En frisk och flexibel bindväv håller kroppen frisk och rörlig. Ta reda på varför och få svar på 7 frågor om denna viktiga – men försummade – vävnad.
BINDVÄV UNDER LUPP Du har bindväv överallt i kroppen. Både som ligament som håller ihop två ben. Som senor som fäster muskler vid ett ben. Och som tunna membran som omger musklerna och gör att de kan röra sig fritt under huden.
Du vet säkert att du måste ta väl hand om dina muskler för att hålla kroppen frisk och smidig hela livet. Men vet du också att du måste ta hand om din bindväv?
Om inte, läs vidare, för en frisk och flexibel bindväv är viktig för ditt välbefinnande.
Den förebygger inte bara skador, utan gör också att du rör dig bättre – både i vardagen och när du tränar.
Läs också: Träning stärker din bindväv – och skjuter upp ditt åldrande
När du föds är din bindväv mjuk och mycket smidig, men när du blir äldre blir den mer och mer stel.
Det innebär att du inte kan röra dig lika smidigt som du gjorde när du var yngre och det kan också leda till smärta i kroppen. Beroende på din livsstil kan du påskynda eller skjuta upp denna stelhet.
Läs också: Forskare: Så håller du din bindväv smidig
Vi hjälper dig att lära dig mer om denna viktiga – men ganska förbisedda – vävnad.
Bindväv är en stark och elastisk vävnad som omsluter kroppen.
Du har bindväv överallt i kroppen. Till exempel som ligament som håller ihop två ben. Som senor som fäster musklerna vid ett ben. I huden och som tunna membran som omger musklerna och gör att de kan röra sig fritt under huden.
Vävnaden kallas ofta också för fascia.
Gemensamt för alla typer av bindväv är att den består av en trögflytande, geléartad substans som är sammanvävd av proteinfibrer och innehåller lösa celler.
Proteinfibrerna utgörs främst av kollagen och elastin. De ligger löst mellan varandra så att de inte bara håller ihop vävnaden utan också kan glida mellan varandra och göra den smidig.
Frisk bindväv i senor och ligament måste ha stor styrka för att hålla ihop benen och fästa musklerna vid dem. Detta åstadkoms med tjocka, parallella buntar av kollagenfibrer som ger hög draghållfasthet.
Samtidigt säkerställer kortare, elastiska proteinfibrer att vävnaden är flexibel och kan sträckas ut.
Detta ger kroppen stor rörlighet och minskar risken för skador på senor och ligament vid höga belastningar.
Det bästa du kan göra är att rör på dig så mycket som möjligt och på så många olika sätt som möjligt.
Omvänt är ett stillasittande beteende det sämsta. Om du är allmänt inaktiv eller har kroppsdelar som du sällan aktiverar kommer vävnaden att bli alltmer stram.
När du rör på dig och vävnaden tänjs ut signalerar sinnescellerna till bindväven att den ska förstärkas. På så sätt kan du träna vävnaden så att den förblir smidig och stark.
All träning och motion är bra, men undvik att utsätta kroppen för mer än den klarar av. Om du tränar för hårt, för repetitivt eller för länge kan bindväven bli överbelastad, vilket kan leda till skador.
Mjuka, aktiva och dynamiska töjningar anses vara effektiva och en foam roller kan också vara bra för att stimulera den viktiga vävnaden.
När ligament, senor eller senskidor överbelastas kan det uppstå inflammation i bindväven. Detta gör vävnaden öm och kan orsaka svår smärta.
Bindeväven innehåller fler nervändar än huden och är vårt största känselorgan.
Förutom akut inflammation finns det cirka 200 egentliga bindvävssjukdomar, varav många orsakar smärta. En av de vanligaste är reumatoid artrit, som drabbar cirka 1 procent av befolkningen.
Ledgångsreumatism är en kronisk autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens eget immunförsvar angriper bindväven, vilket gör att lederna svullnar och blir varma och stela, och man upplever smärta både i vila och under aktivitet.
Läs också: Ledvärk – varför får man ont i lederna?
Bindväven åldras naturligt under hela livet, vilket gör att till exempel senor blir mindre smidiga. Detta ökar risken för inflammation i senor och andra skadliga inflammationer.
Livslång träning bromsar åldringsprocessen, håller senorna smidiga och minskar inflammationen i vävnaden.
Även om du börjar träna senare i livet kan vävnadshälsan faktiskt förbättras efter bara några månaders träning.
En frisk bindväv är en förutsättning för att du ska kunna träna smärtfritt och utan ansträngning.
Om vävnaden är stel och öm hjälper det inte att dina muskler är i toppform.
Musklerna är insvepta i ett tunt lager bindväv som gör att de kan röra sig fritt under huden och är fästa vid benen med senor, som också är gjorda av bindväv.
Dessutom finns det en tredje typ av bindväv – ligamenten – som ser till att benen kan röra sig fritt i lederna utan att gnida mot varandra.
Läs också: Hur blir du av med ont i hälen? Få de bästa övningarna här
VANLIGA IDROTTSSKADOR De 7 små cirklarna visar var bindväven typiskt överbelastas under idrott.
Några av de vanligaste idrottsskadorna orsakas av överbelastning av bindväven. Det här är bara några exempel:
7 typiska överbelastningsskador
Läs också: Aj! Vem ska behandla min skada?