Få av oss klarar oss genom livet utan någon grad av artros. Ta reda på vad sjukdomen gör med kroppen och vad du kan göra för att bekämpa smärtan i vardagen.
ARTROS – är den vanligaste artrit-sjukdomen och drabbar vanligtvis rygg, höfter, knän, nacke och fingrar.
En stel höft, ömma knän eller svullna fingrar är bara några av tecknen på artros. En sjukdom som de flesta av oss inte kan undvika.
Hur och när vi drabbas varierar dock stort. Vissa lever ett helt liv utan allvarliga besvär, medan andra känner sig kraftigt begränsade i sitt dagliga liv.
Om du inte är säker på om du har börjat få artros eller vad du ska göra när den slår till, läs vidare.
Med hjälp av en ortopedisk specialistkirurg svarar vi på de viktigaste frågorna om sjukdomen och ger goda råd om behandling.
Artros är en ledsjukdom där brosket i en led gradvis bryts ned tills det till slut finns lite eller ingenting kvar.
Brosk är ett starkt och slätt material som ligger mellan benen och gör att ledytorna glider mot varandra med låg friktion.
När brosket bryts ned kan benen exponeras och gnidas mot varandra, vilket orsakar inflammation i leden och vätskeansamling.
Detta gör att delarna i och runt leden blir sårbara för smärta, svullnad och stelhet.
Osteofyter, även kallade benutväxter, kan också utvecklas längs kanterna på benen i lederna när kroppen försöker reparera skadorna från det slitna brosket.
Dessa benutväxter kan ytterligare begränsa rörligheten i lederna och orsaka ännu mer irritation i det drabbade området.
LED är kroppens gångjärn som sitter där två ben möts. Artros kan göra det svårt att röra sig.
Artros leder ofta till vad som kallas en triad av smärta. Till en början känner du en omedelbar smärta när du reser dig från din stol och går 20-30 steg.
När du värmer upp leden minskar smärtan och du kanske kan gå en kilometer eller två.
Men när du vill gå mer än så kommer smärtan tillbaka med besked.
Läs också: Artros i knäet – typiska symtom och bästa behandlingsalternativen
I början märker många människor vanligtvis bara ömhet och svullnad när de rör leden, och symtomen försvinner vanligtvis igen när du håller leden i vila.
När sjukdomen fortskrider kommer du vanligtvis att märka av symtom även när du inte använder leden.
Det finns över 200 olika typer av artrit, varav artros och reumatoid artrit är de vanligaste. Men även om symtomen kan vara liknande (inflammation, smärta, stelhet och svullnad i leden) är det två helt olika sjukdomar.
Artros är en degenerativ sjukdom som innebär att broskytan i lederna bryts ned med tiden. Den börjar vanligtvis i en enda led.
Artrit är däremot en autoimmun sjukdom, vilket innebär att immunförsvaret inte fungerar som det ska och felaktigt angriper ledvävnaden.
Reumatoid artrit drabbar ofta flera leder samtidigt och symtomen känns vanligtvis i både höger och vänster led.
Brosk har inga smärtnerver, så smärta kommer inte från den faktiska nedbrytningen av brosket. Den kommer vanligtvis inte heller från ben som stöter mot varandra, eftersom ben inte heller har många smärtnerver.
Nej, den värsta smärtan från artros kommer vanligtvis från inflammation, vätskeretention och svullnad i leden när brosket slits ner.
Detta kan orsaka obehag och verklig smärta i alla delar av leden, såsom ligament, senor, slemhinnor och de omgivande musklerna.
"Artros är ett brett begrepp för vad som kan hända i en led. Hur ont man har behöver inte nödvändigtvis bero på hur slitet brosket är. Vissa patienter kommer in med nästan inget brosk men få symtom, medan andra har gott om brosk men har svårt att stödja på leden överhuvudtaget."— Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus.
Vi har över 300 leder i kroppen och artros kan i princip förekomma i alla leder. Vissa leder drabbas dock oftare än andra.
De vanligaste formerna är:
Artros i nackkotorna kan göra nacken så stel och öm att du knappt kan vrida på huvudet.
Artros i ryggen uppstår när brosket i diskarna i ryggraden slits ned. Detta drabbar särskilt ländryggen och nedre delen av ryggen.
Knäleden är den mest utsatta leden. I hela världen lever cirka 344 miljoner människor med knäartros.
Källa: WHO
Efter knäna är höften den led som oftast drabbas. Fler män än kvinnor får artros i höften, men forskarna vet inte varför.
Artros i händer och fingrar är lite annorlunda eftersom den är mycket synlig. Fingrarna svullnar upp och ser knotigare ut.
ALLA LEDER kan i princip få artros. På bilden ser du de mest utsatta.
De flesta av oss kommer att drabbas av artros någon gång i livet, men sjukdomen drabbar oss väldigt olika. Både unga och gamla kan få det, men sjukdomen accelererar särskilt efter 50 års ålder.
Efter 60 års ålder har nästan alla tecken på artros i minst en led.
Både män och kvinnor är i riskzonen, men det är något fler kvinnor som får sjukdomen. Artros i höften är vanligare hos män, medan fler kvinnor får artros i knän och fingrar. Forskarna vet inte varför.
Även om alla förr eller senare utvecklar åldersrelaterad artros i större eller mindre grad finns det vissa faktorer som kan påskynda eller förvärra processen.
Extrakilon är en av de största riskfaktorerna för att utveckla artros. Ju mer vikt kroppen bär på, desto mer stress utsätts lederna för. Överviktiga personer löper särskilt stor risk att drabbas av artros i knän, höfter, rygg och vrister.
Men forskning tyder också på att det finns vissa ämnen i fettvävnaden som påverkar nedbrytningen av brosket. Det förklarar t.ex. varför artros i fingrarna är vanligare hos överviktiga, trots att fingrarna inte är viktbärande leder.
Hårt fysiskt arbete under en längre tid kan också öka risken. Till exempel visar en stor observationsstudie från Oxford University att män och kvinnor som utför hårt kroppsarbete, till exempel inom byggbranschen, har dubbelt så hög risk att drabbas av knäartros.
En studie från Syddansk Universitet visar också att det finns en signifikant ökad risk för att utveckla artros i yrken som jordbruk, byggnation och transport, där det kan finnas en hög fysisk arbetsbelastning.
Om du tidigare har opererats i eller runt en led kan du också ha en ökad risk för att utveckla artros i ett senare skede.
Det är till exempel ganska vanligt att utveckla artros om du har genomgått en knäoperation eller brutit ett ben runt en led.
Artros kan också vara ärftligt. Det finns en särskild genetisk variation där man föds med ett brosk som är mindre motståndskraftigt än andra.
Artros kan inte botas, det är ett kroniskt tillstånd. När brosket är så nedbrutet att det inte längre kan byggas upp på nytt måste man leva med det.
Men även om artros för de flesta kommer smygande med åldern finns det flera saker man kan göra för att förebygga eller minimera smärtan.
Det finns ingen typ av kost som är bättre för artros än andra. I grund och botten handlar det om att upprätthålla en hälsosam vikt och få i sig rätt näringsämnen.
Den lilla forskning som finns på området tyder på enligt det danska artritförbundet att mycket frukt och grönsaker, baljväxter, nötter, fisk och fullkorn är bra för artrospatienter.
KROPPEN dra nytta av mycket frukt, grönsaker, baljväxter, fisk och fullkornsprodukter. Även när du har artros.
Vissa personer med artros tycker om att äta en antiinflammatorisk kost för att minska den inflammation som vanligtvis uppstår.
Det finns dock inte tillräckligt med forskning om sambandet mellan antiinflammatoriska dieter för att dra slutsatsen att de fungerar.
Är du nyfiken på antiinflammatoriska dieter? Prova en antiinflammatorisk kostplan här
Det du kan göra själv är en sak, men smärtan kan också bli så svår att du behöver professionell hjälp.
En av de första sakerna som din läkare kommer att rekommendera om du har artros i knän och höfter är att börja träffa en sjukgymnast.
Om du har mild till måttlig smärta kan du prova receptfria smärtstillande medel som paracetamol eller ibuprofen. Det sistnämnda har också en antiinflammatorisk effekt.
För vissa kan medicinerna lindra smärtan så att du kan leva ett någorlunda normalt liv.
SMÄRTSTILLANDE – Lindrig smärta vid artrit kan lindras med receptfria läkemedel som t ex paracetamol.
Din läkare kan också föreslå att du injicerar binjurebarkhormon direkt i leden. Binjurebarkhormon tar bort inflammation och irritation, vilket ger dig smärtlindring som kan vara i upp till 4–6 veckor.
Blockader ges vanligtvis bara 1–3 gånger per år och kan ha allvarliga biverkningar.
Det finns också naturläkemedel mot artros som du kan köpa receptfritt i hälsobutiker och apotek. Till exempel glukosamin, som utvinns ur skaldjur, som vissa tror kan lindra mild till måttlig smärta – särskilt i höfter och knän.
Även om ämnena i växtbaserade läkemedel kommer från naturen kan det fortfarande finnas biverkningar, så prata alltid med din läkare innan du tar någon medicin.
Läs också: Guide till receptfria smärtstillande medel
I fall av svår artros kan kirurgi vara ett alternativ om inget annat fungerar. Den vanligaste operationen är att ersätta leden med en konstgjord protes.
Denna typ av operation utförs oftast i höft-, knä- och axelleder, men det finns även proteser för andra leder som fingrar, fotleder och armbågar.
Du kan få antingen hela leden eller delar av leden utbytt.
"Om man har svår artros, där leden är helt nedsliten och benen står i direktkontakt med varandra, kan det vara svårt att träna sig bättre. Det är bra att försöka träna, men om man inte får någon bra effekt är en protes ofta en bättre lösning."— Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
Många uppnår goda resultat och smärtlindring med en protes, men som med alla operationer finns det risker förknippade med att lägga sig under kniven och du måste ofta hantera rehabilitering i flera månader efteråt.
En viss smärta är okej när du tränar med artros. De säger att på en smärtskala från 1–10 ska din smärta vara en 5.
Smärtan ska dock försvinna efter en dag eller två. Annars bör du sakta ner eller hitta en annan form av träning.
Läs också: Kan du gå långt med artros?
Om din smärta förvärras avsevärt av träning är det förmodligen din kropps sätt att berätta för dig att du överbelastar leden.
"Jag brukar säga till patienterna att de ska prova att träna om de vill och se hur det går. Men börja i ett långsamt tempo och pressa inte dig själv i onödan. Bara för att du en gång kunde springa 10 kilometer betyder det inte att du kan det nu, och det måste du acceptera när du har artros."— Thomas Rohde, överläkare och specialist i ortopedisk kirurgi vid Aleris Sjukhus
Artros kan smyga sig på under årens lopp, så det kan vara svårt att veta när det är dags att besöka läkaren.
Om du upplever ihållande smärta som påverkar din livskvalitet eller ledsvullnad som inte försvinner efter några dagars vila, kan detta vara en indikator på att du behöver träffa en läkare.
Läs också: Ledvärk – varför får du ömma leder?
Läkaren kommer vanligtvis att titta efter om leden är svullen och om du har normal rörlighet i leden. Du kan dock inte vara säker på att det är artros om du inte har en röntgen.
Din läkare kommer att remittera dig till röntgen om han/hon anser att sjukdomen är så långt framskriden att motion eller smärtstillande medel inte räcker.
Om röntgenbilden inte visar något allvarligt slitage i leden kan en magnetkameraundersökning vara nödvändig för att få en bättre bild av ledhinnan och vätskan runt leden.