Ömma och stela höfter är ofta ett tecken på artros. En sjukdom som du inte kan bli av med, men som du kan leva i harmoni med. Läs vår guide och lär dig hur.
ARTROS I HÖFTEN är särskilt vanligt förekommande hos personer över 60 år, men kan drabba människor under hela livet.
Dina höfter är en viktig del av hela ditt muskuloskeletala system. De hjälper dig att gå, stå, böja och sträcka på benen.
Tyvärr är höfterna också de leder som ofta orsakar problem med åldern, och artros i höften är en av de största bovarna när det gäller höftsmärta.
Läs också: Hur man hanterar artros – från tidiga tecken till behandling
Här har vi tagit hjälp av en överläkare i ortopedi för att besvara de viktigaste frågorna om tillståndet så att du kan förstå varför det uppstår och vilka behandlingsalternativ du har.
För du kan faktiskt leva smärtfritt med höftartros.
Artros i höftleden – eller höftartros som det också kallas – uppstår när brosket i höftleden gradvis bryts ned till en punkt där det inte längre kan återuppbyggas.
Höftleden fungerar bland annat genom att lårbenets huvud möter en ledskål i bäckenet. Hålan gör att lårbenet kan röra sig i flera riktningar.
Läs också: Ledvärk – varför får du ont i lederna?
Både ledskålen och lårbenet är täckta av ett mjukt lager brosk, som säkerställer att rörelserna är enkla och smidiga. Utan brosk finns det inget skydd mot friktion när lårbenets huvud gnider mot skålen.
Det gör alltså inte ont när två ben möts, men utan brosk kan det uppstå inflammation, vätska och svullnad i leden, vilket kan vara både irriterande och mycket smärtsamt.
ARTROS I HÖFTEN – Här ses en normal höftled med intakt brosk och en artrosdrabbad där brosket har brutits ned.
De vanliga symtomen på artros i höften är att med tiden utvecklar du gradvis alltmer svår smärta i ljumsken, framsidan och sidan av låret, som ofta också strålar ner till knäet.
Läs också: Kom i form – dessa sjukdomar kan förbättras med träning
Symtomen uppträder vanligtvis när du börjar gå och avtar efter några minuter, för att sedan bli värre igen efter att du har gått ett tag.
Du kan också uppleva smärta vid vila och på natten, vilket indikerar att tillståndet är avancerat.
Artros är i allmänhet en sjukdom som uppkommer med åldern, och de allra flesta av oss kommer att ha artros i minst en led vid 65 års ålder.
Höften är en mycket sårbar led när det gäller artros. Det är en så kallad kulled som kan sättas i många extrema positioner och överbelastas i flera leder och kanter.
Höften är också en viktbärande led som bär större delen av vår kroppsvikt, vilket ger ett stort tryck på höftleden.
I många fall är dock den exakta orsaken till höftartros okänd. Den har bara smugit sig på med tiden.
Till skillnad från till exempel knäartros är gamla skador inte en av de vanligaste orsakerna till höftledsartros. Det är inte heller vanligt att sport och motion är orsaken.
"Det finns människor i 50-årsåldern som har sprungit 200 maratonlopp under ett antal år och som nu har en dålig höft. Men det är sällsynt."— Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
90% av äldre personer som klagar över höftsmärta har artros.— Källa: Sundhed.dk
Höftledsartros är svårt att förebygga eftersom sjukdomen är ärftlig och drabbar många av oss när vi åldras, oavsett vad vi gör.
Det viktigaste du kan göra för att undvika försämring är att hålla en hälsosam vikt och lyssna på din kropp om dina höfter börjar göra ont under fysisk aktivitet eller på jobbet.
Sluta inte att vara fysiskt aktiv för att du misstänker artros. Leden mår generellt bra av att röra på sig och musklerna runt leden mår bra av att stärkas.
Läs också: Bästa träningstipsen för personer med artros
Men om en viss typ av sport eller träning gör ont i höften bör du minska intensiteten eller välja en annan typ av träning.
TRÄNING kan vara lika effektivt som – kanske till och med mer effektivt än – smärtstillande läkemedel och kirurgi mot artros.
Det kan vara särskilt svårt att träna om man lider av artrossmärtor.
Därför är det alltid en bra idé att ta hjälp av en sjukgymnast för att göra övningar som är skonsamma för höftleden och som fungerar där de ska.
Testa ett videoträningsprogram med övningar som är noga utvalda av en sjukgymnast:
Om motion och viktminskning inte fungerar mot smärta kan läkemedel hjälpa.
Milda smärtstillande medel är vanligtvis något av det första som din läkare kommer att rekommendera om du har tecken på artros. Till exempel Paracetamol finns receptfritt och är ett mycket vanligt botemedel mot mild till måttlig smärta från artros.
Det finns också specifika artritläkemedel för svårare smärta, men du behöver ett recept från din läkare.
Läs också: Guide till receptfria smärtstillande medel
Ofta kommer din läkare att rekommendera en kombination av träning och smärtstillande medel.
När både träning och medicinering har prövats, och när din artros är så långt framskriden att smärtan hindrar dig från att leva ett bra liv, kan höftkirurgi övervägas.
Över 90 procent av patienter som äldre än 75 år som opereras med dagens standardproteser har kvar sin protes efter 20 år— Källa: kunskapsstodforvardgivare.se
HÖFTPROTES – Det artrosdrabbade lårbenshuvudet och acetabulum avlägsnas och en så kallad total höftledsprotes av stål sätts in.
En titthålsoperation kan också testas om du har lätt förslitning i höftleden. Detta innebär att en ortopedisk kirurg avlägsnar små benutväxter vid övergången mellan lårbenshalsen och lårbenshuvudet i höftleden.
Benutväxter kallas också osteofyter och orsakas vanligtvis av slitage i brosket. De är inte farliga, men de kan orsaka obehag och stelhet i höften.
Höftkirurgi är en av de mest effektiva behandlingarna mot artros och det finns högre tillfredsställelse bland höftpatienter än bland patienter som får ett nytt knä, till exempel.
En konstgjord höft kan bli lös eller sliten, men då kan den bytas ut igen.
"Alla kommer inte att kunna springa igen, men många upplever att smärtan försvinner och att de kan leva ett någorlunda normalt vardagsliv. Cirka 90 procent av höftpatienterna är nöjda efter en protesoperation."— Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
Det är viktigt att gå på sjukgymnastik både före och efter höftoperationen, och du bör förvänta dig minst 8 veckors rehabilitering efteråt – ofta längre.
Patienter med höftproteser återhämtar sig ofta något snabbare än patienter med till exempel konstgjorda knän.
Läs också: Kan du gå långt om du har artros?
Höften är en av de vanligaste platserna i kroppen att utveckla artros och något fler män än kvinnor drabbas.
Den stora majoriteten av den äldre befolkningen kommer att visa tecken på höftartros om de röntgas, men det är inte alla som upplever smärta på grund av det.
Totalt har 2,1% av hela den svenska befolkningen genomgått minst en höftprotesoperation.
Höftsmärta är mycket svårt att ignorera eftersom höften har många olika funktioner.
Till en början kommer de flesta människor främst att utmanas när de måste ta många steg på längre promenader och löprundor.
Men ju mer avancerad artrosen är, desto svårare blir det att rotera höften när man sitter ner.
Vardagliga uppgifter som att sätta sig i en bil kan bli en stor utmaning. Du kanske också tycker att det är en lång väg ner för att ta på dig strumpor eller klippa naglarna.
KÄLLA: Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus