3 faser i ett kvinnoliv som förvärrar ADHD-symptom

Hormonsvängningar ger ADHD näring. Det är därför många upplever problem i samband med menstruation, förlossning och klimakteriet, men utan att söka hjälp. Få expertens förklaring.

Medelålders kvinna ligger med huvudet på sin dator och har symtom på ADHD.

OUPPTÄCKT ADHD kan komma upp till ytan under hormonsvängningar som inträffar till exempel under klimakteriet och efter förlossning.

© iStock

Ömma bröst, uppsvälld mage och gråtmildhet. De flesta kvinnor känner igen sig i att må dåligt – både fysiskt och psykiskt – dagarna före menstruationen, då det kvinnliga könshormonet sjunker.

Föreställ dig att du har ADHD, kanske utan att ens veta om det. Då kommer du sannolikt att märka av hormonsvängningarna tydligare.

”Det är viktigt att förstå ADHD hos kvinnor mot bakgrund av deras östrogenproduktion. Den fluktuerar upp och ner under hela livet och det påverkar hur allvarliga ADHD-symtomen är”, säger psykiater Charlotte Jokumsen, som är specialiserad på ADHD.

Hjärnan saknar 'brevbärare'

Det är ingen nyhet att en hjärna med ADHD har svårt att koncentrera sig och planera. Det beror på att det finns ett underskott av det ämne som aktiverar de enskilda delarna av hjärnan: dopamin.

Om du t ex sitter i ett möte skickas en signal till pannloberna: ”Något viktigt sägs – lyssna noga”. Men eftersom det inte finns någon budbärare, dopamin, når inte budskapet fram och du reagerar inte. I stället för att lyssna fångas din uppmärksamhet av till exempel en fågel utanför fönstret.

Det är som att det finns för få brevbärare och när ett viktigt fönsterkuvert äntligen kommer fram är det ingen som reagerar på det.

På så sätt är en hjärna med ADHD nedsatt inom ett antal områden, bland annat impulsivitet, koncentrationsförmåga och aktivitetsreglering, som du kan läsa mer om här.

Könshormoner hjälper

Nu tyder ny forskning på att det kvinnliga könshormonet östrogen i synnerhet kommer till undsättning:

”Östrogen har en positiv interaktion med dopamin, vilket gör hjärncellerna mer känsliga för det dopamin som finns”, förklarar Charlotte Jokumsen.

Kvinnor med ADHD upplever därför att hjärnan fungerar bäst när östrogennivåerna är höga. Problemen uppstår under perioder när nivån är låg.

Läs också: Så påverkar östrogen din kropp och hälsa

3 faser med lågt könshormon

1. Menstruation

Under en cykel stiger östrogennivåerna under de första 14 dagarna, då många mår bra. Vid ägglossningen sker en plötslig sänkning. Därefter ökar produktionen igen.

3–4 dagar före menstruationen upplever många kvinnor PMS (fysiska symtom) och PMD (psykiska symtom) eftersom både östrogen och progesteron sjunker.

Diagram över produktionen av könshormoner under hela menstruationscykeln.

KÖNSHORMONER UNDER HELA MENSTRUATIONSCYKELN - ADHD kan tydligt känna av detta.

© iStock

2. Graviditet och förlossning

Under en graviditet är hormonerna i full gång. Det är därför många kvinnor med ADHD märker att de mår bättre än normalt.

När de precis har fött barn säger det ”pang” och nivån av könshormoner sjunker plötsligt. ADHD-symtomen kommer tillbaka och känns starkt efter den lugna perioden.

Det finns dock undantag: andra kan vara deprimerade och sårbara under graviditeten och löper extra stor risk att drabbas av förlossningsdepression.

3. Klimakteriet

Det som leder till klimakteriet är att det bildas allt mindre könshormon. Nedgången kan börja så tidigt som tio år innan menstruationen upphör. I början kommer östrogennivåerna att fluktuera och så småningom göra en mer permanent nedgång och upphöra.

Bristen på östrogen orsakar vanligtvis starkare ADHD-symtom utöver de vanliga symtomen på klimakteriet som kvinnor utan ADHD också upplever.

Ju högre östrogennivå, desto bättre fungerar hjärnan och desto bättre kan du hålla ADHD-utmaningar i schack. Kvinnor upplever detta under hela livet.

”En del kvinnor med ADHD upplever till exempel att de aldrig mått bättre än under graviditeten, när hormonerna är i full gång”, säger psykiatern.

Läs också: 14 typiska orostankar hos gravida

Kvinnor lider i tystnad och oförståelse

Kvinnor har det motsvarande svårare när könshormonerna sjunker under menstruation, förlossning och klimakterium. Försämringen kan ske ganska plötsligt och till stor förvåning.

Om kvinnor går till läkaren riskerar de att få en felaktig diagnos:

”De kan få höra att de är drabbade av stress eller depression och börja ta mediciner som inte fungerar”, säger Charlotte Jokumsen.

En sak är att alldeles för få patienter och vårdpersonal är medvetna om hormonernas betydelse för ADHD. Psykiatern påpekar att kvinnorna själva – utan att inse det – bidrar till att de inte får sin diagnos förrän sent i livet.

"Många kvinnor med ADHD lider i tysthet. De gör vad de måste och det gör ont när de kommer hem, där de också får ta ett stort ansvar. De är vana vid att jobba häcken av sig."
— Charlotte Jokumsen, psykiater

Hormonfall avslöjar sjukdom

På sin klinik träffar hon många människor som har haft allvarliga utmaningar i flera år utan att ha blivit utredda.

Ju större arbetsbördan är, desto svårare blir det att klara av vardagen.

”När man t ex får ett tredje barn eller mer ansvar på jobbet orkar man inte längre och blir sjukskriven. Även barnafödande eller klimakteriet kan vara en brytpunkt”, säger hon.

Hennes mål är att fler ska bli utredda och få hjälp tidigare i livet.

"Min förhoppning är att fler ska få tanken: 'Kan det vara ADHD? Om man misstänker det bör man gå till sin husläkare."
— Charlotte Jokumsen, psykiater

Du kan få expertråd om hur du hanterar ADHD när du är nybliven mamma och klimakteriet.

Vad är ADHD?

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Symtomen finns hos oss alla, men det är först när de orsakar en funktionsnedsättning som man har ADHD.

Det yttrar sig genom:

© I FORM

Impulsivitet

Du kan tycka att det är svårt att vänta på din tur. Du kan också ha en tendens att avbryta andra och senare ångra något du har sagt eller gjort.

© I FORM

Koncentrationssvårigheter

Du har svårt att slutföra uppgifter och tenderar att skjuta upp uppgifter som kräver planering. Du blir också lätt distraherad av ljud eller saker i din omgivning.

© I FORM

Hyperaktivitet

Du kan ha ett starkt behov av att röra på dig. Det kan också yttra sig som en inre rastlöshet och oro och en känsla av att aldrig kunna lugna ner sig. Ett starkt behov av att prata är också vanligt.

KÄLLA: Charlotte Jokumsen, psykiater och specialist på ADHD,