Alltför många uppgifter i familjen faller på kvinnorna, om man ska tro teorin om den mentala bördan. Du riskerar att både bränna ut dig och tappa respekten för din partner om du blir som en mamma för hen. Så städa upp i fördelningen av sysslor innan det är för sent.
MENTAL LOAD - Vem håller koll på familjens schema hemma hos er? Och köper födelsedagspresenter? Är det du, så läs vidare och få en snabb inblick i vad "den mentala bördan" är.
Kanske har du och din partner en jämn fördelning av uppgifterna i ert hem. Isåfall: Grattis!
Om du däremot är den som står för “ordning och reda” där hemma, oavsett om vi snackar om att ta initiativ till städning, byta sängkläder eller köpa födelsedagspresenter – till alla – så ska du läsa vidare
Den här artikeln är för dig, för att du ska få upp ögonen för vad arbetsfördelningen i en relation har för betydelse. T ex hur den påverkar din energi eller din sexlust.
Och nej, du behöver inte vara hardcore feminist för att vilja ta tag i den mentala bördan – det är relevant för alla som är i en relation och vill hålla ihop utan att bränna ut sig. Nyfiken? Följ med här!
Konsekvensen av the mental load är att många kvinnor bränner ut sig, utan att förstå varför.— Cathrine Katzmann, parterapeut och sexolog
Egentligen härstammar uttrycker the mental load från arbetspsykologin på 1980-talet. Med teknologins utveckling blev man uppmärksam på att anställda tog med sig arbetet hem, när jobbmejlen fortsatte att plinga efter arbetstid.
Nu har oron äver den mentala bördan alltså flyttat vidare in i familjer, där kvinnan agerar projektledare och drabbas av samma öde: att de inte kan vara lediga när de är lediga. Eller rättare sagt: att de är lediga orimligt sällan, för att de tar på sig betydligt fler uppgifter än sin (manliga) partner.
Läs också: Test: Vilket är ditt kärleksspråk?
Teorin hävdar att så länge man inte aktivt bestämmer vem i en relation som ska planera vad som ska handlas, när kläderna ska tvättas, svarar på middagsinbjudningar och så vidare – ja, då hamnar de flesta uppgifterna automatiskt på kvinnans att göra-lista.
“Som ett uttryck för att kvinnan blir standard för vem som äger uppgiften har man i debatten om the mental load skrivit om det engelska ordet ‘default’ (standard, reds anm.) till ‘shefault’,” säger Cathrine Katzmann.
MENTAL LOAD – Kan du nicka igenkännande till tecken?
Kolla in de här exemplen. Kan du nicka igenkännande till flera av dem kan det tyda på att fördelningen av uppgifter mellan dig och din partner är åt det skeva hållet.
Du blir irriterad när din man frågar var skålarna eller vinglasen står i köket.
Du känner inte att du kan slappna av eller hänge dig åt sex för att du har hela huvudet fullt av helgplaner, planering kring barnens läxor eller kommande evenemang du måste ta ställning till.
Det är du som har kontakt med hans familjemedlemmar när det ska koordineras familjeträffar och när det gäller födelsedagspresenter, middagar osv.
Du är drivkraften på de flesta sociala tillställningar i ditt liv – från middagsbjudningar och besök hos mor- och farföräldrar till julafton och konfirmation.
Du ta initiativ till städning. “Ska vi dammsuga idag?”, kan du fråga. Det kan vara så att din partner är den som faktiskt gör det, men det är ändå du som planerat och inititerat städningen.
Och den skeva arbetsfördelningen har konsekvenser. För även i ett hypotetiskt fall, där alla fysiska sysslor är gjorda, så pressar tankeuppgifterna sig på.
Det kan vara: Vad ska vi svara på inbjudan från Lisa och Nisse? Behöver barnen nya skor? Och hur planerar vi helgens middag? Alla sådana frågor ligger och gnager i bakhuvudet tills det tas ett beslut.
“Konsekvensen av the mental load är att många kvinnor bränner ut sig, utan att förstå varför. Det leder till utmattning, stress och kvinnor som går ner på deltid för att få ihop livet,” säger Cathrine Katzmann.
Läs också: 8 enkla övningar mot huvudvärk
Hon köper inte argumentet om att mannen t ex köper maten, om kvinnan är den som har tagit beslutet om att det ska bli kyckling med currysås till middag, tittat efter om det finns ris i skafferiet och kyckling i frysen och sedan skrivit en inköpslista. Den mentala bördan lättar först när mannen också tar beslut och planerar.
“Man kan jämföra det med att driva ett företag. På jobbet är vi vana vid att ha möten för att fördela ansvaret, men det glömmer vi att göra i familjen. Om man överlåter allt till chefen, så bränns chefen ut,” säger hon och tillägger:
“Kvinnor kan inte släppa ansvaret förrän någon annan har tagit över det, för de döms hårdare än män, om det inte är ordning och reda på familjen.”
Den skeva arbetsfördelningen gör att många söker sig till sexologer och parterapeuter. För förr eller senare – ofta efter att man har fått barn – så går det ut över kvinnans sexlust när hon efter en lång dag och tusen tankar äntligen lägger sig i sängen.
“Den korta förklaringen är att biologin skickar en signal: ‘Du är väldigt stressad. Du ska inte göra barn nu,‘ och då dalar sexlusten. Hon lägger all sin energi på att hålla huvudet över vattenytan, så hon har inte energi att även finnas till för sin partner. Eller sig själv,” förklarar Cathrine Katzmann.
Känslomässigt slutar många kvinnor med att känna sig ensamma, svikna och de kan utveckla förakt eller till och med avsky för sin man.
“De har en känsla av att de måste be om allting och att han inte tar något eget ansvar. Dynamiken i relationen förändras till mer av ett mamma-son-förhållande och det är väldigt få kvinnor som har lust att gå till sängs med sin son,” konstaterar Cathrine Katzmann.
Det finns faktiskt ett tydligt samband: Man vet utifrån undersökning att ju mer jämställd en relation är, desto bättre trivs man med sexlivet. Och tvärtom. Så skilsmässa är inget ovanligt utfall av ett pars obalans i hushållsuppgifter.
Så det finns mycket att vinna på att få bukt med den mentala bördan. Kvinnor får mer energi, män blir mer dealktiga när de inte frågar sina respektive först. Det leder till mer gnista i relationen, ömsesidig respekt, bättre sex och färre skilsmässor.
“Det viktigaste är att vi erkänner att den mentala bördan finns. Det är inte männens fel. Det är inte heller kvinnornas fel. Det finns ingen bov i dramat. Det finns olika förväntningar på de olika könen, och det är de som driver det här,” säger parterapeuten.
Läser du de här raderna och tänker: “Min man kommer aldrig att lära sig att tvätta kläderna eller köpa födelsedagspresenter,” har hon ett meddelande till dig:
“Om han klarar att driva projekt och arbetsleda på sitt arbete, så kan han även sortera tvätt. Hjärnan är plastisk. Den kan utveckla sig hos alla,” försäkrar Cathrine Katzmann.
LÄS OCKSÅ: Den mentala bördan: "Jag vill inte ränna runt som en obetald au pair"