Solkräm: Hur väljer jag rätt solskydd?
Solens strålar är skadliga. Om du går ut i solen, se till att du använder en solkräm med hög täckningsgrad. Få läkarens råd om hur du väljer den solkräm som bäst skyddar mot cancer och för tidigt åldrande.
Solens strålar är skadliga. Om du går ut i solen, se till att du använder en solkräm med hög täckningsgrad. Få läkarens råd om hur du väljer den solkräm som bäst skyddar mot cancer och för tidigt åldrande.
När du är på apoteket eller där du köper din solkräm är det viktigt att zooma in på siffran för krämens solfaktor.
Detta är oerhört viktigt för att garantera att solkrämen verkligen ger tillräckligt skydd.
Om solfaktorn är för låg ökar risken för rodnad och solbränna. Vad värre är, det skadliga ultravioletta ljuset letar sig in i de djupare hudlagren, där det kan leda till hudcancer.
Vi kan inte smörja in dig! Men vi kan ställa de viktigaste frågorna om SPF till Stine Regin Wiegell, konsultdermatolog på Bispebjergs sjukhus.
Solskyddsfaktor är ett tal som alla solskyddsmedel måste märkas med. Den uttrycks i SPF: Sun Protection Factor.
Talet beräknas genom att man mäter hur mycket strålning som krävs för att huden ska bli röd med solskydd jämfört med utan skydd.
Om solskyddet har en faktor på 30 betyder det att huden tål 30 gånger mer sol med solskydd än utan. Det betyder att du kan tillbringa 30 gånger längre tid i solen innan du blir röd.
En solkräm med faktor 50 innebär att huden tål 50 gånger mer sol med skydd än utan. I praktiken motsvarar detta skydd dock bara 2,5 gånger längre tid i solen, vilket är mycket lägre än vad siffran antyder.
Det beror på att solfaktorn mäts genom att applicera ett lager som är 2 mg/cm2 tjockt. I verkligheten applicerar man dock ett mycket tunnare lager, ca 0,5 mg/cm2, men täckningsfaktorn kan inte mätas i ett laboratorium när krämen appliceras så tunt.
"Så faktorsiffran är missvisande eftersom man inte applicerar ett tillräckligt tjockt lager. Därför är det en bra idé att använda en hög solskyddsfaktor, helst faktor 50 eller 50+", säger Stine Regin Wiegell, överläkare i hudsjukdomar.
Du bör använda den solskyddsfaktor som din hud och solens intensitet kräver i varje situation.
Hur lång tid det tar innan du blir solbränd beror på flera faktorer, som du kan se nedan.
"För individen spelar det ingen roll om du använder faktor 30 eller 50. Effekten av krämen är densamma, t.ex. att huden blir fet. Om du ändå ska smörja in dig kan du lika gärna använda en hög solskyddsfaktor, till exempel 50 eller 50+", säger Stine Regin Wiegell.
Läs också: Solkräm – skyddar dig utan kemikalier
"Om du ändå ska återfukta huden kan du lika gärna använda en hög SPF, t ex 50 eller 50+."— Stine Regin Wiegell, överläkare på Bispebjerg Hospital
Källa: Cancerfonden
Nej, du behöver faktor 50 både i ansiktet och på kroppen
Ansiktshuden är faktiskt mer motståndskraftig än resten av kroppen eftersom den ständigt utsätts för solen. Detta skapar pigment som bidrar till hudens skydd mot strålning. Använd därför samma höga solskyddsfaktor på både ansikte och kropp, helst faktor 50.
Läs också: Pigmentfläckar – då får man bort missfärgningar i huden
Ja, även om du använder faktor 50 kommer din hud att bli solbränd.
När du tar färg av solen är det rodnad du får. Den akuta hudreaktionen uppstår ofta 4-6 timmar efter att du har varit i solen. Det tar upp till 48 timmar efter solexponering att producera tillräckligt med pigment för att göra huden brun.
"Folk borde komma bort från idén att de vill vara bruna. Man bör åtminstone undvika att bli röd och solbränd. Bygg upp din färg långsamt i stället för att sola i timmar i sträck", säger Stine Regin Wiegell, överläkare i dermatologi.
Läs också: Solbränna - vad gör du om skadan är skedd
Det går att köpa olika hudvårdsprodukter med SPF, t ex dagkräm med SPF. Dessa är relevanta att använda från april till september, då UV-strålning förekommer på våra breddgrader.
Här är en lista över produkter som rekommenderas av överläkaren.
KÄLLA: Stine Regin Wiegell, överläkare vid avdelningen för dermatologi, Bispebjergs sjukhus och klinisk lektor vid avdelningen för klinisk medicin, Köpenhamns universitet