En smidig kropp kan utan problem göra alla de rörelser du behöver i vardagen och när du tränar. Vägen dit är stretching. Läs om varför, och få övningarna.
STRETCHING kan enkelt göras framför TV:n om du behöver lite underhållning under tiden.
En skön, djup stretch påverkar det parasympatiska nervsystemet, vilket hjälper kroppen att lugna ner sig.
Det kan också smörja lederna i din värkande kroppsdel, och nedan har vi samlat 6 av de mest utsatta områdena – och valt ut en bra stretchövning för varje.
Experten bakom detta är Heidi Kynde Nielsen, som är fysioterapeut och gyminstruktör i ett brett spektrum av träningsformer, inklusive yoga och pilates.
“När din kropp är smidig, blir i stort sett alla rörelser i din vardag enklare. På så sätt kan du utan besvär sträcka dig efter något under sängen och dammsuga. Det gör dig också bättre på träning, och du undviker smärtor och spänningshuvudvärk som kan bli resultatet av en stel kropp”, säger hon.
Det finns två anledningar till att stretching leder till större smidighet.
Först och främst visar forskning att du påverkar ditt nervsystem och ökar din smärttröskel för vad du kan tolerera i kroppens yttre positioner. Efter hand kan du komma längre och längre ut i dina rörelser.
Den andra anledningen handlar om att du kan smörja din bindväv, som är som ett slags inre spindelväv, som bl a sitter i och omkring musklerna och håller dem samman.
“Du ska stretcha lagom, så mycket att du känner det men fortfarande kan slappna av i musklerna i området, hålla stretchen en stund och komma tillbaka till utgångspositionen. Då får du tag i bindväven”— Heidi Kynde Nielsen, fysioterapeut
Eftersom bindväven blir stelare med åldern är det viktigt att göra stretching till en del av din vardag, om du inte vill att det med tiden ska bli allt svårare att nå ner till dina tår.
Läs också: Bindväven – 8 övningar som stretchar och masserar
Som tur är behöver det inte vara krävande att lägga in stretching i ditt vanliga schema. De enkla övningarna tar ofta i bestämda områden av kroppen, men det finns ingen anledning att köra igenom hela kroppen varje gång.
“Kanske upplever du spänningar och smärtor på ett specifikt ställe, eller har svårt med vissa rörelser. Då ska du börja där”, säger Heidi Kynde Nielsen.
Välj därför ett eller två områden åt gången och gör t ex övningarna framför teven på kvällen. På så sätt blir stretchen mer lättillgänglig och enklare att göra till en vana.
Läs även: Hur ofta behöver du stretcha för att det ska fungera
Känn efter hur du upplever smärtor, spänningar eller stelhet och välj ut så den stretching du gör är relevant för dig. Är du osäker kan du göra alla övningarna för att testa vilken du är mest osmidig i, och satsa på den. Stretcha gärna 3-4 gånger i veckan eller mer för att uppnå effekt.
Så här gör du:
Stretchar magen och bröstet, men tar också i framsidan av axlarna. Hjälper dessutom mot besvär i ryggen och ger bättre kroppshållning.
Stretchar nackmusklerna och ger större rörlighet i nacken. Kan också förebygga och lindra smärtor och spänningshuvudvärk.
Läs också: Så blir du av med nackspärr
Avlastar länden och stretchar bindväven i ryggen.
Öppnar upp höfterna och bevarar en bra rörlighet i området.
Löser upp framsidan av axlarna och stretchar samtidigt bröstet
Stretchar vristerna, tårna och fotsulorna. Tar dessutom i bindväven på baksidan av kroppen, vilket ger en positiv effekt på knän, höfter och nacke.
KÄLLA: Heidi Kynde Nielsen, fysioterapeut och träningsinstruktör
I FORM 14/2020