Det finns alltid en risk att något kan vara fel med dig – även när allt tyder på att du är frisk. De flesta av oss lever med den risken, men för personer med hälsoångest är den mycket svår att hantera.
OROSTANKAR för allvarlig sjukdom kan ta upp i stort sett varje vaken timme och göra det svårt att leva ett normalt liv.
Tänk dig att du vaknar på morgonen och känner en liten svullen lymfkörtel på halsen eller märker en knöl på armen som inte brukar vara där. Vad gör du då?
Bestämmer du dig för att bida din tid medan du fortsätter med dina morgonsysslor? Eller dyker katastroftankarna upp med en insisterande, nästan okontrollerbar kraft?
Tänk om det är cancer? Vad händer om du inte får det kontrollerat omedelbart och det utvecklas dödligt?
Läs också: Lyssna dig till lugn och kraft med guidade andningsövningar
Om scenario två låter mest bekant kan det vara så att du lider av hälsoångest – precis som väldigt många andra.
”Hälsoångest är en överdriven oro för att drabbas av olika sjukdomar. Du har vanligtvis många ”tänk om”-tankar och symtomen rör sig i kroppen. Det finns dock ofta ett tema, till exempel cancer”, säger Christopher Smith, psykolog och expert på ångest och tvångssyndrom.
Enligt Christopher Smith börjar hälsoångest när du känner något i din kropp som leder till en katastrofal tanke att det kan vara ett tecken på allvarlig sjukdom.
Läs också: OCD: Råd för dig som lider av tvångstankar
Men det är inte så att du nödvändigtvis lider av OCD bara för att du har upplevt en katastroftanke om din hälsa – vi har alla sådana tankar då och då.
”I grund och botten är det helt normalt att ha dessa tankar, men skillnaden är att de som har hälsoångest fortsätter att oroa sig. De släpper det inte”, säger psykologen.
Enligt Christopher Smith är allvarlig sjukdom, antingen hos personen själv eller i nära relationer, något som typiskt sett kickstartar hälsoångest. Till exempel ser han det ofta hos kvinnor som har gått igenom cancer.
Det finns dock många vägar till hälsoångest, och gemensamt för alla drabbade är den grundläggande tron att oro för sin hälsa är ett sätt att skydda sig och att världen är en farligare plats om man inte tar sina tankar och symtom på allvar.
De flesta personer med hälsoångest ägnar därför mycket tid åt att övervaka sina kroppsliga förnimmelser och försöker själva ta reda på vad som är fel – till exempel genom att söka efter svar på Google. De lyfter också snabbt luren och slår numret till sin läkare.
”En läkarundersökning ger vanligtvis en omedelbar känsla av lugn och lättnad, men den varar sällan länge”, säger Christopher Smith:
"Lättnaden är kortvarig, för det är inte symptomen som är problemet utan oron. När man lämnar mottagningen kan man snabbt undra om läkaren missade något eller om man själv glömde att säga något."— Christopher Smith, psykolog
Ett av kännetecknen för hälsoångest är behovet av 100% säkerhet. Du vill vara helt säker på att inget allvarligt är fel på dig.
I en strävan efter fullständig säkerhet besöker man ofta läkaren om och om igen. Och det är just dessa många besök som gör det lätt för allmänläkarna att upptäcka hälsoångest.
Det säger Mireille Lacroix, allmänläkare och vice ordförande i PLO (Allmänläkarnas organisation):
”Om patienten ofta kommer till dig med oro för att han eller hon kan ha något mycket allvarligt, som cancer eller blodproppar, kan du som läkare börja misstänka att det handlar om hälsoångest.”
Det är ofta så kallade diffusa symtom som personer med hälsoångest uppvisar – till exempel yrsel eller sensoriska störningar. Symtom som kan orsakas av allt möjligt och som ofta är helt ofarliga.
I många fall väljer Mireille Lacroix att undersöka patienten med vetskap om att symtomen kan bero på ångest. Även om hon kommer fram till att risken för att patienten har ett allvarligt tillstånd är mycket låg, menar hon att sådana konsultationer inte är slöseri med tid:
”Man kan säga att även om du inte har något fysiskt fel när du kommer in, så har du ändå något fel, eftersom du är mycket orolig. Vi har inget emot den här typen av konsultationer, eftersom allmänläkarens uppgift är att vara grindvakt och remittera patienter som har många olika symtom.”
Om patienten kommer upprepade gånger brukar Mireille Lacroix inleda samtalet med att berätta att patienten kan lida av medicinsk ångest. Hon tycker att det gör det lättare för patienterna att prata öppet om det, och för henne är det viktigt att ta bort skammen:
"Jag brukar säga: 'Det är okej att du känner så här, och om det är något du är orolig för är du alltid välkommen.' På så sätt lugnar jag patienten och tar bort skammen över att gå till läkaren ofta."— Mireille Lacroix, allmänpraktiserande läkare
För Mireille Lacroix är det avgörande att skapa en bra dialog med patienten – och hon lyckas nästan alltid. Det är därför hon aldrig avvisar en patient, även om hon är övertygad om att det ”bara” handlar om rädsla för sjukdom.
Läs också: Har jag rätt till en hälsokontroll hos läkaren?
Enligt henne ska det alltid finnas möjlighet att ha ett samtal med läkaren. För vissa räcker samtalet i sig för att lugna ner sig, medan andra behöver ytterligare tester för att komma till rätta med sina bekymmer.
Mireille Lacroix erbjuder också gärna patienten en uppföljande konsultation en månad senare, eftersom hon av erfarenhet vet att många människor finner sinnesfrid i en uppföljning.
För en del är dock oron så överväldigande att det inte räcker med undersökningar och samtal med läkaren. De kan behöva prata med en psykolog.
Christopher Smith tar regelbundet emot klienter med hälsoångest på sin psykologklinik. Han behandlar dem med hjälp av metakognitiv terapi, som i princip handlar om att ge svåra och känslomässiga tankar mindre uppmärksamhet.
Enligt denna terapiform är det inte tankarna i sig (t ex om sjukdom) som är problemet – det är vår reaktion på tankarna.
Vi har alla tusentals tankar varje dag, men de allra flesta av dem släpper vi omedelbart. Vi har samma förmåga när det gäller tankar som skrämmer oss: Vi kan lära oss att släppa dem och rikta vårt fokus mot något annat”, säger Christopher Smith och tillägger:
"Det handlar egentligen bara om att stoppa en konversation som vi har med oss själva. Vi har alla förmågan att sluta prata."— Christopher Smith, psykolog
När vi kan ägna mindre uppmärksamhet åt våra känslor och tankar inser vi snabbt att sinnet faktiskt reglerar sig självt. Enligt hans erfarenhet tar det ofta inte många sessioner innan klienterna mår märkbart bättre.
Nedan följer Christopher Smiths bästa råd till dig som lider av hälsoångest. Om du plågas av dina tankar och de påverkar din livskvalitet bör du kontakta din läkare eller en psykolog.