Hälsporre – se vilka övningar som funkar

Hälsporre är en överbelastning av en sena under foten, som ofta drabbar löpare, särskilt de över 40 år. Det gör ont, men som tur är kan du bli av med smärtan genom avlastning och rehabilitering. Få de bästa övningarna här.

Kvinna med hälsporre masserar sin häl – kvinna-med-hälsporre-ont-i-hälen

EN HÄLSPORRE kan vara mycket smärtsamt. Behandlingen består av avlastning, övningar och mycket tålamod.

© iStock

Har du ont i hälen? Då tillhör du de 7–10 procent som drabbas av smärta i hälen någon gång i livet.

Smärta i hälen beror ofta på ett tillstånd som kallas hälsporre eller plantar fasciit.

Det kan uppstå i samband med löpträning eller annan överbelastning, och kvinnor över 40 verkar drabbas av hälsmärtor oftare än andra. Lyckligtvis kan du göra mycket för att lindra smärtan genom övningar, avlastning och rehabilitering

Det har varit en vanlig uppfattning att smärtan kom från själva hälsporre – en liten benutväxt som kan uppstå på hälbenet.

Idag vet vi dock att man mycket väl kan ha en hälsporre utan att det gör ont. Vi vet också att det oftast inte handlar om en en verklig inflammation, utan om en överbelastningsskada.

Här kan du lära dig mer om vad en hälsporre är – och hur du kan förebygga och behandla dina smärtor.

1 Vad är hälsporre och plantar fasciit?


Har du fått diagnosen hälsporre eller plantar fasciit?

Då har du troligen fått en skada i senan under foten som följd av överbelastning. Kanske har du börjat löpträna, kanske står du mycket upp på ditt arbete. Oavsett vilket är det ett mycket smärtsamt tillstånd som måste behandlas.

Men låt oss börja med att reda ut varför det kallas hälsporre.

hälsporre på röntgen

EN LITEN SPETSIG BENUTVÄXT har fått namnet ”hälsporre”. Du kan dock mycket väl ha en utan att märka något av den.

© iStock

Är hälsporre alltid smärtsamt?

En hälsporre är en liten benig benutväxt (en kalkavlagring) som kan bildas på hälbenet, där senan plantarfascian fäster. Den lilla benutväxten kan uppstå som en reaktion på många års långvarig belastning eller irritation av senan, vilket får kroppen att bilda extra benvävnad för att stabilisera området.

Man har länge trott att hälsporre satt och tryckte på senan under foten och därför var orsaken till hälsmärtan.

Idag vet man dock att många med hälsporre inte har ont – och att många med hälsmärtor inte alls har hälsporre. Om man tog röntgenbilder av alla fötter skulle många ha en hälsporre utan att vara medvetna om det.

Därför är det inte längre normal praxis att ta bort hälsporre kirurgiskt – men det görs i sällsynta fall där annan behandling inte har fungerat.

Gör hälsporre aldrig ont?

Som nämnts har många människor en hälsporre, det vill säga en liten benutväxt, utan att ha ont. Men det skulle vara fel att säga att en hälsporre aldrig kan göra ont i hälen.

I sällsynta och svåra fall kan själva benutväxten nämligen irritera det omgivande vävnaden så mycket att det blir en bidragande orsak till att det gör ont – och samtidigt hindrar vävnaden från att läka.

illustration visar plantarfascian – senan under foten
© iStock

Vad är plantarfascian?

Plantarfascian är ett tjockt band av bindväv som fäster vid hälen och löper under foten för att sedan fästa igen vid de fem tårna. Senan spänns upp varje gång du tar ett steg.

När senan överbelastas får man ont, vanligtvis i hälen. Många upplever att det gör särskilt ont på morgonen eller efter längre perioder av inaktivitet.

Ny förståelse av plantar fasciit – från inflammatorisk till degenerativ åkomma

Tidigare betraktades inflammation i senan under foten som en klassisk inflammation. Det avspeglas fortfarande i namnet ”plantar fasciitis”, eftersom ”-itis” just betyder inflammation (utan bakterier).

Senaste forskning visar dock att det sällan handlar om en egentlig akut inflammation. Istället ser man tecken på att senan har fått mikroskopiska skador i form av t ex sprickor och förändringar i senvävnaden. Detta kallas också fasciopati i facktermer. En del experter kallar därför idag plantar fasciit för plantar fasciopati.

Det innebär också att behandlingen har förändrats. Det handlar inte nödvändigtvis om att dämpa en inflammation eller infektion med hjälp av medicin, utan om att hjälpa kroppen att läka och återuppbygga vävnaden genom övningar och rehabilitering.

Hälsporre illustration

DEN LILLA FÖRKALKNINGEN LIKNAR EN SPORRE – därav namnet ”hälsporre”. Man kan dock mycket väl ha sporren utan att märka något av den, visar den senaste forskningen.

© iStock

2 Hur känns hälsporre (symptom)?


Hälsporre kan verkligen göra ont och smärtan är ofta stickande. Värst är det när du sätter ner foten, medan smärtorna som regel går över när du sitter ner och avlastar den.

Smärtan sitter under hälen, där senan sitter fast i hälbenet. Men det kan också stråla framåt i foten.

Det är normalt en fot som drabbas och det gör som mest ont på morgonen, varefter smärtan avtar när du använder foten under dagen. Ofta kan du därför gå bort smärtan.

illustration visar var plantarfascian sitter

PLANTARFASCIAN LÖPER UNDER FOTEN och kan vid felaktig belastning få skador i form av t ex små revor.

© iStock

3 Hälsporre: Övningar


Här kan du se en stretchövning och en styrketräningsövning som är bra vid behandling av hälsporre.

Den sista stärker din plantarfascia utan att belasta den. Gör övningen på ett trappsteg, en stadig pall eller liknande.

kvinna går uppför trappan som övning mot hälsporre

TRAPPTRÄNING avlastar hälen och stärker foten

© istock

4 Varför får man hälsporre?


Hälsporre beror vanligtvis på en överbelastning av senan i hålfoten. Senan löper från hälen till tån, och fungerar som en slags stötdämpare. När du överbelastar foten, kan det uppstå mikroskopiska skador i del del av senan som fäster i hälen. Det kan göra att det bildas en liten utväxt, sporre, på hälbenet. Det kan vara en inflammation i senan som är orsaken.

kvinna har ont i hälen på morgonen

AJ – en hälsporre kan orsaka mycket besvär på morgonen eller om du har suttit stilla en längre tid.

© iStock

5 Vem drabbas vanligtvis av hälsporre?


Alla kan få hälsporre, men vissa har större risk att få ont i hälen än andra.

Är du i riskzonen? Kolla här

Se vilka faktorer som kan öka risken för hälsporre:

Ålder och kön

Nyare forskning pekar på att kvinnor över 40 år kan vara mer utsatta än män när det gäller att utveckla hälsporre.

Det kan bero på hormonella förändringar i klimakteriet, där det lägre östrogenhalten påverkar bindvävets styrka och elasticitet. Det kan också bero på att kvinnor har svagare ledband än män.

Män är dock också mer utsatta när de är över 40 år. Ålder i sig är nämligen en faktor som kan öka risken för hälsporre. Det beror på att vävnader och senor blir mindre elastiska ju äldre du blir.

Löpning och liknande träningsformer

Om du inte är van att springa kan du riskera att överbelasta senan om den inte får möjlighet att läka och anpassa sig mellan träningarna. Återhämtning är alltså viktigt.

Du kan också överbelasta foten, även om du är van att springa. Det kan till exempel vara så att du plötsligt ökar din löpsträcka istället för att trappa upp långsamt. Även här kan din fotvalvssena få svårt att hänga med.

Här hittar du löpprogram för alla nivåer

Stående arbete

Om du står upp många timmar om dagen kan det överbelasta din plantarfascia. Särskilt om du dessutom står på ett hårt golv, till exempel betong.

Felaktiga skor

Du kan komma riktigt långt med bra stötdämpande skor som ger stöd åt fotvalvet.

Slitna löparskor, flip-flopskor eller höga klackar är däremot inte det bästa stödet för foten.

Biomekaniska faktorer

Kanske har du bara haft otur – och har till exempel hål- eller platfot.

Så kallade biomekaniska faktorer kan nämligen vara orsaken till hälsporre. Faktorer kan vara allt från överpronation, där foten rullar inåt när du går eller springer, till spända vadmuskler och hälsenan. Det sistnämnda ökar belastningen på senan under foten.

Övervikt

Om du har ett mycket högt BMI ökar du belastningen på fotvalvet vid varje steg. Det kan göra vävnaden mer sårbar med tiden.

Läs också: Videoträning för dig med kraftig övervikt

kvinnor springer – risk för hälsmärtor

KOM IHÅG ATT BÖRJA LÅNGSAMT, om du börjar med löpträning. Om du är van och vill öka distansen, gör det gradvis.

© iStock

Diagnosering av hälsporre


Hur vet man om det är en hälsporre? Om du har ont under hälen när du belastar den kan det faktiskt räcka för att ställa diagnosen i vissa fall.

Din läkare kommer att undersöka om det gör ont eller är ömt när man trycker på den punkt under hälen där senan fäster vid hälbenet.

Läkaren kommer också vanligtvis att fråga om det kan finnas någon utlösande orsak. Har du börjat springa? Har du ökat träningen? Står du mycket på fötterna, till exempel på jobbet?

Om det fortfarande finns tvivel om diagnosen kan du remitteras till ytterligare undersökningar i form av till exempel röntgen eller skiktröntgen.

6 Hälsporre: Behandling


Om du har hälsporre är det viktigt att ta det på allvar.

Om du fortsätter att belasta hälen på fel sätt kan det uppstå ytterligare överbelastning i form av flera små bristningar i senans små fibrer. Därmed kommer du att behålla och förvärra din hälsporre.

Behandling hos fysioterapeut

Under den första smärtsamma perioden kan en fysioterapeut lindra smärtan med massage och hjälpa dig att hitta lämpliga styrkeövningar. Du kan också få hjälp att hitta ett skoinlägg – både hos din fysioterapeut eller hos en ortopedtekniker.

Om hälsporen beror på inflammation kan läkaren ge en injektion med binjurebarkshormon direkt i det drabbade området – detta är dock oftast först aktuellt om avlastning och övningar inte har haft någon effekt efter 3–6 månader.

Om problemet inte är löst efter ett halvt till ett helt år kan operation bli aktuellt. Då gör läkaren ett snitt i senan under foten så att den kan sträckas ut mer.

Här ser du ett typiskt behandlingsförlopp för hälsporre:

Dag 1-3: Avlastning av hälsporre

Vila foten och använd skor med inlägg om du verkligen måste gå.

Har du möjlighet så gå helst på mjuka underlag. Om det gör mycket ont så tveka inte att äta smärtstillande medicin.

Dag 3-7: Stretchövningar för hälsporre

Sitt med det dåliga benet över det andra, ta tag i tårna och böj dem så långt in mot skenbenet som du kan. Håll kvar så i 10 sekunder med 10 repetitioner och upprepa övningen 3 gånger per dag.

Vecka 2-12: Styrketränings-övningar mot hälsporre

Placera foten på ett trappsteg med hälen ut över kanten och en hoprullad handduk under tårna.

Lägg vikten på foten och vippa den långsamt upp och ner. Gör 3 set à 12 repetitioner varannan dag.

Månad 2-6: Rehabiliteringsövningar vid hälsporre

Det tar lång tid att bli frisk från hälsporre så återuppta din träning långsamt.

Bromsa om du märker att smärtorna kommer tillbaka. Undvik löpning och andra mycket belastande idrottsformer.

7 Hälsporre-inlägg: Få rätt stöd


Du kan hjälpa dina överbelastade plantarfascia genom att sätta in inlägg i dina skor. Inläggen är ofta gjorda av gel, silikon eller andra mjuka material.

De hjälper till att stödja foten och ger bättre stötdämpning genom att fungera som en mjuk ”kudde” under hälen. Samtidigt kan det flytta trycket från hälens mest belastade punkt genom att fördela vikten mer jämnt över hela foten.

Du kan köpa inlägget själv, men om du är osäker på vilket som är bäst för dig kan du också rådfråga en läkare eller en fysioterapeut.

kvinna lägger inlägg i löparsko

RÄTT INLÄGG kan göra hela skillnaden. Både när du ska förebygga och behandla ont i hälen.

© iStock

8 Kan hälsporre försvinna av sig själv?


De flesta vill – helt naturligt – ge sin fot den vila den behöver om hälen gör ont varje gång man tar ett steg.

Därför kan en hälsporre läka av sig själv, i den meningen att den får rätt vila. Det kan dock också vara avgörande att du gör rätt övningar och ser till att ha bra skor.

Om rehabiliteringen inte har hjälpt efter 3–6 månader kan läkaren överväga att ge dig en blockad med binjurebarkshormon eller chockvågsbehandling (ESWT).

Om det går upp till ett år utan att det blir bättre kan det i slutändan bli nödvändigt med en operation. Här skärs senan under foten helt eller delvis, varefter den får läka igen.

Hur länge varar hälsporre?

Senvävnad är en av de vävnadstyper i kroppen som tar längst tid att läka. En hälsporre ellerplantar fasciitis kan därför vara svår att bli av med.

Efter de första 3 till 4 veckorna med rätt behandling bör smärtan börja avta. Men du måste ha tålamod, för det kan lätt ta upp till ett halvt till ett helt år, och i vissa fall ännu längre, innan din häl är helt återställd.

Så förebygger du hälsporre


Det finns flera saker du kan göra för att förebygga att du får hälsporre (plantar fasciit).

  • Börja träna långsamt. Detsamma gäller om du till exempel vill öka din löpsträcka. Gör det gradvis.

  • Byt ut dina löparskor med jämna mellanrum så att de alltid ger dig bästa möjliga stöd.

  • Använd alltid bra skor som är stötdämpande och ger stöd runt hälen.

  • Undvik att stå, gå eller springa mycket på hårt underlag.

  • Övervikt ökar belastningen på dina fötter. Om ditt BMI ligger i den höga delen kan det vara en fördel att gå ner i vikt.

Så här tränar du löpning: Se alla våra program här