Är dina knän ömma och stela? Du är inte ensam om det. Ta reda på hur det känns att ha artros och vilka behandlingar som kan hjälpa dig att återfå kontrollen över dina knän.
ARTROS I KNÄNA är den vanligaste formen av artros och många tror felaktigt att det är bäst att hålla knät helt stilla.
Våra knän är en av de kroppsdelar som krånglar mest och oftast gör ont. En av de främsta orsakerna är artros i knäna.
Du kanske märker av tecknen om du utövar mycket sport, är lite äldre eller har mycket extra vikt på kroppen.
Knäleden är en av kroppens viktbärande leder som du använder varje gång du sätter den ena foten framför den andra.
Läs också: Hur man hanterar artros – från tidiga tecken till behandling
Det är också en av de mest komplicerade lederna och består av ben, ligament, menisker, korsband och knäskål. Delar som tillsammans ser till att knäleden fungerar smidigt.
Med så många olika komponenter kan det vara svårt att veta var knäsmärta kommer ifrån och varför den uppstår.
Här fördjupar vi oss specifikt i knäartros: Vad som orsakar det, hur det känns och hur man kan lindra smärta så att du bättre kan leva med en sjukdom som drabbar så många under hela livet.
Artros i knäet – även kallat knäartros – är den vanligaste formen av artros, tätt följd av artros i höften.
Knäleden består av två huvudben: lårbenet (femur) och skenbenet (tibia). Där de två benen möts är ledytorna normalt täckta av slätt, skyddande brosk som ser till att benen gnids mot varandra utan för mycket friktion.
När du har knäartros har brosket på ledytorna brutits ned, vilket gör att benen och menisken är mer eller mindre exponerade. Tillståndet kan orsaka smärta och inflammation i knäleden, som vanligtvis förvärras vid rörelse.
Kanterna på benen runt leden blir ofta oregelbundna och bildar så kallade benutväxter eller osteofyter. De är ofarliga, men kan också orsaka obehag och stelhet i knäet.
KNÄLEDEN består av många delar. Artros i knäet uppstår när brosket på ledytorna bryts ned.
Liksom andra typer av artros är det ofta en naturlig åldersrelaterad förändring i kroppen.
Brosk bryts oundvikligen ned med tiden, oavsett hur vi använder knäet, men viss överanvändning och skador kan påskynda eller förvärra det.
"Minst 60-70 procent av de patienter som vi opererar och byter knän på är överviktiga. Själva kroppsbelastningen har en stor inverkan på framför allt knäartros."— Thomas Rohde, Överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
"Även om till exempel vristerna också är en viktbärande led som är ännu mer utsatt för stress, är knäna mycket mer utsatta. Det kan bero på att broskstrukturen i sig är något annorlunda och något mindre motståndskraftig i knäna."— Thomas Rohde, Överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
Knäsmärta är svårt att ignorera eftersom du använder leden varje gång du står, går och reser dig upp.
Artros i knäet känns olika från person till person och graden av smärta beror bland annat på hur länge du har haft det.
Läs också: 5 typer av smärta du bör lyssna på
SYMPTOM – Ett klassiskt tecken på knäartros är vad som kallas en triad av smärta.
Artros i knäet kan ha en enorm inverkan på livskvaliteten, eftersom du använder knäleden för praktiskt taget all fysisk aktivitet.
I början är det särskilt utmanande för personer som är mycket fysiskt aktiva, eftersom de tidiga tecknen på artros ofta kommer i samband med rörelse. Du kanske har varit van vid att springa långa sträckor och plötsligt måste du sluta eller byta sport för att det gör för ont.
Läs också: Bästa träningstipsen för personer med artros
Med tiden kan utmaningarna dock också visa sig på en vardaglig nivå, till exempel kan du tycka att det är svårt att gå och handla eller att det gör ont att bara kliva upp ur sängen på morgonen.
Det finns flera åtgärder som du kan prova om din smärta är så svår att den påverkar din livskvalitet.
TRÄNING kan fungera lika bra för knäartros som kirurgi – ibland bättre.
Inledningsvis kommer de flesta allmänläkare att hänvisa dig till en sjukgymnast som kan hjälpa dig att komma igång med styrketräning specifikt för personer med knäartros.
Syftet är att få rörelse i knäleden och stärka musklerna runt leden. Många får riktigt bra resultat av knäledsträning, och enligt vissa forskare kan träningen vara lika smärtlindrande som en knäoperation.
Testa ett videoträningsprogram med övningar som är noga utvalda av en sjukgymnast:
69 % av personer med knäsmärta från artros har en större rädsla för att träna än de som inte har det.— Källa: University of South Australia
KNÄOPERATION är aldrig förstahandsvalet när du har knäartros, men om inget annat fungerar kan du uppnå goda resultat.
När sjukgymnastik, träning och smärtstillande medel har prövats och smärtan fortfarande är så svår att du känner dig begränsad i ditt dagliga liv, kan det vara möjligt att överväga en knäoperation för artros.
Den vanligaste typen av operation vid knäartros är att ersätta hela eller delar av knäleden med en konstgjord stålprotes. Många upplever smärtlindring med ett nytt knä, och operationerna är vanligtvis inte förknippade med allvarliga komplikationer.
Läs också: Träna dig frisk – här är sjukdomarna du kan förbättra med träning
Trots att det är en främmande kropp som sätts in i din kropp brukar de flesta människor reagera bra på en protes. Protesen kan lossna om du till exempel utvecklar benskörhet eller om det uppstår slitage på kroppen där protesen och benet sitter fast.
Och som med alla typer av ingrepp innebär kirurgi en viss risk för infektioner, benfrakturer eller blodproppar.
"Cirka 80-85 procent av alla knäpatienter är nöjda efter en knäprotesoperation."— Thomas Rohde, Överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
Det är inte bevisat att knäskydd har en lindrande effekt. Men vissa människor tycker att de är bekväma att bära.
Speciellt om du tenderar att svullna upp i knäet kan det vara skönt att ha något som stramar åt runt knäleden så att du känner att svullnaden blir mindre uttalad.
Men det är individuellt om man gillar det eller inte.
Om knäleden till exempel är överbelastad av träning kan det vara bra att lägga på lite is. Detta kan bidra till att minska svullnaden och lindra en del av den akuta smärtan.
Det finns ingen gyllene regel när det gäller artros och fysisk aktivitet. Förutom att som utgångspunkt är det bra att röra på sig.
Läs också: Kan man gå långa sträckor med artros?
Smärta är att förvänta sig, men träning ska inte vara en smärtsam affär, så lyssna på dina symtom. Om du till exempel får mycket ont så fort du springer längre än 5 km ska du hålla dig till kortare löprundor som du kan tolerera.
Och undvik riskfyllda sporter som innebär en hög belastning på den drabbade leden. Om du får ont i knät när du gör benpress eller marklyft med mycket vikt ska du inte göra de övningarna.