Att hantera smärta i ländryggen är en sak. Det är en annan att hantera rädslan för att orsaken kan vara cancer. Skaffa läkarens lista över tecken som ökar misstanken.
CANCER är mycket sällan orsaken till smärta i ländryggen. Oroa dig inte, är rådet.
Har du ont i ländryggen och är orolig för att det kan vara cancer?
Då har vi goda nyheter för dig: Cancer i ryggen är extremt sällsynt. Mindre än 1 procent av alla fall av ländryggssmärta orsakas av cancer.
”I allmänhet finns det ingen anledning att oroa sig. Bland de många människor som har ont i ryggen är det mycket sällsynt att vi hittar cancer. När det händer är det vanligtvis hos personer som har haft cancer tidigare eller som är högt upp i åldrarna”, säger Martin Bach Jensen, professor i allmänmedicin.
För att dämpa ångest och oro bad vi honom att gå igenom de symtom som är kopplade till ökad cancerrisk när man också har ont i ländryggen.
Listan kommer förhoppningsvis att bidra till din sinnesfrid.
Den talar också om när du bör uppsöka läkare, hur läkaren bedömer de olika symtomen och vart du kan remitteras för vidare utredning.
”Det är alltid en samlad bedömning om det är nödvändigt att gå till sin läkare med ryggsmärtor. Förutom att kolla listan över symtom som kan tyda på cancer kan du ställa dig själv dessa frågor”, säger Martin Bach Jensen, allmänläkare och professor.
Känselstörningar och nedsatt styrka har sällan något med cancer att göra, men de kan orsakas av andra ryggåkommor.
Ta reda på när det rekommenderas att du uppsöker läkare om du har ont i nedre delen av ryggen. Här är den allmänna checklistan för allvarliga symptom.
”Det är alltid en bra idé att fråga sig själv om det finns en bra förklaring till det man upplever. Om du till exempel har nattliga svettningar och är mellan 45 och 55 år gammal kan det också vara ett tecken på klimakteriet. Då är det mindre oroande”, säger Martin Bach Jensen, allmänläkare och professor.
Dessutom är inte alla symptom lika oroande. Vissa väger tyngre i bedömningen än andra.
”Om du till exempel har viktnedgång utan någon bra förklaring är det alltid en anledning att uppsöka läkare. Trötthet är däremot ett mycket vanligt symtom som kan bero på många andra saker än cancer. En ålder över 55 är inte heller tillräckligt för att vara orolig, men då behöver man bara vara extra vaksam. Med andra ord: Det är en bedömningsfråga.”
Det uppskattas att 24 av 25 patienter med ryggradscancer har spridit sig från en befintlig cancer någon annanstans i kroppen. De sjuka cellerna från en tumör förs runt i kroppen via blodet eller lymfkärlen och kan sätta sig någonstans i ryggen.
Observera att om du har ont i nedre delen av ryggen, vilket är ett ganska vanligt tillstånd, är risken för att det är cancer mycket liten. Om du upplever smärta i bröstryggen (den övre delen av ryggen som löper mellan nacken och de nedre revbenen) är det mer oroande eftersom det inte är där du vanligtvis känner smärta.
I första hand måste din läkare avgöra om det är relevant att oroa sig för cancer. Om han eller hon beslutar att det är det, är nästa steg att utreda för att hitta en diagnos.
”Du kan skickas till en relevant sjukhusavdelning, t ex en onkologisk avdelning, ett diagnostiskt centrum eller bara för ett blodprov. Det beror på det enskilda fallet. Därefter beslutar specialisterna om vidare behandling, beroende på om det är cancer och i så fall vilken typ”, säger Martin Bach Jensen, allmänläkare och professor.
Många patienter har ont i nedre delen av ryggen trots att de inte har några symtom på cancer.
Läkaren kommer att bedöma symptomen, lugna och ge råd om hur man kan hantera smärtan. De kan också hänvisa dig till en fysioterapeut eller kiropraktor för råd om övningar och smärta.
Testa också: 13 bra övningar för ländryggen
Förhoppningsvis är du mindre orolig för att din smärta i nedre delen av ryggen kan orsakas av cancer. Det kan ta kanten av rädslan, men smärtan är förmodligen fortfarande där – det är bara troligtvis inte på grund av cancer. Du kan läsa om orsaker till smärta i nedre delen av ryggen här.
Om du letar efter kunskap om hur du hanterar smärtan kan du hitta hjälp här:
KÄLLA: Martin Bach Jensen, allmänläkare och professor vid fakulteten för hälso- och sjukvårdsvetenskap, Aalborgs universitet