ADD – så upptäcker du varianten av ADHD
Koncentrationssvårigheter och problem med att planera och slutföra uppgifter. Lär dig mer om ADD.
Koncentrationssvårigheter och problem med att planera och slutföra uppgifter. Lär dig mer om ADD.
De flesta känner nog till ADHD och vad diagnosen innebär, men ADD vet inte lika många vad det är. Om överaktivitet och impulsivitet saknas kallas ADHD också ADD. Förr talade man om ADD som en egen diagnos, men så är det inte längre. Det är en variant av ADHD.
"Det viktigaste är att vara medveten om att funktionsvariationer yttrar sig hos individer – kanske hos dig själv – för först då kan du söka hjälp. Annars kommer du att utveckla strategier som kan göra dig utmattad”, säger psykiatern Lotta Borg Skoglund.
Läs också: Guide: Hur du känner dig mindre trött – och mår bättre
Hon forskar om ADD och ADHD vid Uppsala universitet och fokuserar särskilt på hur diagnosen yttrar sig hos kvinnor, som under många år har förbisetts av vetenskapen.
Här får du en grundlig förklaring av vad den diagnosen innebär, hur den yttrar sig och hur den kan hanteras.
Alla kan ha svårt att fokusera, sitta still och kontrollera impulser ibland, särskilt vid trötthet och stress. Men för en del är problemen ständigt närvarande och påverkar sättet att fungera i vardagen. Då kan det vara berättigat att tala om diagnosen ADHD. Kärnsymptomen är uppmärksamhetssvårigheter, t ex koncentrationssvårigheter, slarvighet och glömska, impulsivitet och överaktivitet.
Om överaktivitet och impulsivitet saknas kallas ADHD också ADD, eller ADHD, huvudsakligen ouppmärksam form.
Förkortningen ADD står för Attention Deficit Disorder, vilket direkt översatt betyder uppmärksamhetsstörning.
Diagnosen yttrar sig på olika sätt hos olika individer och under olika tidpunkter i livet.
Kärnsymptomet på ADD är bristande uppmärksamhet. Alla upplever att tankarna vandrar iväg ibland och att man är mentalt frånvarande i situationer som kräver uppmärksamhet, till exempel när man lyssnar på en lång presentation.
Men om tendensen att vara ouppmärksam är så uttalad att den hindrar eller försvårar utförandet av vardagliga uppgifter, kan ADD vara inblandat.
Nedan följer några exempel på hur ouppmärksamhet kan yttra sig:
ADD (Attention Deficit Disorder) är en variant av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). När du utreds undersöks du för graden av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet i ditt beteende.
ADHD-diagnosen delas in i tre huvudtyper, som alla har samma typ av utmaningar. Det är vikten av dessa – dvs. hur diagnosen främst yttrar sig – som avgör vilken form av diagnosen som ställs.
”Idag skiljer vi inte längre mellan ADHD och ADD. Det är inte två olika diagnoser, utan olika sätt på vilka symtomen kan yttra sig. Vissa personer har främst hyperaktiva eller impulsiva drag, andra är mer ouppmärksamma – och detta kan också variera under livet. Samma person kan ha ett mer ”ADD-liknande” profil under en period och en mer ”klassisk ADHD-profil” under en annan”, förklarar Lotta Borg Skoglund.
Personer med ADD och ADHD har därför gemensamt att de har svårigheter att upprätthålla uppmärksamheten.
Personer med ADHD är också hyperaktiva och impulsiva. Detta yttrar sig i en stark lust att röra sig fysiskt, t ex genom att stampa med fötterna eller resa sig från stolen. Deras impulsivitet yttrar sig till exempel i att de följer en plötslig impuls, vilket gör det svårt för dem att vänta på sin tur eller får dem att avbryta samtal.
Betyder detta att ADD inte innebär hyperaktivitet och impulsivitet? Nej.
Ju mer vi lär oss om ADD, desto tydligare blir det att impulsivitet och hyperaktivitet kan förekomma, men inte nödvändigtvis i en utsträckning som uppfyller kriterierna för en ADHD-diagnos. Hos flickor och kvinnor känns det mer som inre rastlöshet eller snurrande tankar än fysisk rastlöshet, som vi vanligtvis ser hos pojkar med ADHD, förklarar psykiatern Lotta Borg Skoglund.
När vuxna med ADD beskriver sin barndom och ungdom återkommer ofta samma problem, enligt psykiatern Lotta Borg Skoglund från Uppsala universitet.
”En kvinna med ADD brukar berätta att hon klarade sig bra i skolan, men att hon tidigt insåg att hon var annorlunda än de andra. Därför utvecklade hon strategier för att hantera de krav som ställdes på henne”, säger hon.
Vanligtvis har hon lagt mycket mer tid på sina uppgifter än andra i klassen, på universitetet eller senare på arbetsplatsen.
”När hon kom hem var hon helt utmattad och behövde därför vila istället för att göra saker på fritiden som andra”, förklarar Lotta Borg Skoglund.
När man blir vuxen har man ofta inte samma möjlighet att återhämta sig på fritiden, så utmaningarna med ADD kan hopa sig och strategierna blir otillräckliga för att hålla utmaningarna borta.
Om du vill läsa en berättelse om hur det är att leva med en ADHD-diagnos kan du läsa om Stine här.
Ja, på gruppnivå har man funnit att flickor oftare diagnostiseras med typen av ADHD som kan kallas ADD. Det beror på att flickor och kvinnor oftare upplever inre rastlöshet än ett behov av att röra sig fysiskt.
”Både flickor och kvinnor får oftare diagnosen senare i livet än pojkar och män. Det beror på att deras symptom inte är lika störande för andra, så det upptäcks helt enkelt inte lika snabbt.”— Lotta Borg Skoglund, psykiater
Enligt henne kan den dokumenterade skillnaden i arbetsfördelningen mellan män och kvinnor i hemmet – såsom matlagning, städning, shopping, tvätt och att ta ställning till allt från familjefester till fritidsaktiviteter – vara ett särskilt högt pris för kvinnor med ADD att betala.
– Det verkar som om vi förväntar oss att kvinnor ska ta ett större ansvar för hemmet, barnen, äldre föräldrar osv. Det innebär att hon inte kan återhämta sig när hon har ledigt. Så kanske är det mer stigmatiserande för kvinnor än för män när de inte kan fungera som mödrar, vänner eller partners. Kort sagt finns det högre kulturella förväntningar på dem, säger Lotta Borg Skoglund.
Ja, det finns flera anledningar till varför du kan tycka att det är svårare att umgås med andra om du har ADD. Utmaningarna kan ta sig uttryck i lägre självkänsla om du inte vet att det är diagnosen som "talar" och inte din personlighet. Detta är viktig information för dig och din närmaste krets.
Läs också: Varför känner jag mig ensam när jag har familj och vänner?
Här är en lista över typiska sociala utmaningar för personer med ADD.
"Ja, det verkar som att personer med ADD har svårare att hantera alla typer av fysiska symtom. Man är till exempel mer känslig för trötthet och har en lägre smärttröskel än andra”, säger Lotta Borg Skoglund.
Det kan dock vara svårt att veta hur man ska hantera tröttheten.
”Du kan känna dig trött för att du behöver vila, men det kan också vara ett tecken på att du är understimulerad. Därför kan det vara svårt att veta om du ska koppla av eller vara aktiv”, förklarar psykiatern.
Många av symptomen på ADD – koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar – påverkas av vår genetik, som vi ärver från våra föräldrar. Hela 80 procent av risken att utveckla ADD eller ADHD beror på genetik.
Resterande 20 procent beror på miljöfaktorer som utmanar förmågan att upprätthålla fokus. Dessa kan inkludera att sitta i öppna kontorslandskap, enkel tillgång till skärmar, sociala medier, streamingtjänster etc. Som ett resultat av detta upplever fler människor att det är svårt att strukturera sitt arbete och börjar skjuta upp saker, vilket du kan läsa mer om här.
”Idag lever vi i mycket komplexa miljöer där det är lätt att bli distraherad. Det innebär att fler barn och vuxna får diagnosen ADHD”, säger psykiatern Lotta Borg Skoglund.
"Ja, vi (forskare, reds anm.) tror att man föds med en större sårbarhet än normalt. Man kan sedan växa upp i en miljö som kan vara antingen stödjande eller stressande, och detta har en betydande inverkan på risken att utveckla ADD", säger psykiatern Lotta Borg Skoglund.
ADD beror på problem med dopamin och noradrenalin i hjärnan, men det är inte helt korrekt att säga att man saknar dessa två neurotransmittorer.
Störningen kan också orsakas av att något går fel när dopamin och noradrenalin försöker kommunicera med de hjärnceller som ska ta emot dem och initiera en reaktion, till exempel att koncentrera sig på att lyssna på ett viktigt meddelande.
Det är därför det är svårare att koncentrera sig och upprätthålla uppmärksamheten om man har ADD.
Det exakta antalet personer som har ADD är okänt, men forskare har uppskattat förekomsten av ADHD i alla former.
3–5 % av alla vuxna har AD(H)D— Lotta Borg Skoglund, psykiater
5 procent av alla barn har AD(H)D.
Man uppskattar också att 1 av 10 personer får en diagnos, och ännu färre får hjälp.
Det finns inga specifika siffror för enbart ADHD huvudsakligen ouppmärksam form, det som kallas ADD, men vissa trender kan observeras när man betraktar ADHD i alla former.
Den bäst dokumenterade behandlingen för ADD är en kombination av medicinering, psykoedukation (utbildning om diagnosen), coaching och kognitivt stöd.
När du har fått diagnosen ADD är nästa steg att överväga vilken typ av behandling som kan hjälpa dig. Planen bör utarbetas tillsammans med en vårdpersonal, till exempel en psykiater eller en psykolog.
Här är de vanligaste behandlingsmetoderna.
Hälsosamma vanor som regelbunden motion, goda sömnvanor och en hälsosam och varierad kost kan också bidra till att minska symtomen på ADD.
Läs också: Hur mycket sömn behöver du?
Här hittar du goda råd om att leva med ADD.
De faser i en kvinnas liv då det sker stora hormonella förändringar kan vara särskilt utmanande om man har ADD eller ADHD.
Här är några råd för dem som nyligen fått barn eller går igenom klimakteriet:
KÄLLA: Lotta Borg Skoglund, psykiater och forskare vid Karolinska Institutet, föreläser vid Uppsala universitet, expert på ADHD och författare.