Vi har alla en. Vissa har en låg andra har en hög. De flesta av oss har en helt normal. Och så finns det några som har en för låg eller för hög. Vi pratar om ämnesomsättningen.
Cirka 5-10 procent av oss har ämnesomsättningsproblem någon gång under livet, och risken är störst för kvinnor, dessutom ökar den med åldern. För en del är det förbigående problem, t ex efter en graviditet. För andra är ämnesomsättningen en källa till livslång medicinering
Nästan var sjätte kvinna utvecklar faktiskt en medicinkrävande ämnesomsättningssjukdom under livet.
Vilka är symptomen på en ämnesomsättningssjukdom?
Symptomen på en ämnesomsättningssjukdom beror på om ämnesomsättningen är för hög eller för låg, men handlar om allt från oro i benen hjärtklappning och viktminskning till viktökning, koncentrationsbesvär, förstoppning och infertilitet.
Och så finns det symptom som många tror beror på en ämnesomsättningssjukdom, men som inte nödvändigtvis gör det. Klassikern är att man tror att man har en hög ämnesomsättning för att man är typen som kan äta och äta utan att gå upp i vikt. Det har dock inte nödvändigtvis något med ämnesomsättningen att göra, man kan också “bara” ha en hög förbränning av många andra orsaker.
Det är svårt att påverka ämnesomsättningen
Ämnesomsättning och förbränning används ibland synonymt, men vi bör göra skillnad mellan de två termerna. Ämnesomsättning hänvisar i regel till den “biokemiska” omsättningen av energi – alltså det som har med hormoner att göra – medan förbränning ofta refererar till musklernas energiförbrukning.
Vår förbränning är alltså det som kan ändras. Det kan ändras beroende på vår livsstil, medan ämnesomsättningen inte påverkas av hur vi lever. Vår ämnesomsättning har, troligen för att det är med och bestämmer vår vikt, fått mycket fokus i många år – inte minst huruvida man kan påverka den.
Kaloriräknare – hur många kalorier behöver jag?
Hur lätt vore det inte att kunna öka och sänka efter behov? På nätet och i diverse böcker stöter du på tips och trick för att påverka ämnesomsättningen, som inte nödvändigtvis är sanna. Därför har vi tagit reda på vilka av de vanligaste myterna som är sanna och falska.
8 matmyter om ämnesomsättningen
DELVIS SANT.
Din ämnesomsättning kan vara lite låg, och den kan vara väldigt låg och din möjlighet att gå ner i vikt beror på det.
För människor med normal ämnesomsättning säger man som tumregel att man kan gå ner ett kilo i veckan genom att äta nyttigare. Ett kilo i veckan är däremot orealistiskt om du har en låg ämnesomsättning. Även om du är välmedicinerad.
Grovt kan man säga att du får räkna med att gå ner i vikt fyra gånger så långsamt. Så det är svårt – och svårare än för andra – men inte omöjligt. För många är det extremt omotiverande att det går så långsamt, och om du lider av andra symptom är det inte heller säkert att viktminskning är högsta prio.
Men om din ämnesomsättning är låg och du vill förändra din figur kan det hjälpa att använda ett måttband så du inte bara fokuserar på vikten. Du kan också komplettera med att mäta din fettprocent. Det kan en dietist hjälpa dig att göra.
SE OCKSÅ: Så här mäter du ditt midjemått – är det under 80 cm?
FALSKT.
Många har säkert hört att chili skulle sätta igång både det ena och det andra. Men ämnesomsättningen påverkas inte av chili. Chili kan öka din puls tillfälligt, och få ditt hjärta att slå ett extra slag vilket för en väldigt kort stund ökar förbränningen.
Men även den effekten försvinner när man vänjer sig vid den starka smaken. Så ät chili om du gillar det, men gör det inte för din ämnesomsättnings skull.
SANT.
4:an och 3:an i ämnesomsättningshormonerna T4 och T3 refererer faktiskt till antalet jodmolekyler som de två hormonerna använder för att fungera. Jodbrist påverkar inte bara din ämnesomsättning – det förstör den.
Om du inte får i dig tillräckligt med jod kommer du få låg ämnesomsättning och med tiden utveckla struma som är ett tillstånd där sköldkörteln växer sig synligt större på halsen.
Jodering av bordsalt infördes 1936 i Sverige, så jodbrist är ovanligt numera. Men om du föredrar havssalt eller himalayasalt så är det värt att tänka på att de salterna inte berikas med jod. Tång, fisk och skaldjur är generellt andra bra källor till jod.
FALSKT (ör de flesta).
Det har fått dåligt rykte under de senaste åren, men forskningen talar sitt tydliga språk: Gluten är dåligt för ämnesomsättningen om du har celiaki – alltså inte tål gluten – men bara då och inte annars.
Med det sagt så har personer med ämnesomsättningssjukdomen hashimotos sjukdom, en autoimmun sjukdom, som orsakar en kronisk inflammation i sköldkörteln, en ökad risk för att ha celiaki jämfört med den övriga befolkningen.
LÄS OCKSÅ: Glutenfri kost - snabbguide
Men gluten är alltså inte ett generellt problem för ämnesomsättningspatienter. Om du tror att du inte tål gluten kan du skära ner på vetemjöl, men sök hjälp hos en dietist innan du tar bort all gluten från din kost.
FALSKT.
Det vet vi inte. Socker är dock tomma kalorier, och om du har problem med vikten tar socker plats från bättre kalorier, så det kan vara en bra idé att undvika ändå.
DELVIS SANT.
Om du svälter dig och gått ner i vikt börjar kroppen automatiskt att spara energi och göra dig mer hungrig. Din förbränning blir alltså lägre, och
du kommer troligen gå upp i vikt igen när du slutar banta.
Dina ämnesomsättningshormoner tappar dock inte kursen. Precis som andra behöver ämnesomsättningspatienter se till att inte tappa muskler när de försöker gå ner i vikt. Tapp av muskelmassa sänker nämligen förbränningen.
LÄS OCKSÅ: 9 myter om fasta – är det sunt eller osunt?
Så prata med en läkare och en dietist innan du testar diverse fastedieter om du har problem med ämnesomsättningen och äter medicin.
FALSKT.
Du får gärna undvika de gointrogena ämnena du hittar i matvaror som soja, kål och spenat om du inte gillar dem, men de spelar ingen roll för din
ämnesomsättning.
I teorin kan de goitrogena ämnena blockera viss ämnesomsättningsmedicin om man samtidigt har jodbrist, men i praktiken behöver du inte oroa dig för det.
DELVIS SANT.
Har du en ämnesomsättningssjukdom kan det påverka din vikt i både ena och andra riktningen. Med det sagt så rekommenderas ämnesomsättningspatienter att äta sunt, och där är antiinflammatorisk kost bra.
Den följer både de nordiska näringsrekommendationen och medelhavskosten och det kommer hela tiden ny forskning. Men några tycker också att den är dyr, inte tar höjd för vad som är i säsong och inte är tillräckligt klimatvänlig.
LÄS OCKSÅ: Betennelsesdempende kostholdspyramide
Har man inte tid och råd så går det bra att äta antiinflammatoriskt, men inte nödvändigtvis bättre än andra kosthållningar. Det kan vara bra att få
hjälp av en dietist för att hitta rätt kost.