8 av 10 svenskar får problem med rygg och ländrygg. Kolla hur du både förebygger och reducerar smärtorna.
ONT I LÄNDRYGGEN Har du ont i ländryggen är det bästa du kan göra att röra på dig. Och se till att bli undersökt av en läkare eller en
fysioterapeut om du har för ont.
Din ländrygg är svår att komma undan. Den sitter mitt i kroppen och är därför involverad i stort sett alla rörelser som du gör – oavsett om du står, sitter eller ligger. Har du ont i ländryggen, märker du det därför konstant. Den goda nyheten är dock att du ganska lätt kan göra något åt dessa smärtor. Det berättar vi allt om här.
Det kan finnas flera orsaker till att din ländrygg börjar att göra ont. Här får du tre av de vanligaste.
Många får ryggproblem för att musklerna i ländryggen är för spända. Muskler spänner sig inte av sig själva, det beror ofta på att de kompenserar för att någon annan muskulatur är för slapp. När det gäller ländryggen handlar det ofta om att magen, eller korsettmuskulaturen, inte är tillräckligt stark.
Orsaken till ett diskbråck är ofta en överbelastning av kroppen. Antingen handlar det om en överbelastning under lång tid eller att man har varit inaktiv under många år och plötsligt börjar att belasta kroppen mycket. Det är sällsynt att en frisk och stark rygg får diskbråck, om man inte råkar ut för t ex en trafikolycka eller liknande.
Smärtor i ländryggen kan också bero på så kallade degenerativa förändringar, som innefattar åldersbetingade förändringar, t ex efter ett långt och antingen hårt eller stillasittande arbetsliv. Hos vissa handlar det om begynnande artros.
Läs också: Ont i magen – vad beror det på och vad kan du göra åt det?
Länden stabiliserar alla kroppens rörelser och det kräver en stark ländrygg. Ju mindre aktiv du är, desto större är risken för att du får ont i ländryggen där många leder, muskler och nerver möts.
Smärtor i ländryggen kan sitta på olika ställen och det krävs en undersökning innan man kan ställa en diagnos. Det är långtifrån alltid man kan påvisa en specifik orsak, men vissa symptom kan ge en indikation av vad som är på tok.
Det kan vara ett hållningsproblem. Många, framförallt kvinnor, svankar mycket, vilket sätter press på ryggens leder och muskler. Smärtorna känns som muskelspänningar eller en tung känsla i ländryggen.
Problemen kommer ofta efter en långsam promenad eller vid längre tids stående.
Det kan vara ett tecken på en bäckenproblematik. De här smärtorna kan ha en jagande karaktär.
Det kan vara tecken på bristande stabilitet och styrka i din korsettmuskulatur. De här smärtorna är ofta djupa och molande.
Det kan bero på att en muskel sitter och irriterar din ischiasnerv.
Det kan bero på problem inifrån ryggraden och kan t ex vara ett diskbråck.
Samma sak gäller om du upplever symptom som förändring av kraft i benet, förändring av känsel i huden, en sovande känsla i benet eller starka, strålande smärtor ner i benet.
Ett diskbråck beror på att de små kuddarna – diskarna – mellan kotorna i ryggraden buktar ut. Det kan irritera din nervvävnad, är ofta väldigt smärtsamt och kan hindra dig från att röra dig.
Smärtor i ländryggen betyder inte nödvändigtvis att du har fått diskbråck. Om det är ett diskbråck har du troligen väldigt starka smärtor, som strålar hela vägen från ryggen och ner i benet under knänivå. Det kan kännas skönt att lägga sig ner. Har du sådana symptom bör du undersökas av en läkare eller en fysioterapeut.
“Men även när du har diskbråck och har väldigt ont är rörelse en bra idé”, understryker fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt och tillägger att de allra flesta blir bra igen.
Det tar vanligtvis 4-6 månader att bli återställd efter ett diskbråck.
Det kan vara folk med stillasittande jobb, t ex på kontor.
T ex hantverkare, som gör många tunga lyft, och människor som gör monotona, repetetiva rörelser på jobbet.
Risken beror på den höga belastningen på bäckenet.
Ett “dåligt designat” skelett ökar risken för smärtor.
Kort sagt för att många av oss sitter ner alldeles för mycket. Först sitter vi på en stol under större delen av dagen på vårt arbete, och sedan sitter vi i en bil, buss eller på ett tåg på väg hem och senare på kvällen sitter vi igen – först på en stol vid middagen och sedan flera timmar i en soffa på kvällen. Det klarar inte våra ländryggar av, förklarar fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt.
“Dels blir det en press på ländryggen bara genom att du sitter ner, dels skadar inaktivitet. Kroppen är väldigt mycket ‘use it or lose it’. Använder du inte dina muskler kommer du till slut att få problem, för kroppen mår inte bra av att inte användas. Du kan inte kompensera för åtta timmars inaktivitet genom att träna på gym ett par gånger i veckan. Det krävs mer för att hålla kroppen sund och stark”, säger hon och tillägger att de flesta som får ont i rygg och länd är folk i 30-50-årsåldern – i den ålder vi jobbar mest.
Upp igen Ju fortare du börjar röra på dig, desto fortare kommer ryggen igång igen! Ta ev värktabletter för att dämpa smärtorna så att du kan leva som vanligt.— Källa: SBU
Det superkorta svaret är: Rör på dig. Förut rådde man människor med ländryggssmärtor att gå hem och vila, men idag vet man bättre.
“De allra flesta ryggsmärtor reagerar positivt på rörelse, både på kort och lång sikt. Så res dig från stolen eller sängen och rör på dig. Man kan ta en promenad i raskt tempo men om det gör för ont kan man stanna hemma och göra övningar”, säger fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt, som rekommenderar andningsövningar när du har ont.
Ofta hjälper det att röra på sig, men känn efter och justera dina rörelser utifrån hur det känns.
“Om något gör ont så minska belastningen. Gör det ont att stå upp och böja ryggraden, så gå ner på alla fyra och rör på ryggraden. Om det gör ont så lägg dig ner på rygg och gör övningar. Minska belastningen om det du gör förvärrar din smärta”, understryker fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt.
Det finns det absolut. Här hittar du totalt 10 övningar, som både lindrar och förebygger smärtor i ländryggen.
Övningar mot ont i ländryggen
De allra flesta ländryggssmärtor går över inom sex veckor, och de allra flesta patienter får en omedelbar positiv effekt om de rör på sig. Enligt läkare på Rigshospitalet är det så att ju mer passiv du är på grund av ryggsmärtor, desto längre tid tar det för dig att bli av med smärtorna.
I väldigt sällsynta fall kan smärtor i ländryggen eller ryggen vara tecken på cancer.
“Här handlar det dock om smärtor som på inget sätt reagerar på behandling. Smärtorna reagerar varken på att du börjar att röra på dig, eller att du slappnar av. Och smärtorna finns ofta där även under natten. Men om det handlar om diskbråck är det ofta skönt att lägga sig ner”, säger fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt och tillägger att hon personligen aldrig har upplevt att en patients ryggsmärtor har berott på cancer.
Ryggsmärtor kan vara tecken på myelom, cancer i benmärgen. Enligt Cancerfonden är andra vanliga symptom smärtor i rygg och bröstkorg, trötthet, förvirring och försämrat immunförsvar
80 % av alla människor beräknas få ländryggsmärtor någon gång under sin livsstid. Ryggont är så vanligt att det kan anses höra till livet.— Källa: Rigshospitalet
LÄS OCKSÅ: Så här blir du av med dålig andedräkt
Källa: Fysioterapeut Heidi Harild Stenfeldt