Om du har haft smärta i ländryggen i 3-6 månader till den grad att du inte kan fungera i ditt dagliga liv kan det vara en sjukdom i sig. Få råd om hur du kan upprätthålla ett bra liv.
ATT LEVA MED SMÄRTOR kan kännas outhärdligt, men med råden i den här artikeln kan du lindra obehaget.
Om du har haft ont i ländryggen i mer än 3 månader kan den definieras som kronisk.
Om smärtan också har börjat sätta in så att du inte längre kan arbeta och det är utmanande att fungera socialt, få din sömn etc, uppfyller du WHO-kriterierna för att ha sjukdomen ”kronisk primär ländryggssmärta”.
Läs också: 6 saker du kan göra vid nydebuterad och akut ländryggssmärta
”Sjukdomen är inte progressiv, men du måste lära dig att hantera den och du kan behöva hjälp. Med rätt insats och stöd kan du göra smärtan så liten som möjligt”, säger Morten Høgh, docent i muskuloskeletal smärta vid Aalborgs universitet.
Nedan följer hans bästa råd för att tackla envis ländryggssmärta.
Att ha ont i ländryggen är inte samma sak som att ryggen gått sönder. Förr i tiden uppfattades smärta som ett symptom på ett mekaniskt fel i kroppen.
I dag vet vi att smärta, precis som andra upplevelser, påverkas av bekymmer, livsstil och erfarenheter, så den måste hanteras på flera nivåer, både fysiskt och psykiskt.
"Fokus har flyttats från att få smärtan att försvinna till att minimera smärtan."— Morten Høgh, docent i muskuloskeletal smärta vid Aalborgs universitet
Men först måste du förstå vad ländryggssmärta är och hur den reagerar – och hur du reagerar på den. Först då kan du känna att du kan bemästra den.
Du kan till exempel få mer ont i ländryggen om du är stressad på jobbet. Eller så lindras smärtan om du tar en promenad.
Om du har konstant smärta är det naturligt att röra dig så försiktigt som möjligt, ”för tänk om fel rörelse förvärrar smärtan”. Det behöver du inte oroa dig för.
Faktum är att rörelse är en av de bästa sakerna du kan göra för din smärta i nedre delen av ryggen. Studier visar att träning resulterar i kortare episoder av smärta och färre återfall.
Läs också: Enkla övningar för att lindra en öm ländrygg
Ingen träningsform har visat sig vara signifikant bättre än andra, så tricket är att ta reda på vad du kan.
Det kan vara att cykla, göra övningar för nedre delen av ryggen eller ta en promenad. Allt kommer att hjälpa dig.
Många av oss har uppfostrats till att tro att om något gör ont ska vi ta piller. Detta tillvägagångssätt är dock bara meningsfullt om smärtan är tillfällig.
Vid långvarig – även kallad kronisk – ryggsmärta är rådet att lära dig att fungera trots smärtan snarare än att enbart fokusera på att eliminera den.
”Om vi fortsätter att eliminera smärtan, till exempel med morfin, ökar risken för beroende och död”, säger Morten Høgh.
Läs också: Guide till receptfria smärtstillande medel
Därför är starka smärtstillande läkemedel bara relevanta för akut smärta, rekommenderar WHO. För personer med långvarig smärta är det ofta onödig symtombehandling.
”Det skulle vara som att behandla depression genom att titta på en komedi”, säger Morten Høgh.
Du kan ta receptfria läkemedel under en kort tid om smärtan blossar upp, men använd dem bara under några dagar, lyder rådet.
Det är naturligt att ”vilja gå till botten med det” när ryggsmärtan inte försvinner.
Många tror att en röntgen kan avslöja fel i maskineriet.
”En undersökning kan väl inte skada”, kanske du tänker? Ja, det kan det faktiskt göra.
Studier visar att onödiga skanningar ökar risken för förseningar i behandling, smärtlindring och i återgång till arbetet. Dessutom tar de bort fokus från det som är viktigt: Att röra på sig och lära sig hantera sitt tillstånd.
”Människor skickas på magnetröntgen och får vänta 4 veckor på resultatet. Plötsligt har det gått 2–3 månader i soffan och ryggsmärtan har blivit kronisk”, säger Morten Høgh.
Så be inte själv om en undersökning, utan överlåt till din läkare eller terapeut att remittera dig om det finns en professionell anledning.
Kronisk smärta är en individuell upplevelse som kräver personligt anpassad behandling. Så du måste själv komma in på banan.
”Det är lite som att lära sig köra bil. När du vet vad som fungerar för dig måste du öva på att göra mer av det som får dig att må bättre och mindre av det som orsakar smärta och begränsningar. Det handlar om att bygga upp en känsla av kompetens, precis som att bli en erfaren bilförare”, säger Morten Høgh.
Det kan handla om allt från ryggövningar, att distrahera oroliga tankar, att anstränga sig för att förbättra sömnen osv.
Varken medicinering, operation eller immobilisering av ryggen kan lindra kronisk smärta. Numera ligger fokus på att hjälpa patienterna att lära sig att leva med den.
”Det som har bevisad effekt är att veta att smärta i sig inte är farligt, så att människor slutar med sitt ”akta”-beteende”, säger Morten Høeg.
En fysioterapeut eller kiropraktor som är utbildad i att hantera kronisk smärta kan hjälpa dig att hålla fast vid de funktioner som ger livet värde, till exempel att kunna gå en promenad, sitta på en caféstol eller undvika rädslan för försämringar.
”När du arbetar med det du vill ha mer av i ditt liv blir du gladare, mer social och får fler positiva upplevelser”, avslutar Morten Høgh.
KÄLLA: Morten Høgh, PhD, idrottsfysioterapeut och docent i muskuloskeletal smärta, Aalborgs universitet