra faktorer också spelar roll. Till exempel
| Kategori | Solbeskyttesesfaktor (SPF) | |
|---|---|---|
| Lågt skydd | Faktor 6-10 | |
| Medelhögt skydd | Faktor 15-25 | |
| Högt skydd | Faktor 30-50 | |
| Mycket högt skydd | Faktor 50+ | |
| Källa: Kræftens Bekæmpelse | ||
I Sverige behöver du faktor 15 eller mer. Om du befinner dig i länder med varmare klimat bör du välja minst faktor 30.
En kräm med faktor 15 skyddar mot cirka 93% av solens UV-strålar, medan faktor 30 skyddar mot cirka 97%. Så du får inte mycket mer skydd genom att fördubbla solskyddsfaktorn.
Läs också: SPF - Så väljer du rätt solskydd
Du bör alltid skydda dig mot solen när UV-indexet är 3 eller högre. Det är dock bra att känna till din hudtyp så att du vet hur försiktig du ska vara.
Är du osäker på din hudtyp? Läs här
Hudtyper kategoriseras från 1 till 6, där 1 är den ljusaste och 6 är den mörkaste. Om du har hudtyp 1 blir din hud skållad efter bara 15 minuter vid ett UV-index på 7, medan hudtyp 6 klarar 55 minuter utan att brännas under liknande omständigheter.
NÄR SOLEN STÅR SOM HÖGST PÅ HIMLEN – kan det vara en bra idé att leta lite i skuggan.
Många av oss får alltid solkräm över i slutet av sommaren. Åsikterna om hållbarheten går isär. Enligt det danska konsumentrådet Tænk kan du spara din överblivna solkräm till nästa år.
Konsumentrådets tester visar att solkräm ger samma skydd när de öppnas som ett år senare.
Men din solkräm kan bli gammal, särskilt om den förvaras för länge i stark värme, till exempel i bilen eller på stranden. Så innan du smörjer in dig, kontrollera:
Luktar solkrämen konstigt?
Har solkrämen ändrat färg?
Har solkrämen ändrat konsistens?
Om du märker något av detta, eller om du är osäker, ska du slänga solkrämen och köpa en ny.
KÄLLA: Danish Cancer Society