Så tränar du med diskbråck
Ett diskbråck påverkar hur aktiv du kan vara, men när den värsta smärtan är borta mår ryggen faktiskt bra av träning. Därför har du goda möjligheter att hålla formen vid liv och bygga upp musklerna även om du är skadad.
Ett diskbråck påverkar hur aktiv du kan vara, men när den värsta smärtan är borta mår ryggen faktiskt bra av träning. Därför har du goda möjligheter att hålla formen vid liv och bygga upp musklerna även om du är skadad.
Gör det väldigt ont i ländryggen eller nacken efter ett tungt lyft? Då har du kanske fått diskbråck. Läs här vad ett diskbråck är, hur diskbråck känns, vad du själv kan göra för att behandla det – och hur du kan träna med diskbråck.
Därför uppstår skadan
Ett felaktigt lyft med en mycket tung viktstång eller en hård tackling kan få en disk att kollapsa. Men i regel får den även en skjuts av åldersbetingad förslitning. Många års hårt fysiskt arbete kan öka risken, men det kan en inaktiv livsstil, där man sitter stilla länge, också göra.
Detta händer i ryggen
De 24 ryggkotorna är hårda ben och det är diskarna som ligger mellan var och en av dem som gör ryggen smidig. En disk består av bindväv med en geléaktig kärna. Om disken kollapsar så pressas kärnan ut och då riskerar den att trycka på de nerver som strålar ut från den.
Här sitter smärtan
När ett diskbråck inte trycker på några nerver märker du inget och behöver ingen behandling. Om det gör ont börjar smärtorna där disken sitter i ryggen och strålar ut i nervernas riktning, t ex ut i armen eller benet. Smärtorna följs som regel av känselstörningar, minskad kraft eller till och med att du inte kan röra dig. Omkring 90 procent av alla diskbråck uppstår i ländryggen, medan hals- och bröstregionen bara drabbas i 9 respektive 1 procent av fallen.
Ät smärtstillande tabletter som Panodil eller Ipren så du lindrar de akuta smärtorna. På det viset kan du sova på natten och hålla ryggen igång så mycket som möjligt under dagen.
McKenzie-metoden är effektiv smärtlindring och gör ryggen rörligare: Börja med att ligga på magen och vila överkroppen på underarmarna, så att ryggen böjs lätt bakåt. Böj gradvis mer.
*McKenzie-metoden är en välkänd och evidensbaserad metod för att själv behandla smärtor och ömhet i ryggen och nacken. Övningarna i metoden har fokus på att förbättra ryggens struktur, inkl diskarna. Det kräver ingen utrustning att utföra övningarna.*
*Källa: ePainAssist*
När smärtorna är under kontroll ska ryggen hållas igång så att blodcirkulationen ökar och läkningen går snabbare. Gör tex övningar där du ligger på ryggen och för upp knäna till bröstet.
Se till att ha bra arbetsställningar och håll ryggen rak när du lyfter. Undvik att sitta stilla för mycket och stå gärna upp när du jobbar vid skrivbordet. Välj motion som stärker ryggen.
Generellt är yoga mycket bra för att stretcha ut kroppen och förebygga smärtor.
Anpassa till dina smärtor: Gymmets maskiner för det möjligt att sätta ihop ett träningsprogram som är anpassat för dina smärtor och tar hänsyn till var diskbråcket sitter, och vilka muskler du bör träna.
Ryggen stärks skonsamt: Du kan stärka musklerna i och omkring ryggen utan att varken röra eller belasta själva ryggraden.
Så här ska du träna: Variera övningarna i gymmet så du tränar hela ryggen. Anpassa vikt och repetitioner efter hur mycket du klarar av.
Prognosen för att bli frisk efter ett diskbråck är god. Diskbråck kan läka utan operation. Men det kan ta många veckor att få en disk att läka.
För många känns det mycket bättre efter en och en halv till två månader. Det kräver dock att man avlastar ryggen, och samtidigt håller ryggen i rörelse med övningar och på sikt styrketräning.
Det är viktigt att få rätt diagnos vid misstanke om diskbråck så du bör alltid gå till läkaren. Där kan du få göra en röntgenundersökning alternativt en skikt- eller magnetröntgen och utvärdera om det är nödvändigt med en operation, där man minskar trycket på nerven. Läkaren föreslår vanligen också att du ska äta smärtstillande medicin när du börjar med styrketräning, men kanske också att du ska börja gå hos en fysioterapeut.
Artikeln är publicerad i I FORM nr 10, 2017